vendredi 30 mai 2008

Lewnis At Mangellat : Macahu !


Zik wa ihedder-itt i wayed

assa d lkaγed

a tt-id-afen ineggura


Tagi d tatteftart tamezwarut i d-yuran s teqbaylit sγur wegraw iwumi qqaren Wellili (Volubilis).

Гurneγ isem-agi yesεa lmeεna : Wellili d ssbeh neγ d tafrara. A wi yufan dγa tafrara-yagi a tt-id-tedfer tafukt n yitij ara d-yessufγen tameslayt nneγ si ttlam !

Takemmict imeslayen-agi mačči d awal kan, d acdad ubernus n leεnaya i d-ssutren At Wellili dgi, fkiγ-asen-tt. Nnan-iyi-d : muqel i wudem n temzi, ur texdim ara ! yerna leεnaya d asalas n teqbaylit, win tt-izeglen, yeffeγ irebbi n at yegrawen d at wurawen !

Arbaε-agi mεerrden i lmuhal, bγan ad ssnetqen arraw n yeγriben s tmeslayt n lejdud-nsen, nnan-ak/am ma nerra-d awalen-agi γer trumit, arrac imectuhen iwumi tura tetteftart-agi, ad ğğen taqbaylit a tt-γren kan s trumit. Dimi at Wellili ttemhelbaben d leεğeb, nnan-ak : sya d tasawent arrac ilaq ad ssentaqen tameslayt nsen.

D ayen nwala, dacu ssnen warrac n yeγriben di teqbaylit ? Ur d-izad wara: Deg-qerra nsen ccetthen yismawen am wid n seksu, tabexsist, tazemmurt, taddart, tameγra, ccdeh... Iles nsen iserreh γer tmeslayin nniden, ma d tin n lejdud nsen ttun-tt, ameεni akken i s-neqqar : .leεwayed n wiyad sehlent, ma tessned tid n yaya-k.. Win ur nessin tameslayt-is d wayen akk d-icudden γers, am win ur nettid γer yemma-s!

MACAHU !

Di tazwara llant tmucuha : anwi ur d-nekkir yissent ? Anwi ur tezzuzen taγect n yemma-s neγ n yaya-s ? Timucuha mačči d asedhu kan, d leqraya i imectuhen, i imeqranen. Win (neγ tin) i tent-idyettawin, yettheggay aqcic neγ taqcict (t)amectuh(t) i uqabel n ddunnit. Weγzen, teryel neγ ajedεun d iεekkuren d wayen yakk i d-yesqittiεen i tirga n yal yiwen degneγ.Tiherci n Briruc neγ n Belεejjud temmal-aγ-d amek a nfel akin i iεerriden.

Timucuha d awal d-ğğan imezwura, d agerruj i ileqqem baba-s i mmi-s seg wass mi tebda yemma-s n ddunnit. Ur nesεi ara ssrayat, ameεni yella wawal, yuγal d ayefki nneγ, win i t-yettden yerwa-t, yettuγalas d ifadden. Ma d win t-yeğğan, yuγal d lwehc, d waγzen n tezgi ur nesεi leqrar, ihebbej deg yemdanen ur t-id-necbi, ur nedfir lğerra-s.Taqbaylit tezda s tmucuha, s isefra, s yezran d yezlan. Yal nnehta tellem d asefru, yal tudert tleqqem d timεayin.

Tameslayt nneγ, tamusni nneγ am tfunast igujilen ur tettnuz ur trehhen.

Lewnis At Mangellat

Tazwart i wafus n tmucuha i welmad n teqbaylit

n Madjid Allaoua

http://www.mondeberbere.com/langue/allaoua/extrait.pdf



jeudi 29 mai 2008

Timlilit γef unewwel n Tmeslayin



Yiwet n temlilit di Paris γef unewwel (1) n Tmeslayin deg umaḍal.

Ass letnayen 9 yunyu ad ili yiwet n temilit γef unewwel n tmeslayin si 3 ar 6 d wezgen n tmeddit deg usalay (2) n Quai Branly di Paris. Anekcum baṭṭel.

Win iran ad yeḥḍer yessefk ad iεebbi aneεṛuḍ-agi

http://www.quaibranly.fr/fileadmin/user_upload/pdf/invitation_et_programme.pdf

Ugar isallen dagi :

http://ouiaubreton.com/spip.php?article4530

(1)Anewwel : divesification (Dallet, asebter 585)

(2) asalay : musée ( Amawal n Tmaziγt tatrart)

mercredi 28 mai 2008

Awal s γur Dda Lmulud


Kra nnan d kra xedmen Imaziγen zik ur t-iri ed, acku ed ur t-yuri. Ayen akw d-ettawin imezwura nneγ illa kan s tmenna mačči s tira, armi kra ijla yaγ i nekwni d-irnan deffirsen.

D taluft-a taqdimt ig-laq annemu tura ;ilaq-aγ a nessemnaε ayen akw iwimi nezmer deg wayen daγ d-iqqimen seg idles nneγ skud ur iru ula d netta. Imaγlayen (1)umezruy n zik keblen ifassen i ymezwura nneγ, wid umezruy n wassa ur εdilen ara.

Amezruy n wassa ixulef di snat temsal, yiwet tenfaε, taye tdur. Tin idurren : tazmert n ddulat n zik t-tin n ddulat n tura mxallafent. Tazmert n ddula n zik ur tzad ara ; ma tella teqbilt illan teqwa cwi, tezmer ad tqamer neγ xesum a-s-etjaneb, ad tali s-adrar (akken xedmen Leqbayel d Icawiyen), neγ a t-γerreq di Ssera (akken xedmen Imucaγ, Imzabiyen d kra Izennaten). Seg­g wasmi i d-snulfan Iumyen yal asafar, uγalent ddulat n wassa nnernant di tezmert ; ulac tamna ur wwident ara s umubilat, s isufag , s radyu, s­ iγerbazen .

Aγerbaz ladγa iγelb-itent akw. Skud mezzi weqcic aqerru-s fessus, ideb am urekwti, akken tebγid a bnadem a t-εarke. M' ara yuγal d argaz a-t-id-yaf Ial iqqur kan γef ayen ife di temzi-s, d ayen kan iwim' ara id ittεawad, d ­tameslayt ilmed ass-n ara id izeggwiren s iles-is.

Maca tella taye tenfaε deg wmezruy n wassa. Di lqern εacrin agi deg nella teḷa tussna, armi tuγal tezmert-is tekka-d nnig tezmar nniden akw u annect-a di mkul amdiq. Ihi yezmer bnadem ad issexdem allalen-is. Assa win ibγan a­d yessufeγ idlisen s tmeslayt i s-ihwan, ama tettwaru zik am' ala, acku tussna tessuks-ed leqwanen n tmeslayt wala wid n tira. Assa nezmer ad nessufeγ idlisen di mkul enf.

Maca axxam ibennu γef llsas. Llsas nneγ nekwni d ayen nnan d wayen gan imezwura nneγ. D win i daγ ilaq a-d-nejmaε assa. Tagi d yiwet di ssebbat n wedlis-a γef Ccix Muend. Llant tiya, acku ayen inna Ccix mačči kan ala Leqbayel neγ ala Imaziγen i-g̣εana . Asekkud-is ifel i-tlisa n tmurt Leqbayel, ulamma din i d-yennulfa, yaεna akw timura d akw lewqat.

Tahrayt n wawal, awerat ierzen ayen das d-ikkan sγur Iwaldin-is, yelha ; Win irnan s-ayen i s-d-iğğa baba-s, yif-it. Ihi ayen d-nejmeε si tmusni n Ccix ad aγ yili d llas iγef ara nebnu, ansitteε am-makken isitteε tin n yigad t­izwaren.


(1) Imaγlayen : circonsatances

ukkis si :

Mulud M
εammeri : Inna yas Ccix Muend

Adlis iff
γ-d i ddemma n bab-is di Ldzayer deg useggas 1990

mardi 27 mai 2008

Ali Amrane : Aqlalas

Yiwen n umagrad n Amar Ameziane ( d amusnnaw di tsekla n Teqbaylit) γef usafru-yagi n wAqlalas :

http://fr.blog.360.yahoo.com/blog-HKG7gCgleqt6IStzyjebaHvSy03dhqw-?cq=1

lundi 26 mai 2008

Amar Mezdad : Tagrest Urγu


SALEM


Seg-mi i d-kecmen akal n At-Yeğğer, adfel yenna-d ma n-teṭtfeḍ. Nniqal d asxiclew kan, tura ata-n amzun d ibidiyen i d-iγellin, simmal ttalin adrar, simmal yeddal wakal, d tineccarin n taduṭ i d-yettarew. Iḍarren tura terza-d fell-asen taẓayt, d aldun kan i zzuγuren : aten-ad sin isurifen γer zdat, asurif yedda di rrayε. Limer mačči d εeggu εyan, akal ibezgen yerna-yas wedfel ar-d ggalen ar d aḍar i ttakren γer deffir, wiss ma d tuggdi neγ d ulawen i d-yennan kra.
Win yezwaren i d ameqqran-nnsen, amecwar gar-as d wid i d-yeddan yid-es. D netta i sen-yezwaren. Aten-ad wa deffir wa, gan azrar am tweḍfin di tsawent, acu kan tiweḍfin d tiberkanin yerna ttawint ttarant tagella deg imawen, nutni simmal simmal ttimlulen yiwen webrid i âtâtawin, d uzzal i bubben mačči d uffal neγ d tagella.
Aεrur ibubb, ul ẓzay, aḍar deg wedfel la-yessuruf. D tuggdi.
Abγas mačči d win i-wumi ḥman idammen, ayen i d-yusan a-t-iqazem fiḥel ma tergagi taγma, aγesmar yeqqur, agecrir ibedd, ayen i d-yusan yebna fell-as. γas yettruẓ ur ikennu. Amdan yebnan s ddkir mačči s teksumt, mačči d amdan, mmi-s n wergaz d tmeṭṭut d tasa d idammen !
Abγas, d win tdel tuggdi s yifer-is usbik, aẓayan, terra tillas zdat wallen, tagecrirt tulwa, aγesmar la-yettinig iman-is, tasa tebγa ad d-teffeγ dayenni, yeẓra ayen i t-yurğan ahat d ilili ahat d inig aneggaru winna ur d-ngellu s tuγalin, maca yezga yessuruf, yezga iteddu, akken i s-tehwa teffeγ.
Abγas d win Iḥulfan i tuggdi tugar tiγemdin mačči yekna-yas. Abγas d win yuggaden γef uqerru-s netta iεemmed, γas εzizet tudert yella wayen i tt-yugaren, γas εzizit umeslay d unecreḥ yella wayen i ten-yugaren. Ayen aεni yella win yufan tiẓeṭ yeggumma-tt ? Ayen aεni yella win yugin ad yili akken i s-yehwa, ad yawi abrid s talwit ? Yak ulac win yufan rrbeḥ yugi-t, anagar ibki zdat lğefna n sesku ! Aεni yella win yeṛwan tarwa d imawlan, i-mi akka ata-n la-yettegririb di tẓegwin, deg umur ad yeqqim yid-sen nnig ukanun ad yeẓzizen, cwiṭ d ameslay cwiṭ d asefled.
Netta tura wid aεzizen amzun yerra tablaṭ fell-asen, nutni daγen ahat uysen-t, dayen rran-t di tesga n tasa anida ur tt-yesmunddul.
Yeğğa-ten akken γer deffir, γas ur uklalen ass-a yurew-asen-ed lihana, azekka ahat ar-a sen-ed-yernu d imeṭtawen.
Yeẓra Iḍurr-iten, ulac win ar-a sen-ed-yekken deg yimi n tewwurt, ulac win ar-a sen-yessasen tagella mi ar-a llaẓen.
Deg wussan n tegrest akka am wass-a, anwa ar-a sen-ed-izedmen ? Tusa-d nnig yiγil-is, yella wayen i ten-yugaren. Ula d tasa i-wumi-tt ma d ddell kan ar-a d-tagem ?
Ata-n ass-a ger idurar d izuγar, ger tudert d tmettant, γas aḍar iteddu ul ineddu, ur yeẓra melmi ar-a sen-tbedd tikli ad yegzem wemrar wuγur tcudd tudert yellan. Netta iεemmed ; γas akka γer berra amzun tduz tasa, s-sya γer da tezga tessebraq-ed, tettergigi-d, teqqar-as-ed « A kečč i yi-ixedmen akka ! Amek armi i yi-tegreḍ deg tegnitt am ta, nekk yessaramen lehhu tura bḍiγ d wayen urweγ, la-ttquddureγ rennuγ, cedhaγ taḍsa d umeslay ? »
Ansi i s-ed tekka netta yekka-yas ansi nniḍen, amεabber yezga gar-asen, Salem mačči tengugi nniyya-s.
Tura dayen ğğan azaγar, d tiwririn i la-ttalin, mraw i d-igan tarbaεt, d azrar n warraw n tmeṭtut i la-inebbcen di tsawent. Tugett deg-sen knan si tεakkemt yeggten. Ddurt, ur yekkis yiwen wass anagar d tikli, metwal asammer i d-uγalen. Mmuggren at tlisa ad d-awin amur-nnsen deg leslaḥ. Skud yufrar usigna deg igenni, deg uzal gganen, deg yiḍ teddun. Nutni di lqaεa, timucarin deg igenni. Ass-a, aγemγum i d-yeγlin idel tamurt, yeffer-iten γef yir tiṭ ar-a ten-id-iwalin. La-teddun ddaw laεnaya-s. Inig n webrid-a mačči d win n menwala.

Adiwenni d Aεmer Mezdad di La pêche de Kabylie :

http://www.depechedekabylie.com/read.php?id=55943&ed=MTgyMA==

Amegrad γef tsekla n Mezdad :

http://www.depechedekabylie.com/read.php?id=55942&ed=MTgyMA==



vendredi 23 mai 2008

Tabaratt si Lalman : Anida-kem a tira ?

Anebdu n useggas-a 2006 rezfeɣ ɣer tmurt-nneɣ Tamazɣa tazwawt. Mmeslayeɣ d waas n tarwa n tmurt-iw, riɣ ayen yesnecraen ulawen, maca riɣ daɣen ayen yesluɣayen ulawen.

Ayen yesnecraen ulawen

Ilemiyen-nneɣ

Tamurt-nneɣ teččur d ilemiyen d tlemiyin yernu aas deg-sen ɣran, fehmen. Ameslay yid-sen yesǧuǧǧug ulawen. Ilemiyen-a d tigejda ɣef ara tbedd tmurt-nneɣ azekka. Amur ameqqran deg-sen yera, yessefk ad yeqdec ɣef tmurt-is. Ilemiyen-a ran imawlan-nsen ttwazerrgen, xeddmen seg wasmi i d kkren seddaw n wekmandi n yibeṛṛaniyen di tmurt-nsen. Ilemiyen-a zemren kra n wass ad kmandin nutni di tmurt-nsen, a tt-sseddun s tsertit-nsen. Dacu kan yessefk ad sen-yefk yiwen tura afus i waken tazmart-nsen d tmusni-nsen ad afent abrid i tikli ɣer sdat.

Yad icerwen tidi ɣef tlelli

Azaglu yersen fell-aɣ seg wasmi i tefra lgirra n 1954-1962 atan tura yekcem-it rekku. Annect-a yera acku aas n yirgazen d tlawin i icerwen tidi-nsen ɣef tlelli i tarwa n tmurt-nsen. Kecmen lebus, ttwaregmen, qqimen i usemmi, rgagin seg tugdi seg yad ur nessin d acu i d azref n umdan. Aas deg yirgazen-a d tilawin-a mazal ar ass-a ur brin ara i “ṭṭbel deg waman”. Ihi nessaram-asen tazmart ad teɣzi n tmeddurt. Ismawen-nsen yessefk ad qqimen nesxen deg wallaɣen-nneɣ. Ur yessefk ara a nettu azal-nsen, ma yella ccen-d kra n wass deg wawal neɣ xedmen kra nien i nufa ur yelhi. Dacu kan nessaram daɣen ur tettun ara nutni s yiman-nsen taluft n ucraw n tidi ɣef tlelli-nneɣ, ɣas ma rwan neɣ tfen imeqan n tsertit neɣ n wayen nien.

Ayen yesluɣayen ulawen
Imenɣi gar-aneɣ

I wakken ad tkemmel tikli ɣer sdat, ad tseggem tmurt-nneɣ, ad nessiwed kra n wass ad nili am nekni am yiɣerfan nien, yessefk ad yili yimenɣi gar-aneɣ. Dacu kan imenɣi gar-aneɣ i yellan tura ur yessefk ara ad yezger tilisa.

Akken nera, llan kra n warraw n tmurt-nneɣ, ma yennuɣ d gma-s neɣ d mmi-s n tmurt-is, ad yeqqim akken alamma tenger tmeddurt. Deg waas n tmura nnien mačči akka i teddunt tlufa. Medden mi ara nnaɣen ɣef kra, ttuɣalen ttmeslayen ɣef taluft-nni almma tefra. Nekni ɣur-neɣ tikwal ad nnaɣen sin, nutni s yiman-nsen ur erren ara acuɣer. Yezmer yiwen ad tt-yesker gar-asen i wakken kan a ten-yebu. Nutni yiwen ur yettnadi ad yemmeslay d waye. Ad as-yini kan yiwen i waye : “Atan yenna-d yiwen aya d waya fell-ak”, ad terwi. Annect-a nera-t ierru gar waas n yergazen-nneɣ isertiten. Akken tebɣu tera twaɣit di tmurt-nsen, ɣas terwi ɣef tarwa n tmurt-nsen (amedya: tafsut taberkant 2001/2) ur ttemlilen ara ger-asen i wakken ahat ad afen tifrat i twaɣit-nsen. Di tmura nnien mara ad tawe taluft ɣef wayen yesdukklen akk tamurt, neɣ ayen i zemren ad yefk rriba i tmurt, dɣa ad ttun akk imenɣi-nsen, ad myuṭṭafen afus deg ufus.

Imenɣi gar-aneɣ ur yessefkt ara ad yili d imenɣi s “nnif n twaɣit” i yessegririben imdanen ɣer yiɣer. Imenɣi gar-aneɣ ur yessefk ara aɣ-yesettu ayen i aɣ-isdukkeln. Agerruj-a n tdukkli yessefk a t-nerez akken tebɣu tella ssebba n wunuɣ gar-aneɣ.

Acuɣer ur as-nettak ara i tutlayt-nneɣ azal i tuklal ?

Tura anaba ur aɣ-yekkis ara ad naru s tutlayt-nneɣ, ɣas ur aɣ d-yefki ara afus akken yessefk i wakken ad tili tezwawt-nneɣ d tutlayt n twuri di tmurt-nneɣ. Asmi ara tili tutlayt-nneɣ d tutlayt taweryant (tunibt), ass-nni aas deg-neɣ ara tt-ilemden, i wakken ad afen imeqan n twuri. Maca ma yella ur nessawe ara tura yakan i wannect-a, ur yessefk ara a nrebbex iɣallen. Yessef a neg ayen nezmer nekni s yiman-nneɣ.

Di tmurt-nneɣ llant waas n tmeɣriwin. Amedya: “Tameɣra n yisura s tmaziɣt”, “tameɣra n tbexsisin”, tameɣra n waya d waya. Annect-a dayen yelhan aas. Maca ur ssineɣ ara ma tella kra n tmeɣra n walmud n tira s tutlayt-nneɣ. Timeɣriwin n tira s tezwawt yessefk ad lint i yimeẓẓyanen, ad ilint i yimeqqranen. Yezmer yiwen ad yesker timsizliyin n tira s tezwawt. Asmekti n tefsut tamaziɣt n 1980 d tefsut taberkant n 2001 yessefk ad tilint daɣen d timeɣriwin n tira s tezwawt. Ur yessefk ara ad ilint kan d timeɣriwin n usuɣu ɣef tmaziɣt. Yessefk ad yexdem yiwen ayen yezmer i wakken medden ɣur-neɣ ad sɛun lbenna deg tira s tutlayt-nsen. Ɣur-neɣ mi ara ad mlilen medden ad sbedden kra n temlilit neɣ ad ɛeren ad frun kra n taluft, yiwen ur d-yessufuɣ imru (astilu) neɣ iccer n lkaɣe. Taluft-a n tira s tutlayt-nneɣ yessefk ad nebges tura yakan ɣur-s. Acku war tira ur nzemmer ara a nefru tilufa-nneɣ. Tura tilufa n tmeddurt mačči dayen fessusen a tent-yefru yiwen war tira, mačči am zik-nni.

Idlisen i yellan s tezwawt ur ttnuzun ara akken yessefk. Yad i ten-d yessufuɣen cerwen tidi fella-sen, yernu aas n yidlisen-a teffɣen di ddemma-nsen. Ttazzalen seg tqernit ɣer taye i wakken ad ssenzen ayen i d-suffɣen, yernu s lexara.

Di tudrin-nneɣ llan imusnawen, llant tmusnawin, imedyazen, timedyazin. Dacu kan tamusni-nsen tettɣamay tekres deg wallaɣen-nsen, neɣ yettawi-tt wau, acku ulac win ara sen-yefken afus, i wakken ad suffɣen tamusnu-nsen ɣef yiccer n lkaɣe.

Tamusni i yellan di tudrin-nneɣ d agerruj. Dacu kan ad yemmet kan yiwen ad yawi tamusni yid-s. Ihi ineggura ur ttafen ara ixef neɣ abrid n wayen i gan imezwura. Dɣa ɣef akka i nteddu kan deffir n yiɣerfan nien. Amedya : Di taddart-nneɣ yella yiwen ibennu tisyar n waman. Yemmut kan yiwen ur yeri tura amek ara yebnu tasirt n waman.

Aas n tlawin di tudrin-nneɣ ɣur-sent isefra d taktiwin nien. Aas deg-sent lemmer snent ad arunt, ad suffɣent aas n tmusni-nsent. Amedya: Ma yella nnecament neɣ ugadent ad inint ayen bɣant s uqemmuc, ad arunt annect-a s kra n yismawen nnien. Ihi ad nɣer ayen i bɣant ad t-id-inint. Yernu aas n tlufa yettnecam a tent id-yini yiwen ama d argaz, ama d tameṭṭut gar medden s uqemmuc, maca yezmer ad yaru fell-asent.

Aas n warraw n tmurt-nneɣ ttsuɣun deg yi deg wass ɣef tmaziɣt, ma d nutni ur teddren ara s tmaziɣt. Ttmeslayen, ttarun s tefransist, ɣilen s wannect-a ara d tali tmaziɣt d asawen. Yernu imdanen-a zemren i tira n tmaziɣt ma bɣan. Kra deg-sen, a s-yini yiwen ala sin wawalen i yessnen s tmaziɣt. Mi ara ad ttmeslayen d tarwa n tmurt-nsen (mi ara ad ttaken tinawin (isaragen), ad bdun s wawal “azul”, ad kemmlen ameslay s tefransist. Di taggara ad inin “tanemmirt”. Attan tmaziɣt-nsen !

Da yessefk ad yini yiwen tidet i qqeren : Llan kra n yirgazen (tilawin) i ner amek i qeddcen ɣef tezwawt, am wakken yella kra ur nefri di twuri-nsen. Irgazen-a ttbinen-d am wakken ur cliɛen ara deg tira n tezwawt. Ttarran-tt kan ɣer tefranisit. Irgazen d tilawin-a nessaram awah ad inin tura yakan dacu i bɣan: Ma d tamaziɣt tazwawt neɣ d tafransist i yessefk ad tili d tutlayt n twuri di tmurt-nneɣ. Ma yella d tafransist i ran yessefk ad tili, ihi ad ɣ-d-inin dacu i d amiq n tezwawt? Yernu ad nefk awal i tarwa n tmurt-nneɣ, a ner dacu ara ad yini wamur ameqqran deg-s. Ma yella ad yebɣu tazwawt, neɣ tafransist, neɣ taɛrabt. Ima yella amur ameqqran deg-s yenna-d yebɣa taɛrabt ara yilin d tutlayt taweryant (tunsibt) mačči d tafransist amek ara nexdem?

Acuɣer i tt-nettara kan ɣer rregmat deg wiyi d nekni nugi ad ner ayen neswaɣay s yiman-nneɣ. Acuɣer aas deg-neɣ ar assa ugin ad fken i tutlayt-nsen amiq i tuklal. Tikwal mi ara ad ttmeslayen kra n warraw n tmurt-nneɣ s tefransist am akken ɣilen d tazwawt i ttmeslayen, acku sseddayen-d kra n wawalen s tezwawt. Nera akk amiq n tefransist di tmetti-nneɣ meqqer. Nera nennum d tutlayt-a. Maca ma nebɣa ad nili d Izwawen yessefk ad tili tutlayt-nneɣ d tutlayt n twuri, n tmusni d wayen nnien. Iberraniyen ur zemmren ara ad aɣ-fehmen ma yella nettsuɣu ɣef tutlayt-nneɣ ma d nekni nettarra-t kan ɣer tefransist neɣ ɣer taɛrabt.

Ihi yessefk ad nuɣal ɣer tidet-nneɣ, a nedder s wudem-nneɣ. Akken i as-qqaren: “ddaw n ubrid, nnig n ubrid, taggara-s d abrid”.

Ihi tidet d tutlayt-nneɣ tamaziɣt tazwawt. Tikli ɣer yiswi-a yezmer ad yugzil, ma nuzzel tura yakan fell-as.

Ama yeɣra yiwen s tefransist ama s taɛrabt, tamaziɣt tazwawt tesdukkel-aɣ akk!

Di tmurt-nneɣ tella tefransist, tella taɛrabt, wa yeqqar s tefransist, wa s taɛrabt, wa ixeddem s tefransist wa s taɛrabt. Annect-a d amezruy n tmurt-nneɣ. Nezmer ma nebɣa a necrew akk tidi, ad ncemmer iɣallen-nneɣ ɣef tezwawt-nneɣ i wakken ad tuɣal kra n wass ad tessekcam aɣrum. Annect-a yezmer ad yesdukkel akk Izwawen, ama yeɣra yiwen s taɛrabt, ama s tefransist. Yernu ma nessawe kra n wass ad tili tmaziɣt-nneɣ d tutlayt tamezwarut di tmurt-nneɣ, ur ntekkes tafransist ur ntekkes taɛrabt.

Amek i yezmer yiwen ad yefk kra n lbenna i tira s tezwawt ?

Akken i nera, ar tura yad yettarun, yeqqaren s tezwawt ur ugiten ara. Aas deg-sen ttkukrun ad ɣren neɣ ad arun s tezwawt.

A tent-a kra n tektiwin, amek yezmer yiwen ad yefk acemma afus i wakken ad yesɛu yiwen lbenna ad iɣer, ad yaru s tezwawt :

- yessefk yiwen ad yettraru tazwawt s yisekkilen imeqqranen,
- yessek ad yaru yiwen irisen d imeẓẓyanen, neɣ ma yura yiwen aris aɣezfan, yessefk ad ig deg-s aas n yiricen d imeẓẓyanen, ad ig aas n tfutuyin (tugniwin). Ma yera yiwen tafutut telha ad yebɣu ad yefhem dacu i yuran ddaw-as,

Ad yaru yiwen daɣen ɣef wayen fessusen am: tayri neɣ tiwuɣa i errun di tmurt-nneɣ neɣ di tmura nien.

Acuɣer tiririt ilife ɣef tezwawt ?

Llan waas deg-neɣ qqaren, aneft i medden ad mmeslayen, ad arun, ad cnun s wayen bɣan. Am akken nettbin-d nekni s yad/tid i yettazzalen ɣef tmaziɣt d wid n zik-nni ur nebɣi ara a ner, akud iteddu ɣer sdat, yettbeddil atas n tlufa di yal timetti. Nettbin-asen-d am akken nettarra ilife, n tezzi kan ɣef taluft-a n tmaziɣt.

D acu i yezmer ad sen-yini yiwen? A ten-a kra n wawalen kan:

Nekni ur neɣi ara ad temmet tutlayt-nneɣ. Ma yella n rebbex iɣallen am kunwi a t-an kra n wass ad temmet.

Nettazzal i wakken tamusni ad teddu ɣer sdat ula di tmurt-nneɣ. Aas deg tarwa n tmurt-nneɣ zemren ad lemden s uɣiwel tutlayt n tyemmat-nsen i wakken ad selken iman-nsen di tmeddurt. Annect-a ur s- zemren ara s taɛrabt neɣ s tefransist.

Nekni, nera ula d tutlayt-nneɣ tazwawt tezmer i tmusni, tezmer i tsertit d kra yellan nnien.

Nekni nettazzal ɣef tlelli, ɣef yizerfan n umdan di ddunit akk. Tira n tutlayt n tyemmat n yiwen/yiwet d azref n umdan.

Nettazzal ɣef tutlayt-nneɣ acku nera tutlayin nien ur ifent ara tutlayt-nneɣ.

Nettazzal ad tedder tutlayt-nneɣ am nettat am tutlayin nien, acku nera tutlayt-nneɣ tecbe ɣur-neɣ am wakken I cebent tutlayin nien ɣer yimawlan-nsent.

Tutlayt-nneɣ nessaram ad tesɛu amiq-is gar tutlayin n iɣerfan nien.

Awal aneggaru ɣef taluft-a n tutlayin i yellan di tmurt-nneɣ

Ass-a di tmurt-nneɣ yezmer ad yini yiwen, tafransit am wakken nerra-tt i tmusni d zzux, taɛrabt nerra-tt i tallit d lmut, tazwawt nerra-tt i ccna d ccde.

Annect-a ur yessefk ara ad yeqqim akka. Yessefk kra n wass, tamazi
ɣt tazwawt ad tili d tutlayt n kra yellan: tamusni, tawuri, zzhu d lmut. Ass-nni nezmer ad nini ɣur-neɣ tutlayt am tutlayin nien.

Akli Kebaili, Dr di tussniwin tisertanin , (Frankfurt am Main/Lalman)

mercredi 21 mai 2008

Talγiwin n uselmed n warrac imeyanen ineliyen d lğrima mgal n talsa ?




http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N08/235/55/PDF/N0823555.pdf?OpenElement


dimanche 18 mai 2008

Tiliwa



Lebni n taddart Tiliwa, yecba lebni n tugett n tudrin n tmurt Leqbayel. Ggten deg-s yedciren. Yeba-tt yiwen ubrid meqqer ɣef sin yericen : lara ufella d lara wadda. Iberdan d-ineṭḍen ɣer ubrid-a ameqqran icergen taddart, ɛesren, cban tiregwa. Ladɣa ma mlalen-d sin yeɣyal ad eslen, ɣef yidra wakka, mi d-yehwa neɣ mi d-yuli yiwen send a d-yekcem deg tezniqt ad isikked ma ulac yakan win d-yuɣen abrid. Tebna ɣef yicifer wedrar. Ma yeɣli uɣerbal, ɣas ttu-t. Imezdaɣ n taddart qqaren tamacahutt n « tɣerbalt n tteryel » sya i d-tuɣ aar. Ɣer tewwura n taddart, anda iebbes ubrid n tkerrusin, yella yiwen ubra sawalen-as Tagudi, din i ttqessiren irgazen n taddart, amiq n tɣimit yebna s teblain useffa, deg unebdu telha tɣimit fell-asent ma deg tegrest mačči d ayen tzemre a tennale s tesme. Lebni yexxamen yemsawa, ma tefki asekkud d aqibal, anagar ssemɛa n lǧameɛ ara twali yufrar-d. Taddart teɣna s waman, ladɣa syin i s-d-yekka yisem. Tesɛa xemsa tliwa, tlata d aman d-yeffɣen seg lɛinser bnan-asen din yakan tiliwa, ma d snat sekren-asent tiɣanimin akken a d-siwen aman ɣer taddart. Yiwet tella-d berra i taddart tesle ula i yimsebriden, isem-is Mumada, alamma d lɛacra n ssbe d amiq n tullas din i ttsebbinent lqecc, deg unebdu deg yi din i ttsehhiren yergazen. Tala tis-snat Timecmacin, teqreb taddart, tru a teqqar yerna tedrem. Tis-tlata tella deg lara wadda, ɣer yidis amadday berra i taddart, acal d amsebrid yesgunfan din i tili d tesme ddaw yisekla usefsaf d usčewčew yefrax d ssut waman yettcercuren. Lǧameɛ iɛelleq ɣef yimezdaɣ yezgan deg lara wadda, imeqrane n taddart mi wwen ɣer din yettali-ten nnefs. Mi leqen ɣer tgudi, ufan Dda aman yettraǧu deg-sen. Msalamen. Ynced-iten ɣer uxxam-is ad ččen imekli. Yezwar aman d Laǧ Muend, Laǧ Belqasem d Meyan efren-d ɣer deffir. Mi wwen ɣer tewwurt uxxam, aman yeskeke, akken ad ixebber at uxxam ddan-d yid-s inebgawen. Dehmen amnar n ufrag d-tesefreg tɣala yebnan s udɣaɣ azal lmitra ɣef lqaɛa. Tawwurt n ufrag ɣur-s snat n deffat. Rria n ugudi d tmes yiɣes uzemmur gelden deg uzwu. Kecmen axxam, uɣen iɣimi ɣef ugertil. Tawwurt n uxxam daɣen tesɛa snat n deffat, yiwet teldi dima, ma d taye, isebas uzekrun, tleddi m’ara d-yeffeɣ neɣ yekcem lmal ameqran. Ɣer tama tayeffust anda yella udaynin isulles, srugmutent-d syin tsita. Nnig-s tezga tkana. Gar umnar d tɣerɣert tella tkeddant, ɣer li azelma yella ṭṭaq. Deg tesga, yeɣza ukanun ideg yessaɣ yirrij. Seg li ɣer waye a twala tikwatin ideg rsan leqcuc fsusen. Ma d lmedwed yefreq gar tɣerɣert d udaynin, ires fell-as ukufi, ddaw-as fren yiqeccucen d yigerwajen n tnawalt. Gar takana d lmedwed tella tewiqt ansa sejbayen i lmal. Ɣer ujgu alemmas iɛelleq yiwen yiziker ɣur-s i teqqnen akka ddu neɣ tafeqluct mi sendan ayefki. Deffir tewwurt iban-d yiwen yigig uɣur tɛelleq yiwet tzaɛluqt waman. Mi yujed wučči, seqrebben-d at uxxam deg tewwurt, aman yezdi lqedd yeffeɣ. Kra teswiɛt ata yuɣal-d yeṭṭef-d gar yifassen-is yiwen n lmetred yeččur s ufir uqessul. Mi kfan učči yedden ccix. Kkren, rran ɣer lǧameɛ. Ma d Meyan, yuder ɣer tanutt n Wakli ad iqesser kra yid-s. Deg taddart llant snat tuna. Yiwet n Wakli, taye n Lunis. Akli yemel ad imeslay d Meyan ; iekku-yas-d akk leɣbayen-is. Mi d-yewwe ɣer tanutt yufa Akli yettraǧu deg-s : – Mreba yes-k ɣer taddart a Meyan. Amek tettili ? – Labas ay Akli. I kečč, amek yella urwi ? – Nettawi nettarra, a Meyan. – Ugaɣ, telli tettraǧu deg-i. d timeriwt i yi-d-teri ? – Wama ! Labud riɣ anwa yulin anwa yudren, anwa d-yuɣen kra ɣer Lunis, anwa yugin ad yerr ɣur-s… – I kečč, anda wwen lecɣal n tanutt-ik ? – Seg lɛuj ɣer waye, a Meyan. Werǧin umneɣ kra wass ad tsub, ad rebeɣ. – Ala ay Akli, ur qqar akka. Akli yejbed deg ufus Meyan, isekcem-it ɣer tanutt. Yenna-yas : – A k-d-fkeɣ a tsu lkas limunad ? – Awi-d lkas n limunade. Akli yeddem-d yiwet tejjajt seg tkaji yekkes-as tadimt, yesmar-d lkas i Meyan. Akken ulac lqahwa deg taddart, Akli yeznuzu limunad s lkas. – Mi k-nniɣ labud aɣilifd isurdiyen. Ini i yemma-k a k-d-terel ! – Iiih, yuksan wul-ik. Mi tt-sutreɣ, a yi-d-tini : « kečč tseḥḥa, tzemre a txedme, i yettɣien d gma-k, d ameɛlal. Deg uqerruy n yemma, lecɣal fran : teǧǧa-yaɣ-d deg sin, yiwen tsemma-yas Akli waye Arezqi. Arezqi yettwarzeq sɣur Rebbi ; ma d Akli ilaq i uhember. – Ilaq a tfere ay Akli, ulac aas i ikesben tazmert tesɛi. – Akka a Meyan, emleɣ m’ara tettmeslaye ; twezne lehur. Maɛna nettidir tura tallit anda awal fiel tierci ur d-yettawi. – Ilaq a tkesbe nniya y Akli. Rrbe yettru yettuɣal. – Rrbe yessen anwa iɛennu a Meyan. Meyan yefhem ɣef wanwa i yebɣa Aklia d-imeslay : – Ahat d Lunis i k-iceɣben ? – Netta, wama yella ed nnien ? I s-d-yerra awal s zzɛaf. – Acu txidas i k-yexdem daɣen ? Yeffeɣ-d deffir ukuntwar, yeṭɣar-d ɣer Meyan. Yebda-d amelay : – Tura a k-d-kuɣ. Xedmeɣ akken yi-twessa tikkelt-a yezrin : mi d-tewwe tagnit n Lmulud neɣ d Lɛid, a d-heyyiɣ sswale ilaqen. Ladɣa walaɣ yeleq-d Lmulud, zwareɣ uɣeɣ-d lenni. Mi d-wweɣ sereɣ-as s 15 mya i lkas. Ugin akk ad aɣen. Lunis, mi yesla iceyyeɛ-d mmi-s yuɣ yiwen lkas. Tameddit-nni yusa-d yenna-yi-d : « Awi-d a d-aɣeɣ ticekkarin i tlata. » Nekk ladɣa ugdeɣ a yi-d-yeqqim, nniɣ-as : « A k-t-id-rreɣ. » Meyan iruǧa a d-ikemmel ɣef ssuma. Yugi. Yesteqsa-t : – S wacal i temsufaɣem ? – 17 mya. I s-d-yenna Akli s tazzla. – Yeqbel ? – Yeqbel fiel awal. Ur yesɛi lxetyar. – Atan trebe nnig wayen tesarme. – A tawaɣit tura ak-tt-id-iniɣ. – Amek ? – Netta yeznez lenni s 25 mya. Kkiɣ-d s tanutt-is ad walaɣ ma yettnuz. Ufiɣ arrac ɣer tewwurt tanutt-is snin am uweṭṭuf. Qrib ad yekker udubbiz. Yera-yi, yera-yi ! – Ulac fell-as ay Akli. Kečč tzenze s ujemmal, tbaɛde i ttsadiɛ uqerruy. Yerna tezenze-t nnig ssuma iɣef tebni. Dayen kan. – I lɛid tameqqrant, theyya-d kra ? – Susem kan a Meyan. Subbeɣ ɣer ssuq n Tezmalt, ččureɣ-d tacekkart yiqeccucen n turart. Mi d-wweɣ ɣer urna, rseɣ-d seg utaksi, ddmeɣ-d tacekkart, mi d-wwdeɣ ɣer tanutt tacekkart-nni ufiɣ-tt teččur d akrembi, ziɣen mačči d agla-w i d-ddmeɣ. Ayen i yi-yexdem Lunis am wakken drus armi d-terna daɛwessu yecban ta. Leɛtab d lexsara lfayda ulac. Meyan yecmume s twaffra. Isuter deg Wakli a s-yesme. Yerra ɣer Muend u-Belqasem ad seftin awal akken ɣer umussu adelsan d usertay. Mi kfan taẓẓalit, laǧ Belqasem d laǧ Muend, fran lecɣal d at taddart din deg lǧameɛ.

Ukkis si Tiγersi, ungal amaynut n Muḥand Ait-Ighil i d-yeffγen deg useggas 2008