vendredi 30 octobre 2009

Tamkaṛḍit



Tamkaṛḍit s Tmaziɣt neɣ ɣef Tmaziɣt :

Tamkaṛḍit

jeudi 22 octobre 2009

C. S. Bemol deg yiwet n tezlit S. Azem




Tagi d yiwet n tezlit n Slimane Azem i yecna Cheikh Sidi Bemol. Ibeddel-as deg lmizan uẓawan.
Taɣect-agi icebbḥitt-id yiwen unaẓur di youtube s usaru ɣas ma yella xuṣsen isefra di tira.


Aqlaɣ am iččan ifelfel

Kul wa anida ihemmel

Ur yeɛqil ḥedd axṣim-is

Win yufan gma-s yewḥel

Ad as-ikemmel

Yečča ula d aɛwin-is

Ddunit truḥ tekfa

Temmenǧer teḥfa

Tewweḍ ɣer lexxer n zzman

Lqum ibeddel ṣsifa

Iketter di lḥerfa

Wehmen akk widak yeɣran

Ya Ṛebbi azen-iy-id lɛqel

Ad ikfu lbaṭel

Amenɛac ad zzi ssaɛa

dimanche 18 octobre 2009

Asexdem n iwalnuten di Tmaziɣt


Faut-il utiliser des néologismes en Tamazight?
envoyé par ziri95. - Cours, soirées et beaucoup d'autres vidéos de la vie étudiante.

Qqaren Kra ur yessefk ara a nessexdem awalen imaynuten di Tmaziɣt. Am akken nukni nif imsawalen n tutlayin nniḍen. Maca, tidet kan, wigi ran i Tmaziɣt ad teqqim iles n taddart neɣ twacult ( widak mazal fkan-as cwiṭ n wazal, widak mazal ttmeslaen-tt xerṣum wwegar-sen), ur as-budden ara akken ad teddu ɣer zdat.

Win yexsan ad wal asaru-agi s lekmal ad yerzu ɣer wemkan-agi :

http://jpicochelinguistique.free.fr/index.htm

vendredi 9 octobre 2009

Idir : ajeǧǧig


Ajeǧǧig (La Fleur)
envoyé par henridekabylie. - Voyage et découverte en vidéo.


Tizlit n Yidir, ajeǧǧig , s yiwen usaru d abaḥan.

jeudi 8 octobre 2009

Waf, d tamezgunt s Trifit



Yura-tt Muḥemmed Buzeggu

ẓer aqeddem sɣur Abdelmottaleb ZIZAOUI dagi :

Waf

lundi 5 octobre 2009

Amawal Tafrasist- Tacelḥit


Amawal Tafrasist- Tacelḥit n E. Destaing

Aɛebbi dagi :

http://www.ayamun.com/Destaing.pdf

jeudi 1 octobre 2009

Idir : Iseggaḍen n tafat





http://www.deezer.com/listen-956280



Ajeǧǧig

Ah ! a yegma ujeǧǧig di lefjer
Yecreq yiṭij ɣef ṣṣifa-s
Ayɣar ɣas yiwen wass kan i yedder
Cfan akk medden fell-as
A wer yessin meskin wumgar
Armi kecmeɣ ɣer yiger
Igezmit di ttnaṣfa-s
Ah! ɣas yemmut mačči yenger

Azekka ar ad d-yekker gma-s

Teẓram acḥal d ajeǧǧig yemɣin
Tgejda yulin
Asmi yewweḍ (yebbeḍ) uḥemmal
Nufa ziɣ kra ibedden yettmal

Ur nuki mi yewwet lebṛaq
Ters-d tafat seg iggeni
Yenhhez wedrar yeṭṭerdeq
S zzhir ur aɣ-iban ansi
D ajeǧǧig iɣab
Yaɛṛaq dayen iruḥ
Awi yeẓran sani


Ah ! refdent iṣeggaḍen n tafat
Wid izdɣen akkenni i waggur
D imnayen at wemzur yeddal tuyat
D lebṛaq s ufus la ileḥḥu
Fkant i waggur bu lmeryat ger yitran yerrat
Garasen ad yedhu
La iṛṛeq deg iggeni nwalat
Meskin yuggad a t-nettu

Itran uran isem-is di tegnawt
Ayen
wer yezmir ḥedd a t-yemḥu
Ma twalam itri i wumi tzad tafat

ert d netta i d-aɣ-yehdan asefru

Ma twalam itri i wumi tzad tafat

Cfut d netta i d-aɣ-yehdan asefru



lundi 28 septembre 2009

Tamettant n Dda Muqṛan Agawa



Ad yerḥem Ṛebbi
Dda Muqṛan Agawa


Ccix Muqṛan Agawa
Teɣli tgejdit n ccna n ddin s teqbaylit

Sɣur Islam Bessaci


Ass n 12 deg ctember 2009, tensa tcemmaεt i d-yefkan tafat i yidles n teqbaylit s umeddeḥ ɣef ddin neɣ ttedkir, wagi d ccix Meqqran Agawa, d temkerḍit n tmedyazt n ddin s teqbaylit. Meqqran Agawa, isem-is aheqqani Waεli Muḥand Ameqqran, ilulu deg useggas 1929 deg taddart At Ɛṭelli deg temnaḍt n Larebεa n At Yiraten, anda yettwamḍel ass n lḥed 13 ctember 2009. Aṭas n yemdanen i d-yusan ɣer temḍelt-is deg yal tamnaḍt n tmurt iwakken ad t-ẓren i tikelt taneggarut, gar-asen icennayen, inaẓuren, imḍebbren n temnaḍt n Larebεa n At Yiraten d yimḍebbren n tenmehla n yidles n Tizi-Wezzu.

Dda Meqqran d anaẓur s wazal-is, yeğğa-d idles d tigejdit swayes ara tbedd tɣerma taqbaylit. Yesekles 11 tesfifin deg umecwar-is. Ccix Meqqran Agawa yessen aṭas n yinaẓuren iqburen gar-asen Sliman Ɛazem, ccix Lḥesnawi, Zezruqi Ɛellawa, Ṭaleb Rabaḥ d wiyaḍ-nniḍen. Yebda ccna asmi yesεa 15 yiseggasen deg leεmer-is. Seg yimiren yekcem deg lebḥer n tẓuri lqayen mačči d kra. Aseggas 1950, yekcem ɣer radyu n Bgayet anda i d-yekkes tamusni akked waṭas yinaẓuren-nniḍen n lawan-nni, am Ɛebdelwehhab Abjawi, ccix Sadeq, atg. Yelḥa-d akken amecwar almi d aseggas 1962 i yeḥbes axeddim deg radyu n Bgayet, labeεda imi medlent tewwura-ines i lebda. Agawa d isem swayes i as-sawalen yemdukal-is d wid ixeddem deg radyu. Isem-agi yekka-d deg lεerc Igawawen neɣ At Yiraten, anda i ilul.

Mi d-yeffeɣ Dda Meqqran deg radyu aseggas n 1962, yewwi abrid ɣer radyu taɣelnawt n teqbaylit aseggas n 1972, maca ur iεeṭṭel ara yeḥbes-d, dɣa deg yimiren yefren abrid n tẓuri s cnawi-ines d umeddeḥ ɣef ddin.

Ayen i d-yeğğa d agerruj ur nettkafa. Gar tezlatin yecna, “Larebεa tin iwumi zzin leswar”, d tajmilt i temnaḍt-is. Yecna daɣen ɣef cbaḥa n tmurt-is, ɣef ṣellaḥ, ɣef laxert. Dda Meqqran yedda aṭas ɣef temεemrin. Idum deg temεemmart n Sidi Ɛmar-Welḥağ i d-yezgan deg temnaḍt n Wizgan, anda yettmeddiḥ ilmend n tmeɣriwin n ddin am tεacurt, lmulud, leεyudat, remḍan, aggur ideg yewweḍ leεfu Rebbi.




Taɣbalut

dimanche 27 septembre 2009

vendredi 25 septembre 2009

Narnia s Teqbaylit

Lemmer akk Leqbayel am terbaɛt ilemẓiyen-agi ad neṭṭef adinuẓur seg umaẓzuɣ. Dacu am akken i d as-yenna winna n zik :" Taqbaylit wa yuzat wa yezzenzit".

Tanemmirt-nsen.

mercredi 23 septembre 2009

Tifinaɣ di wAwras


yuzen-it-id Rachid Hamatou di Facebook.

lundi 14 septembre 2009

Amawal n tasenilest n A. Berkaï yeffɣed di Tizi



Amawal n tasenilest n A. Berkaï i d-yeffɣen yakan di Fransa ɣer Harmattan, atan tura yeffɣed ula di Lezzayer ɣer teẓrigt Achab. Taẓrigt-agi tamaynut tezgad di Tizi-wezzu.

Amayel-ines : editionsachab@free.fr

ẓer dagi :
editionsachab


samedi 12 septembre 2009

MIT : mačči s tefransist mačči s teɛrabt !






MIT d aɣerbaz ameqran n tussna deg umaḍal.

Awal ɣef uɣerbaz-agi di wikipedia :

Massachusetts_Institute_of_Technology

Timsirin s isura , i win i iran ad yagem tamussni i ṣeḥḥan, baṭel s teglizit kan.

Timsirin n MIT

Timsirin s umata :

Tmsirin

MIT di youtube :

http://www.youtube.com/user/MIT

Ihi tutlayt i yezwaren d tin tyemmat, d Taqbaylit, arnu-yas taglizit . Ma d tutlayin nniden d timerna kan s ufella.

Ma d wiyaḍ ad zuɣɣren wagi neɣ gma-s neɣ bitt win yemmuten :


mercredi 9 septembre 2009

Asaru i warrac





Llant tmucuha d isura nniḍen dagi

http://gherababdellah.wideo.fr/



Tamacahut n Aɛmar nnefṣ



Llant tmucuha d isura nniḍen dagi

http://gherababdellah.wideo.fr/



samedi 8 août 2009

Amezruy : Buluggin u Ziri

Yura-t Lucien Golvin di 1983

Wagi d amezruy n tudert n yiwen ugellid Amaziɣ(werǧin yessin taɛrabt ɣef wayen i d-yenna "umaskar"), Ineslem. Buluggin ,sin n g mačči s yiwen, Bulugin.

Buluggin d netta i yebnan timdinin n Lezzayer tatrart, zdat (1)llan kan ixerban n Icosium, d Melyana .

Buluggin u Ziri
------------------------
(1)
zdat ( neɣ s dat) : dagi s unamek qbel. Icawiyen zdat mačči qbel isexddamen. Dacu ula di Teqbaylit ahat yella. Omar U Lamara deg wedlis Iberdan n tissas ( d amezruy n tudert n baba-s ad fell-as yeɛfu Ṛebbi. Adlis d mmi-s i t-yuran ) d zdat ( qbel) ukk zdeffir ( mbeɛd) i yessexdem.

(2) Takarḍat tefka-d anda d tillin Imaziɣen di tallit-nni ( ulac aɛraben imir-nni, neɣ qlilit nezzeh). Deg ugafa llan Isenhaǧen deg wenẓul d Izennaten. Awin yufan win ara tt-id-ibeddlen, ad tt-id-yesmuɣren.

Tadyant n "la crise berbériste"



sɣur Amar Ouerdane yura-t deg useggass 1987


La crise berbériste

Deg wadeg n internet n teɣmist "Persée", llan aṭas n yeḍrisen n umezruy, n yedles, n tasnalest ...n Imaziɣen.

Anadi s wawal-tasarut ( mot clé) neɣ s yisem n "umaskar".

http://www.persee.fr/web/guest/home/



----------------------------------------------------
Amaskar : d "l'agent" s tefransist."l' agent" yemxallaf ɣef "l'auteur"

tasnales : tussna n wales = anthropologie

mardi 4 août 2009

TIƔṚI I TIƔIN N YEDLISEN SI TMURT


Llan aṭaṣ n widak yettruḥun ɣer tmurt deg unebdu . Awin yufan tal/yal yiwen(t) ad yaɣ ayen i wumi yezmer n tektabin n Tmaziɣt. Ɣas ma yella ur tent-yeqqar ara tura ad yas wass anda ara tent-iɣer.
Deg-s ad yelmed Taqbaylit, deg-s daɣen ad iɛawen (cwiṭ) imyura nneɣ.
Yezmer daɣen ad yefk idlisen-agi i temkarḍiyin n wanda yezdeɣ, neɣ tdukliwin. Widak izedɣen di Paris neɣ di rrif-is tella yiwet n temkarḍit (bibliothèque) ( tin Courrones ) yettxeṣṣsen deg wedlis n Tefriqt . Llan deg-s aṭas n yedlisen n Tmaziɣt.
Yezmer daɣen ad yefk ayen d-yewwi i CRB ( centre de recherches berbères ) n Inalco neɣ i tesdawit n Paris 8. Tisadwin agi ukk d "tamekarḍdit" n Courronnes ḥwaǧen aṭaṣ tiktabin n Tmaziɣt neɣ ɣef Tmaziɣt i d-yettefɣen di Tmurt.

WIN YESLAN AD YINI WAYEḌ

tamekarḍit (bibliothèque) Courronnes n Paris


Tasdawit n Paris 8

CRB ( ibeddel tansa)

dimanche 2 août 2009

Belqasem Ihidjaten : itij asemmad


Win iran ad iɣer amud isefra yagi :

Belqasem Ihidjaten : itij asemmad





samedi 1 août 2009

Adlis n Belɛid At-Ɛli


Adlis n Belɛid At-Ɛli , "les cahiers de Belaïd" atan tura yella di internet. Zer dagi :

les cahiers de Belaïd ou la Kabylie d 'antan

mercredi 22 juillet 2009

Zahir Adjou


ADJOU
- majdgloire. - -

Zahir d amurar (??)n tgitart . Yettekka deg usbeddi n tarbaɛt ideflawen. Tura d taselmad n uẓawan di lqebba ( rif n Lezzayer).

Amurar : joueur, ur ttseheqqe
ɣ ɣef wawal-agi

Ugar isura dagi :

zahir Adjou


Adiwenni d Z. Adjou :

Adiwenni

dimanche 19 juillet 2009

Taqelɛit n At Ḥemmad


L
e N. - .

Dagi d yiwen n weḍris ɣef umezruy n tutlayt n Tmaziɣt di temdint n Lezzayer si tallit n Bulugin. Zer dagi :

amezruy_tutlayt_Tmaziɣt di_Lezzayer

jeudi 16 juillet 2009

Tizimert n lfeṭṭa



Macahu !

Ad telhu !

Ad teḍbeε amzun d asaru !

Tella yiwet n tmeṭṭut tfaz di ṣṣifa. Ass-n, terfed tadist. Yiwet n tmeddit, mi yeγli yiüij, tεedda ad d-teffeγ γer beṛṛa, twala aggur deg yigenni, tekker tenna-yas:

- Menhu yifen wayeḍ, nekk yid-k, ay aggur ?

Dγa yerra-yas-d waggur, yenna-yas :

- Ma d kemm ifeγ-kem ! ma d lxelq-nni yellan deg uâebbuḍ-im yif-iyi !

Teddem tusem s llufan yellan deg uεebbuḍ-is. Azekka-nni, tekker tεawed acebbeḥ i yiman-is, tuγal terfed allen-is s aggur, tenna-yas daγen :

- Menhu yifen wayeḍ, nekk yid-k, ay aggur ?

Yerra-yas-d daγen waggur :

- Ma d kemm ifeγ-kem ! ma d lxelq-nni yellan deg uεebbuḍ-im yif-iyi !

Kul ass akken armi tuyes ad s-d-yini waggur ayen nniḍen. Tameṭṭut, tuγ deg-s tmes : d acu-t, a Ṛebbi, lxelq-agi ara yilin deg uεebbuḍ-is yif-itt, yif aggur deg ṣṣifa ?

Asmi d-turew, tesεa-d taqcict. Ma tella yemma-s-nni tfaz di ṣṣifa, nettat terna. Yakan aggur s timmad-is, yenna-yas : tif-iyi. Ihi tekker-d teqcict, tzad ama deg zzin ama deg tiḥḥeṛci. Yiwen wass, tenna-yas yemma-s :

- Yya-n a yelli ad nger, nekk yid-m, azeṭṭa.

Tenna-yas teqcict : - Ih, a yemma, yya-n ad t-nger !

Tekker tefka-yas takurt annect annect ila-tt, tenna-yas :

- Segrireb takurt-agi, tettabaεeḍ lxiḍ alamma yewweḍ s ixf-is, mi tewwḍeḍ ver wanda yella yexf-is, ẓẓu din asegru.

Tṛuḥ teqcict meskint tuv-as awal i yemma-s. Nettat teẓra-tt tettasem yes-s, γas d yelli-s, imi i tt-tif deg ṣṣifa. Teẓra teqcict meskint ur yettfak ara lxiḍ ḥaca ma yewweḍ yexf-is ver teẓgi n lewḥuc. Teẓra ma tewweḍ γer lγaba ur tettissin ara abrid ad d-tuγal, dγa ad tt-ččen lewḥuc. Ad d-teqqim yemma-s-nni ulac tin ara tt-yifen deg ṣṣifa. Tεedda tṛuḥ teqcict-nni meskint, tettabaε lxiḍ. Takurt tfessi tettegririb, tfessi tettegririb, tfessi tettegririb… ur tewwiḍ ixf-is. Taqcict, qrib ad tt-yeüüef yiê, mazal ur ifuk ara lxiḍ-nni. Yufa-tt-id yiwen wergaz, yenna-yas :

- D acu i kem-id-yewwin, a yelli, γer dagi ?

Tenna-yas :

- D yemma i yi-d-yennan ad nger azeṭṭa, tefka-yi-d takurt-agi ad tt-fsiγ, ad tebεeγ lxiḍ alamma d ixf-is i wakken ad ẓẓuγ din asegru.

Yenna-yas : - Nnaγ a yelli, yemma-m-ayi tebγa ad kem-tneγ.

Yerna yenna-yas : - Yya-n ad kem-jemεeγ !

Yeddem yawi-tt yid-s, yejmeε-itt. Taqcict meskint tefṛeḥ, teslek-d seg lewḥuc n teẓgi, tedda-d yid-s. Ziγen, argaz-nni d azrem, yettuγal-d kan d argaz ma yella kra n win umi ara ikellex. Ma d taqcict-agi, tuγal εzizet deg wul-is maci d kra. iḥemmel-itt am tiṭ-is. Kullec ad tt-id-yaweḍ. Kra n wayen ara d as-tini, ad as-t-id-yawi : kullec, kullec… kullec. Yiwen wass, yenna-yas :

- Naγ a yelli, nekk ḥemmleγ-kem, kemm tḥemmleḍ-iyi.

Tenna-yas : - Akka i tella !

Yenna-yas : - Ad m-iniγ kra… ad yi-taγeḍ deg-s awal ?

Tenna-yas : - Ini-d kan, ad k-aγeγ awal.

Yenna-yas : - Balak ad taliḍ γer tγurfet-ihin neγ ad d-teṭṭileḍ seg ṭṭaq-is. Γur-m ! Ha !

Tuγ-as awal. Iεedda lweqt, acḥal akkayini, almi tuγal d tilemẓit ack-itt. Ur tettali γer tγurfet-nni ur d-teṭṭal seg ṭṭaq-is. Almi d yiwen wass, tenna-yas deg wul-is " D acu-t wagi tura ? " seg wasmi lliγ d tamecṭuḥt, yeqqar-iyi, yur-m ad tkecmeḍ γer tγurfet-ihin. D acu i yellan din ?… tura d ayen ad kecmeγ …”. Tεedda tṛuḥ tuli γer tγurfet, teṭṭal-d syin, seg ṭṭaq. Twala ameksa n sselṭan yewwi-d lmal. Tesked lmal-nni, twala gar-asen yiwet n tzimert n lfeṭṭa. Mi d-twala tzimert-nni taqcict, tenṭeq γur-s, tenna-yas :

- Ahah ! walit kan ! ṣṣifa ur nuklal… baba-s d azrem ad tt-yečč !

Terra-d teqcict ṭṭaq-nni. Terra-tt i yimeṭṭi. Tettru, tettru, tettru almi qrib ad yejreḥ yeẓri-s. Almi d tameddit, yusa-d wezrem. Yufa-tt-id tban tettru, yenna-yas :

- D acu i kem-yuγen akka ?

Nettat tettru kan, tugi ad as-d-tini. Yuval yeεqel, yenna-yas :

- Waqila tuliḍ γer tγurfet ? Teṭṭaleḍ-d seg ṭṭaq ?

Tenna-yas : - Ih a Baba, ṭalleγ, walaγ tizimert n lfeṭṭa, tenna-yi-d : ṣṣifa ur nuklal… baba-m d azrem ad kem-yečč ! ”.

Taqcict, s tidet, tugad ad tt-yečč, tenna-yas i baba-s :

- Dγa d tidet ad yi-teččeḍ ?

Yenna-yas Baba-s : - Azekka uγal γer ṭṭaq-nni, mi kem-twala ad am-tini “baba-m d azrem ad kem-yečč…” kemm ini-yas “nekk baba Iḥemmel-iyi ur yi-itett ara ! nẓem aγbel i leγben-im … d kemm ara yemmeččen deg tmeγra-w. D nekk ara yav mmi-s n sselṭan yerna d kemm ara nezlu i tmeγra-w ”.

Azekka-nni, tuli teqcict ver tγurfet, tṭal-d seg ṭṭaq, twala-tt-id tzimert n lfeṭṭa, tenna-yas daγen :

- Ahah ! walit kan ! ṣṣifa ur nuklal… baba-s d azrem ad tt-yečč !

Terra-yas teqcict :

- Ur yi-ttaḍen ara aγilif, nekk baba iḥemmel-iyi ur yi-itett ara. Nẓem lhemm i lhemm-im a tin ara yemmeččen deg tmeγra-w.

Tenna-yas tzimert : - A wer tawḍeḍ …

Tenna-yas teqcict : - Nniγ-am err aγbel i leγben-im, nniγ-am d nekk ara yaγ mmi-s n sselṭan u d kemm ara yezlu i tmeγra !

Tizimert tamcumt yekcem-itt lxuf, texbabeḍ armi tessemsex yakk iman-is. Nettat yellan n lfeṭṭa tuγal yakk d aγebbar. Almi d tameddit mi yerra umeksa taqeḍεit n lmal s axxam, iger-as tamawt mmi-s n sselṭan, yesteqsa :

- D acu i s-igan akka i tzimert n lfeṭṭa ?

Yenna-yas umeksa :

- Nekk ur ẓriγ ara, ğğiγ-tt tkess armi tt-id-ufiγ akka.

Iεedda, yeddem mmi-s n sselṭan, yenna-yas :

- Azekka ad dduγ ad ẓreγ

Azekka-nni, yaweḍ mmi-s n sselṭan s amkan n tkessawt, la yeggar tamawt. Yekka kra n tegnatin din almi yesla i tzimert la thedder d teqcict-nni. Tizimert tettales-asen-d i lehduṛ-nni, taqcict tettarra-yas-d s wamek i tt-iweṣṣa baba-s. Yesla-yas i teqcict teqqar-as i tzimert : “… err aγbel i leγben-im, nekk ara yaγeγ d mmi-s n sselṭan ”. Yeṭṭalay deg-s mmi-s n sselṭan, iwala-tt tfaz di ṣṣifa. Dγa tesxef-it, tewwi leεmeṛ-is. Yenna-yas deg wul-is : “ d tihin kan ! ...”.

Mazal d-yewwiḍ s axxam, yenna-yas i baba-s :

- Ha-t-an ihi a Baba, ala nettat ara yaγeγ …

Baba-s, yewhem, yenna-yas :

- Nnaγ a mmi, ad taγeḍ yelli-s n wezrem ?

Yenna-yas mmi-s :

- Nniγ-ak d tinna, d tinna kan ara yaγeγ … d yelli-s n wezrem kan ara yaγeγ ma ulac ur zewwğeγ ara yakk di ddunnit-iw !.

Yuγal Baba-s armi s-yedda di lebγi, yeqbel. Yeẓra ulamek nniḍen. Kkren ṛuḥen ver wezrem, xeḍben-tt-id. Yefka-yasen-tt-id wezrem. Netta, yakan ttagaden-t, yecreḍ fell-asen :

- Ha-t-an ad as-tt-fkeγ ad tt-yaγ, lameεna, awer yettak Ṛebbi, lukan ad d-yeḍru yid-s sγur-wen cwiṭ n ẓẓur kan akka γer-s, ad n-aseγ ad ken-ččeγ, ččeγ tamurt i γef tteddum. Yerna, tuqqsa-w, tessnem-tt ma yella win tzeggel… Ihi γurwat i d-Iḍerrun yid-s n wayen n dir !

Xedmen tameγra, yawi-d mmis n sselṭan yelli-s n wezrem d tislit. Feṛḥen, d aya. Azrem-nni, yuγ lḥal, d azrem, yecreḍ di mmi-s n sselṭan ad yečč di yelli-s tizimert-nni n lfeṭṭa. Yewwi-tt, yečča-tt. Mi tt-yezla, nneγlen idammen-is di tebḥirt-is. Dγa yemγi-d din yiwen wezrem d amecṭuḥ. Yettimγur cwiṭ cwiṭ almi yuγal d lweḥc annect ila-t. Taqcict, mi iεedda useggas γef zzwağ-is, terfed s tadist. Tesεa-d aqcic. Yusa-d lweḥc-nni, yewwi-t deg yiḍ. Ma d nettat yeḍla-yas akkit idammen γef wudem-is, γef yiran n uqemmuc-is i wakken ad εudden medden d nettat i yeččan mmi-s.

Tekker-d azekka-nni, tufa-d mmi-s ulac-it. Lameaεna yiwen ur tt-yumin, nnan-as akk : “Ttett llufanat !”. Kkren nudan, nudan, nudan ur ufin ara yakk lateṛ n weqcic. Nnan-as : “ihi d nettat i t-yeččan !”. Ihi tikkelt-a zeεfen kan fell-as. Yili, nettat s timmad-is, ur teẓri ara anda yedda mmi-s.

Yezzi-d useggas, terfed daγen s tadist, tesεa-d aqcic wis sin. Yusa-d daγen lweḥc-nni deg yiḍ, yewwi-t. Nettat yeḍla-yas daγen idammen i yimi-s. Daγen, nudan, nudan, nudan … ulac. Abrid-a daγen sumḥen-as. Nnan-as wis sin daven tečča-t …maεlic !

Almi d abrid wis tlata, yezzi-d useggas, tesεa-d aqcic, daγen teêḍra-yas akken. Tikkelt-agi d ayen ! nnan-as at wexxam : “ imi tebγa akka, timenγiwt, ur tt-nneγγ ara lameεna ad tuγal d taxeddamt “. Σeddan ṣubben-tt d akessar, rran-tt d taklit n wexxam. Win tufiḍ yeḥqer-itt, win tufiḍ yesεedda fell-as awal-is. Kkaten-tt, ur s-d-ttaγen kra. Yiwen wass, teqqim tettebraz axxam, almi ha-t-a tufa ccεeṛ n ucebbub, yefka-yas-t-id baba-s uqbel ad teddu d tislit. Ass-n, yenna-yas :

- Asmi ara teẓmek fell-am, neγ yella win i ixedmen deg-m ẓẓur, ger-it γer lkanun, anda lliγ ad kem-in-awḍeγ.

Mi d-temmekta ayagi, tenna-yas deg wul-is : “ Axxik ! annect-a yakk i iεeddan fell-i, ur d-mmektiγ ayen i yi-yenna Baba …” Dγa teddem tger acebbub-nni ver lkanun, mazal yebda la ireγγ, yaweḍ-itt-id Baba-s imir imir. Yufa-tt-id ttenneḍ leγbaṛ, tuγal ddaw taklit di ccan : ḥeqren-tt, kkaten-tt, terka ! Dγa yewhem, yerfa, yenna-yasen :

- D tihin i d yelli !

Nnan-as : - D tihin ih !!!

Yenna-yasen : - D Ṛebbi ay s-ixedmen akkahin !

Nnan-as : - Ih ! tesεa-d tlata warrac tečča-ten ! ihi tura nekni d ayen ! ur nezmir ara. Ma tebγiḍ ad tt-tawiḍ, awi-tt !

Yenna-yasen : - Teẓram ?! Awer d-yefreḍ Ṛebbii, ar imir-a ara tuγal γer leεli, neγ …

Ugaden-t, εeddan sselsen-as am teslit, rran-tt s amkan-is γer leεli. Σeddan γer sselṭan-nni, wwin-d aεudiw d tlata tmegḥal. Yenṭeq wezrem-nni γer sselṭan, yenna-yas :

- Kker ad d-tawiḍ arraw n mmi-k !

Kkren ṛuḥen wwin-d arrac-nni, feṛḥen akken ma llan. Dγa yenna-yasen wezrem :

- D tizimert-ik i sen-igan akka ! tuγal-d d lweḥc, tettas-d deg yiḍ ad ten-tawi ad ten-tečč ! tura lweḥc-nni nγiγ-t ! ma d arrac ğğiγ-ten γur-i i wakken ad ẓreγ ma yella ad tamnem yelli neγ ad d-tegrem fell-as ẓẓur. Yelli meskint terγa tasa-s γef warraw-is … kunwi tennam-as ttett-iten…terram-tt i leγbaṛ...

Ssutren-as akk ssmaḥ γef weḍlam i tt-ḍelmen. Kkren-d warrac-nni d irgazen, feṛḥen deg wexxam-nsen. Ma d taqcict-nni, tuγal γer leεli-s, tεac am tgellidt, terra-yas lxir i baba-s ur tt-neğği ara. Ha-t-an wamek tella tmacahut n tzimert n lfeṭṭa

Tamacahut-iw lwad lwad

Sawleγ-tt-id i warraw n leğwad

Uccen ad t-yeqqed

Nekni ad γ-yeεfu Ṛebbi



Ghania KHOUCHI : Tizimert n lfeṭṭa -Tiẓrigin- Baghdadi-

Lezzayer 2004

mardi 7 juillet 2009

abruy si "tceqquft" Ass n unejmaε




Ccix Aheddad Amezruy yettwattun


Ccix aḥeddad, d amdan ur yezmir yiwen ad t-yenker, mi d-yuder ṭṭariqa tareḥmanit neɣ nnfaq n urumi n useggas 1871.


Muḥend ameẓyan Ben Ɛli, d isem aḥeqqaqni n Ccix Aḥeddad. Ilul deg useggas 1790, deg taddart Sedduq u Fella, n lɛerc At Ɛidel. Yuɣ isem Aḥeddad s lḥirfa n baba-s. Ula d netta yexdem d aḥeddad meɛna akken i d-qqaren yimeqqranen : “Ayen akk yexdem d aḥeddad, yesneɛ-d sin n lmesbaḥat, yiwen yefka-t i zzawiya n Imula ; wayeḍ yeǧǧa-t i netta.” Leqraya yebda-tt ɣer Ccix Rabiɛ Belmuhub, di zzawiya n Imula yellan di Msisna, syin akkin ikemmel ɣer Ccix Aɛrab Nat Iraten deg At Smail. Ccix Aḥeddad seg wid iqeymen leqraya. Aya ibeyyen-it-id later n wayen yura neɣ i d-yeǧǧa (tibratin iceyyeɛ i lexwan ɣef twizi, Iǧaza n yefka i Ccix Muḥend Ben Abi Lqasem n At Jlil, tazwart yura i yiwen lmilef, …) Deg tudert-is, yeǧǧa-d setta n teḥdayin (Zineb, Tayaqutt, Lǧida, Ṭawes, Taɛelǧett, Lɣaya), d sin n warrac (Ccix Mḥend, Ccix Ɛziyez). Ccix Mḥend yella d lqayed deg Wat Ɛidel d temnaṭ Riɣa umbeɛd yuɣal d lqebṭan n Bu Beɣla aseggas 1851. Ma d Ccix Ɛziyez, yezga d lqayed deg Ɛamuca qbel ad yeffeɣ d amnafeq ɣer yidis n Lmeqrani.
Tawacult n Ccix Aḥeddad ur d-tekki seg uẓar amrabeḍ akken daɣen ur telli d tamerkantit. Lhiba yesɛa ɣer yemdanen tekka-d imi d aḥeqqani ; ur iqebbel lbaṭel. Win i t-id-iqesden deg zzeyyar neɣ deg wid i t-id-yeɛnan icetka-yas-d, yewwi lḥeq-is. Yiwet n tikelt yiwen deg tarwa-s yeḥkem ɣef yiwet n tmeṭṭut n taddart Tibuɛmucin, s lbaṭel. Tameṭṭut truja armi d-yuɣal Ccix, teḥka-yas i yeḍran. Din din iɛawed i tedyant. Yefra-tt s leḥkem, ad d-yuɣal lḥeq i tmeṭṭut.
Seg useggas 1857 armi d useggas 1871, iseyyer lecɣal n ṭṭariqa Tareḥmanit. Inmezrayen, uran belli, ṭṭariqa tucaɛ deg tmurt n Leqbayel, segmi tt-yeṭṭef Ccix Aḥeddad. Aṭas n lecɣal iwmi ibeddlen. D netta i d amezwaru i d-ibedden ɣef ṭṭariqa fiḥel ma yekka-d seg twacult yemrabḍen. Γas imrabḍen yettkelfen s useyyer n ṭṭariqa ur qbilen ara, meɛna lxuf deg uɣref yerra-yasen aḍar ɣer deffir. D amdan yettqadaren, yeqbel liɛana n medden d tirni, d amerkanti neɣ d igellil, d argaz neɣ d amɣar, yerna-d ula d tullas.
Asmi i d-yettqeddim umnekcam arumi, lecyax yettseyyiren leɛruc d zzawiyat d temɛemrin…, mtafaqen ad mlilen akken ad d-frun tadyant i ten-yeɛnan d urumi. Imar i d-yeffeɣ wawal n nnfaq n urumi, lkaɣeḍ i d-uran, yettwastenya deg uxxam n Ccix Aḥeddad.
Ass n 8 deg yibrir 1871, deg ssuq Msisna, isawel Ccix Aḥeddad ɣer nnfaq n urumi. Iḍegger taɛekkazt-is, yenna : “Ncallah, akken i ḍeggreɣ taɛekkazt-iw ɣer lqaɛa, ara nḍegger aɛdaw akkin i lebḥer.” S usiwel-a, inmazrayen nnan, ɣas ma Ccix aḥeddad, iṭuɛ Rebbi nezzeh, maɛna ur yelli d argaz yettkelfen s lecɣal n ddin. Asmi yendeh ɣer nnfaq, tikti tamezwarut yellan deg yinaw (discours) d tasertit ; ur d-isawel ara i lɣaci s yisem n ddin. Awal i d-yefta d win yettmeslayen ɣef tikci n uqbayli (akal) “Fransa tusa-d ad tekkes akal i yimawlan n tmurt... Fransa d tin yebɣan ad tebḍu Izzayriyen.” Azal n 250 tudrin n Leqbayel i d-yerran s wawal qeblen. Fkant-d azal n 120 000 n leǧwad.
Ass 18 yulyu 1871, yettwaḥbes Ccix Aḥeddad s lqebṭan Saussier, mmi-s Ccix Mḥend, yettwaṭṭef ass 20 yulyu 1871 d ubrid-is ɣer Bgayet, ma d Ccix Ɛziyez, yettwaṭṭef ass 30 yunyu deg At Hicam. Kkan kra wussan deg lḥebs Berǧ Musa (Fort Barral) di Bgayet, qbel ad ten-awin ɣer uxxam n ccreɛ n Qsenṭina, anda ḥekkmen fell-asen.
Ass 19 deg yibrir 1873, arumi yegzem tadyant : Ccix Ɛziyez, yeḥkem fell-as s lḥebs s teɣzi n tudert deg tegzirin n taydiwin (Noumea) di la Nouvelle Calédonie ; Ccix Aḥeddad d mmi-s Mḥend, yeḥkem fell-asen s 5 yiseggasen d lḥebs. Mi d-yuder jjuj leḥkem, Ccix Aḥeddad yerra-yas-d : “Kunwi tḥekkmem fell-i s 5 yiseggasen, ma d Rebbi yeḥkem s 5 wussan.” Mi zrin 8 wussan, Ccix Aḥeddad yensa din zdaxel lḥebs, yettwamḍel di Qsenṭina.

Ait Ighil Mohand

jeudi 2 juillet 2009

Malek Houd : Asiren yessaramen

Asiren yessaramen d amud isefra n Malek Houd




lundi 29 juin 2009

Tiɣri n tmeṭṭut

lundi 22 juin 2009

Tasniremt n tjerrumt n Tmaziɣt



Atan ihi Harmattan rran-d kra seg tektabt n Tesniremt n tjerrumt n Tmaziɣt di googlebooks.

Tasniremt n tjerrumt n Tmaziɣt

dimanche 21 juin 2009

jeudi 18 juin 2009

mercredi 10 juin 2009

Island : tamurt n Inesliyen !

Island d tamurt n wedfel, d tamurt n tmes i d-yezgan di tlemmast n ugaraw atlantik. Aɣref n tmurt-agi d aɣref amectuḥ deg umaḍan, ɣas ma yella di lefhama, di tebɣest n iɣerfan mačči d amaḍan i tt-ilan.
300.000 n imezdaɣ i d aɣref n tmurt-agi. D acuten 300.000 n imezdaɣ mara ten-qaren ɣer tmura, ɣer temnaḍin nniḍen deg umaḍal. Kra ad inin d ulac.
Islendiyen seg Ivikingen ( Viking) i d-uɣen aẓar. Yernu ṭṭfen deg-s. Ur seg widak ifecclen, ur llin d imedhac am kra akkeni ..yettzuxxun, yekkaten, yesseddayen, tutlayt d yidles n widak i da sen-yezzan ixef, aqerru deg akal.
Ihi Islendiyen ɣas di 300.000 kan i llan, ɣas ma ẓewren d i teglizit, tutlayt n tutlayin, ddeb n tεerbubt d tfernust , ticenga n tmaziɣt, tidak i wumi zzenzen buhan n "imaziɣen" ula d iman-nsen ( anamek n iman, d rruḥ ..), ur bran ara i ṭṭbel deg aman. Umnen deg iman-nsen, ṭṭfen deg yidles-nsen seddan tameslayt-nnsen.
Aɣref islandi ɣas mectuḥ deg umaḍan, meqqer di ccan. Lxir-nni i yexdem i yidles-ines, yeǧǧuǧǧeg . Island assa-gi seg tmura timezwura deg unegmu usnan d win n tdamsa. Islediyen ṛwan, tamurt nsen tezdɣ-itt talwit. Ddren di lehna d laman.

Aswir n unegmu n tmura n umaḍal :

développement humain

amizwer n tmura : Iceland d imezwura !


Classement selon l'indice de développent par pays

Di 300.000 kan i llan, dacu 300.000 n yemdanen !

isallen nniden :

http://fr.wikipedia.org/wiki/Islande

Tislandit ( tutlayt n tmurt-agi) :

http://fr.wikipedia.org/wiki/Islandais

Iterkiyen 40 iseggasen nitni kkaten akken ad kecmen gher Union européenne. Island d nettat i yugin. Ulac abrid i yeghyal gher dinna !
--------------------------------------------------------------------------------------
Tasdawit n Reykyavik

Adeg n internet n tesdawit :

http://www.ru.is/
Aselmed deg ugherbaz ukk di tesdawit di Island s Tislandit s umata.
Di tmur-a ( ama
deg waṭas n tmur-a nniḍen, gar-asent tiɛerbubin d tfarkufinin) ulac aṭas n txerbicin deg uɣerbaz: tella tutlayt n tmurt d teglizit. Ala nukni i mazal nezzuɣur tiɣyal yemmuten.

Wikipedia s Tislandit :

http://is.wikipedia.org/wiki/Fors%C3%AD%C3%B0a



Sawden ar 26000 n yedrisen


ugar isura :
http://www.youtube.com/user/ReykjavikUniversity









Olafur Grimsson, aselway n Island :



Ísland

samedi 6 juin 2009

Dihya s timmad-is !

Mark Knopfler




Mark Knopfler d amgay d asniy. Yetturar tagiṭart u icennu . Ilul di 1949 di Glasgow .
Yesbedd netta d gmat David tarbaɛt Dire Straits d 1977 , yuɣalen mechuret aṭas. Tarbaɛt-agi teḥbes aseggass 1996. Si tallit-nni Mark Knopler yeturrar d abecniw.
Ccna d lḥen n Mark Knopfler d win icebḥen nezzeh . Ṣsenf n ṭzuri ines d win n blues-country-rock.

amgay : auteur ( néolog)
asniy : compositeur (néolog)
abecniw : soliste ( Timmimoun)

vendredi 5 juin 2009

Renaud


Renaud - Mistral gagnant (live '88)
envoyé par jouk_tarakanovitch. - Regardez d'autres vidéos de musique.
-------------------------------------------------------

Win iran ad isel i wayen icebḥen s Tefransist, win yebɣan ad yelmed ayen yelhan, isel-it sɣur imawlan-is. Mačči iy iɣyal ibṛuruten ara yesemḥess!

mercredi 3 juin 2009

La dépêche de Kabylie s Tmazight




Wagi d utt'un amezwaru werdjin yeffghed di internet

Aghmis utt'un 1

lundi 25 mai 2009

Asuqel n wungal n Tahar Djaout ɣer umezgun

Sɣuṛ Ait Ighil Mohand

Omar Fetmouche, seg wid i d-yufan taɣbalut ansa ara d-yagem ticeqqufin i umezgun. Yebda-tt s wungal fleuve détourné, yewwin aṭas warrazen, yuɣal-aɣ-d ɣer wungal Iɛessasen les Vigiles i yura Tahar Djaout. S leqdic-a Omar Fetmouche, s yisem n uxxam umezgun n Bgayet, yebɣa ad d-yerr tajmilt i Tahar Djaout d tsekla tazzayrit s umata d yineɣmasen s umata yeddren tasaɛett taberkant deg yiseggasen n 90.

Asentel n tceqquft Iɛessasen, d win n tedyant yeḍran d Lmeḥfuḍ Lemǧed, yiwen unelmad yekfan taɣuri. Yebda leqdic s usnulfu n yiwen uzeṭṭa d amguran (industriel). Anagar yekfa asnulfu, iseɛzel iman-is ɣer Sidi Mebruk, yiwet tɣiwant meẓẓiyen akken ad ibeɛɛed i lɣaci n Lezzayer tamanaɣt. Axxam yextar anda ara yili deg tɣiwant-a, d axxam, Baba ℇli, ur nezdiɣ deg wacḥal-aya. Iɛessasen n tɣiwant, Si Lmextar, Lemnewer d Skender, ttwalin tafat tettsiɣ am wass am yiḍ deg uxxam-a, bdan ttwillihen i unelmad izedɣen din. Anelmad yuḥwaǧ tadbelt akken ad d-yessufeɣ lkaɣeḍ i usnulfu-ines (certifier sa création). Imar kan bdan-d iɣilifen ttmiren-d fell-as. Iɛewwiqen-a, d iɛessasen i ten-id-ttgen. Ur yelli lxetyar ɣer unelmad. Teggra-yas-d anagar tawafɣa ɣer tmurt taberranit. Yeddem lqecc-is yerra ɣer Lalman. Dinna yufa ayen akk yessarem. Isem-is yuɣal mechur, deg yijernanen medkur. Iɛessasen ugden ɣef yiman-nsen. Limer adabu ad d-yawi lexber ɣef wasmi sɛeksen lecɣal ad xelsen ɣlay. Acu ara xedmen ? Xemmen, fran ad fken yiwen gar-sen d asfel. Ahcene Azazni, Rachid Mammria, Belkacem Kouane d kra gar yimdewlen yessulin awlelleɣ (rythme) n tceqquft. Akken daɣen i ssaɣen akk tiqerna n usayes. Saɛa saɛa, ad d-yali ssut n ucewwiq acawi neɣ ambiwel n ccḍeḥ. taggara n tceqquft, tella-d s ccna “Kenza” n Matub.

Taceqquft Iɛessasen, tebna s yilugan n tira tamezgunt tatrart. Ur tebḍa ara tifelwa neɣ d ixfawen. Tadlegt, iɛemmer-itt yiwen n uzeṭṭa meqqer i d-yebna Zaabouti. Tamuzigt sɣur Bazou.

S teɣzi n tsaɛett d 15 ddqayeq, imferǧen dhan. Asnulfu n umezgun s tsukkest seg wungalen uran Izzayriyen dayen ara idumen. Akka kra win i d-yesnulfan ad yaf iman-is. Ur iceṭṭeḥ i uderɣal.

Taɣbalut


Tamazight 25 Magu 2009