vendredi 23 mai 2008

Tabaratt si Lalman : Anida-kem a tira ?

Anebdu n useggas-a 2006 rezfeɣ ɣer tmurt-nneɣ Tamazɣa tazwawt. Mmeslayeɣ d waas n tarwa n tmurt-iw, riɣ ayen yesnecraen ulawen, maca riɣ daɣen ayen yesluɣayen ulawen.

Ayen yesnecraen ulawen

Ilemiyen-nneɣ

Tamurt-nneɣ teččur d ilemiyen d tlemiyin yernu aas deg-sen ɣran, fehmen. Ameslay yid-sen yesǧuǧǧug ulawen. Ilemiyen-a d tigejda ɣef ara tbedd tmurt-nneɣ azekka. Amur ameqqran deg-sen yera, yessefk ad yeqdec ɣef tmurt-is. Ilemiyen-a ran imawlan-nsen ttwazerrgen, xeddmen seg wasmi i d kkren seddaw n wekmandi n yibeṛṛaniyen di tmurt-nsen. Ilemiyen-a zemren kra n wass ad kmandin nutni di tmurt-nsen, a tt-sseddun s tsertit-nsen. Dacu kan yessefk ad sen-yefk yiwen tura afus i waken tazmart-nsen d tmusni-nsen ad afent abrid i tikli ɣer sdat.

Yad icerwen tidi ɣef tlelli

Azaglu yersen fell-aɣ seg wasmi i tefra lgirra n 1954-1962 atan tura yekcem-it rekku. Annect-a yera acku aas n yirgazen d tlawin i icerwen tidi-nsen ɣef tlelli i tarwa n tmurt-nsen. Kecmen lebus, ttwaregmen, qqimen i usemmi, rgagin seg tugdi seg yad ur nessin d acu i d azref n umdan. Aas deg yirgazen-a d tilawin-a mazal ar ass-a ur brin ara i “ṭṭbel deg waman”. Ihi nessaram-asen tazmart ad teɣzi n tmeddurt. Ismawen-nsen yessefk ad qqimen nesxen deg wallaɣen-nneɣ. Ur yessefk ara a nettu azal-nsen, ma yella ccen-d kra n wass deg wawal neɣ xedmen kra nien i nufa ur yelhi. Dacu kan nessaram daɣen ur tettun ara nutni s yiman-nsen taluft n ucraw n tidi ɣef tlelli-nneɣ, ɣas ma rwan neɣ tfen imeqan n tsertit neɣ n wayen nien.

Ayen yesluɣayen ulawen
Imenɣi gar-aneɣ

I wakken ad tkemmel tikli ɣer sdat, ad tseggem tmurt-nneɣ, ad nessiwed kra n wass ad nili am nekni am yiɣerfan nien, yessefk ad yili yimenɣi gar-aneɣ. Dacu kan imenɣi gar-aneɣ i yellan tura ur yessefk ara ad yezger tilisa.

Akken nera, llan kra n warraw n tmurt-nneɣ, ma yennuɣ d gma-s neɣ d mmi-s n tmurt-is, ad yeqqim akken alamma tenger tmeddurt. Deg waas n tmura nnien mačči akka i teddunt tlufa. Medden mi ara nnaɣen ɣef kra, ttuɣalen ttmeslayen ɣef taluft-nni almma tefra. Nekni ɣur-neɣ tikwal ad nnaɣen sin, nutni s yiman-nsen ur erren ara acuɣer. Yezmer yiwen ad tt-yesker gar-asen i wakken kan a ten-yebu. Nutni yiwen ur yettnadi ad yemmeslay d waye. Ad as-yini kan yiwen i waye : “Atan yenna-d yiwen aya d waya fell-ak”, ad terwi. Annect-a nera-t ierru gar waas n yergazen-nneɣ isertiten. Akken tebɣu tera twaɣit di tmurt-nsen, ɣas terwi ɣef tarwa n tmurt-nsen (amedya: tafsut taberkant 2001/2) ur ttemlilen ara ger-asen i wakken ahat ad afen tifrat i twaɣit-nsen. Di tmura nnien mara ad tawe taluft ɣef wayen yesdukklen akk tamurt, neɣ ayen i zemren ad yefk rriba i tmurt, dɣa ad ttun akk imenɣi-nsen, ad myuṭṭafen afus deg ufus.

Imenɣi gar-aneɣ ur yessefkt ara ad yili d imenɣi s “nnif n twaɣit” i yessegririben imdanen ɣer yiɣer. Imenɣi gar-aneɣ ur yessefk ara aɣ-yesettu ayen i aɣ-isdukkeln. Agerruj-a n tdukkli yessefk a t-nerez akken tebɣu tella ssebba n wunuɣ gar-aneɣ.

Acuɣer ur as-nettak ara i tutlayt-nneɣ azal i tuklal ?

Tura anaba ur aɣ-yekkis ara ad naru s tutlayt-nneɣ, ɣas ur aɣ d-yefki ara afus akken yessefk i wakken ad tili tezwawt-nneɣ d tutlayt n twuri di tmurt-nneɣ. Asmi ara tili tutlayt-nneɣ d tutlayt taweryant (tunibt), ass-nni aas deg-neɣ ara tt-ilemden, i wakken ad afen imeqan n twuri. Maca ma yella ur nessawe ara tura yakan i wannect-a, ur yessefk ara a nrebbex iɣallen. Yessef a neg ayen nezmer nekni s yiman-nneɣ.

Di tmurt-nneɣ llant waas n tmeɣriwin. Amedya: “Tameɣra n yisura s tmaziɣt”, “tameɣra n tbexsisin”, tameɣra n waya d waya. Annect-a dayen yelhan aas. Maca ur ssineɣ ara ma tella kra n tmeɣra n walmud n tira s tutlayt-nneɣ. Timeɣriwin n tira s tezwawt yessefk ad lint i yimeẓẓyanen, ad ilint i yimeqqranen. Yezmer yiwen ad yesker timsizliyin n tira s tezwawt. Asmekti n tefsut tamaziɣt n 1980 d tefsut taberkant n 2001 yessefk ad tilint daɣen d timeɣriwin n tira s tezwawt. Ur yessefk ara ad ilint kan d timeɣriwin n usuɣu ɣef tmaziɣt. Yessefk ad yexdem yiwen ayen yezmer i wakken medden ɣur-neɣ ad sɛun lbenna deg tira s tutlayt-nsen. Ɣur-neɣ mi ara ad mlilen medden ad sbedden kra n temlilit neɣ ad ɛeren ad frun kra n taluft, yiwen ur d-yessufuɣ imru (astilu) neɣ iccer n lkaɣe. Taluft-a n tira s tutlayt-nneɣ yessefk ad nebges tura yakan ɣur-s. Acku war tira ur nzemmer ara a nefru tilufa-nneɣ. Tura tilufa n tmeddurt mačči dayen fessusen a tent-yefru yiwen war tira, mačči am zik-nni.

Idlisen i yellan s tezwawt ur ttnuzun ara akken yessefk. Yad i ten-d yessufuɣen cerwen tidi fella-sen, yernu aas n yidlisen-a teffɣen di ddemma-nsen. Ttazzalen seg tqernit ɣer taye i wakken ad ssenzen ayen i d-suffɣen, yernu s lexara.

Di tudrin-nneɣ llan imusnawen, llant tmusnawin, imedyazen, timedyazin. Dacu kan tamusni-nsen tettɣamay tekres deg wallaɣen-nsen, neɣ yettawi-tt wau, acku ulac win ara sen-yefken afus, i wakken ad suffɣen tamusnu-nsen ɣef yiccer n lkaɣe.

Tamusni i yellan di tudrin-nneɣ d agerruj. Dacu kan ad yemmet kan yiwen ad yawi tamusni yid-s. Ihi ineggura ur ttafen ara ixef neɣ abrid n wayen i gan imezwura. Dɣa ɣef akka i nteddu kan deffir n yiɣerfan nien. Amedya : Di taddart-nneɣ yella yiwen ibennu tisyar n waman. Yemmut kan yiwen ur yeri tura amek ara yebnu tasirt n waman.

Aas n tlawin di tudrin-nneɣ ɣur-sent isefra d taktiwin nien. Aas deg-sent lemmer snent ad arunt, ad suffɣent aas n tmusni-nsent. Amedya: Ma yella nnecament neɣ ugadent ad inint ayen bɣant s uqemmuc, ad arunt annect-a s kra n yismawen nnien. Ihi ad nɣer ayen i bɣant ad t-id-inint. Yernu aas n tlufa yettnecam a tent id-yini yiwen ama d argaz, ama d tameṭṭut gar medden s uqemmuc, maca yezmer ad yaru fell-asent.

Aas n warraw n tmurt-nneɣ ttsuɣun deg yi deg wass ɣef tmaziɣt, ma d nutni ur teddren ara s tmaziɣt. Ttmeslayen, ttarun s tefransist, ɣilen s wannect-a ara d tali tmaziɣt d asawen. Yernu imdanen-a zemren i tira n tmaziɣt ma bɣan. Kra deg-sen, a s-yini yiwen ala sin wawalen i yessnen s tmaziɣt. Mi ara ad ttmeslayen d tarwa n tmurt-nsen (mi ara ad ttaken tinawin (isaragen), ad bdun s wawal “azul”, ad kemmlen ameslay s tefransist. Di taggara ad inin “tanemmirt”. Attan tmaziɣt-nsen !

Da yessefk ad yini yiwen tidet i qqeren : Llan kra n yirgazen (tilawin) i ner amek i qeddcen ɣef tezwawt, am wakken yella kra ur nefri di twuri-nsen. Irgazen-a ttbinen-d am wakken ur cliɛen ara deg tira n tezwawt. Ttarran-tt kan ɣer tefranisit. Irgazen d tilawin-a nessaram awah ad inin tura yakan dacu i bɣan: Ma d tamaziɣt tazwawt neɣ d tafransist i yessefk ad tili d tutlayt n twuri di tmurt-nneɣ. Ma yella d tafransist i ran yessefk ad tili, ihi ad ɣ-d-inin dacu i d amiq n tezwawt? Yernu ad nefk awal i tarwa n tmurt-nneɣ, a ner dacu ara ad yini wamur ameqqran deg-s. Ma yella ad yebɣu tazwawt, neɣ tafransist, neɣ taɛrabt. Ima yella amur ameqqran deg-s yenna-d yebɣa taɛrabt ara yilin d tutlayt taweryant (tunsibt) mačči d tafransist amek ara nexdem?

Acuɣer i tt-nettara kan ɣer rregmat deg wiyi d nekni nugi ad ner ayen neswaɣay s yiman-nneɣ. Acuɣer aas deg-neɣ ar assa ugin ad fken i tutlayt-nsen amiq i tuklal. Tikwal mi ara ad ttmeslayen kra n warraw n tmurt-nneɣ s tefransist am akken ɣilen d tazwawt i ttmeslayen, acku sseddayen-d kra n wawalen s tezwawt. Nera akk amiq n tefransist di tmetti-nneɣ meqqer. Nera nennum d tutlayt-a. Maca ma nebɣa ad nili d Izwawen yessefk ad tili tutlayt-nneɣ d tutlayt n twuri, n tmusni d wayen nnien. Iberraniyen ur zemmren ara ad aɣ-fehmen ma yella nettsuɣu ɣef tutlayt-nneɣ ma d nekni nettarra-t kan ɣer tefransist neɣ ɣer taɛrabt.

Ihi yessefk ad nuɣal ɣer tidet-nneɣ, a nedder s wudem-nneɣ. Akken i as-qqaren: “ddaw n ubrid, nnig n ubrid, taggara-s d abrid”.

Ihi tidet d tutlayt-nneɣ tamaziɣt tazwawt. Tikli ɣer yiswi-a yezmer ad yugzil, ma nuzzel tura yakan fell-as.

Ama yeɣra yiwen s tefransist ama s taɛrabt, tamaziɣt tazwawt tesdukkel-aɣ akk!

Di tmurt-nneɣ tella tefransist, tella taɛrabt, wa yeqqar s tefransist, wa s taɛrabt, wa ixeddem s tefransist wa s taɛrabt. Annect-a d amezruy n tmurt-nneɣ. Nezmer ma nebɣa a necrew akk tidi, ad ncemmer iɣallen-nneɣ ɣef tezwawt-nneɣ i wakken ad tuɣal kra n wass ad tessekcam aɣrum. Annect-a yezmer ad yesdukkel akk Izwawen, ama yeɣra yiwen s taɛrabt, ama s tefransist. Yernu ma nessawe kra n wass ad tili tmaziɣt-nneɣ d tutlayt tamezwarut di tmurt-nneɣ, ur ntekkes tafransist ur ntekkes taɛrabt.

Amek i yezmer yiwen ad yefk kra n lbenna i tira s tezwawt ?

Akken i nera, ar tura yad yettarun, yeqqaren s tezwawt ur ugiten ara. Aas deg-sen ttkukrun ad ɣren neɣ ad arun s tezwawt.

A tent-a kra n tektiwin, amek yezmer yiwen ad yefk acemma afus i wakken ad yesɛu yiwen lbenna ad iɣer, ad yaru s tezwawt :

- yessefk yiwen ad yettraru tazwawt s yisekkilen imeqqranen,
- yessek ad yaru yiwen irisen d imeẓẓyanen, neɣ ma yura yiwen aris aɣezfan, yessefk ad ig deg-s aas n yiricen d imeẓẓyanen, ad ig aas n tfutuyin (tugniwin). Ma yera yiwen tafutut telha ad yebɣu ad yefhem dacu i yuran ddaw-as,

Ad yaru yiwen daɣen ɣef wayen fessusen am: tayri neɣ tiwuɣa i errun di tmurt-nneɣ neɣ di tmura nien.

Acuɣer tiririt ilife ɣef tezwawt ?

Llan waas deg-neɣ qqaren, aneft i medden ad mmeslayen, ad arun, ad cnun s wayen bɣan. Am akken nettbin-d nekni s yad/tid i yettazzalen ɣef tmaziɣt d wid n zik-nni ur nebɣi ara a ner, akud iteddu ɣer sdat, yettbeddil atas n tlufa di yal timetti. Nettbin-asen-d am akken nettarra ilife, n tezzi kan ɣef taluft-a n tmaziɣt.

D acu i yezmer ad sen-yini yiwen? A ten-a kra n wawalen kan:

Nekni ur neɣi ara ad temmet tutlayt-nneɣ. Ma yella n rebbex iɣallen am kunwi a t-an kra n wass ad temmet.

Nettazzal i wakken tamusni ad teddu ɣer sdat ula di tmurt-nneɣ. Aas deg tarwa n tmurt-nneɣ zemren ad lemden s uɣiwel tutlayt n tyemmat-nsen i wakken ad selken iman-nsen di tmeddurt. Annect-a ur s- zemren ara s taɛrabt neɣ s tefransist.

Nekni, nera ula d tutlayt-nneɣ tazwawt tezmer i tmusni, tezmer i tsertit d kra yellan nnien.

Nekni nettazzal ɣef tlelli, ɣef yizerfan n umdan di ddunit akk. Tira n tutlayt n tyemmat n yiwen/yiwet d azref n umdan.

Nettazzal ɣef tutlayt-nneɣ acku nera tutlayin nien ur ifent ara tutlayt-nneɣ.

Nettazzal ad tedder tutlayt-nneɣ am nettat am tutlayin nien, acku nera tutlayt-nneɣ tecbe ɣur-neɣ am wakken I cebent tutlayin nien ɣer yimawlan-nsent.

Tutlayt-nneɣ nessaram ad tesɛu amiq-is gar tutlayin n iɣerfan nien.

Awal aneggaru ɣef taluft-a n tutlayin i yellan di tmurt-nneɣ

Ass-a di tmurt-nneɣ yezmer ad yini yiwen, tafransit am wakken nerra-tt i tmusni d zzux, taɛrabt nerra-tt i tallit d lmut, tazwawt nerra-tt i ccna d ccde.

Annect-a ur yessefk ara ad yeqqim akka. Yessefk kra n wass, tamazi
ɣt tazwawt ad tili d tutlayt n kra yellan: tamusni, tawuri, zzhu d lmut. Ass-nni nezmer ad nini ɣur-neɣ tutlayt am tutlayin nien.

Akli Kebaili, Dr di tussniwin tisertanin , (Frankfurt am Main/Lalman)

Aucun commentaire: