samedi 28 février 2009

Tazrawt : Imaziγen di maṣer ( tallit n Ferεun)



Tazrawt n Doctorat si tesdawit n "Université Libre de Bruxelles" :

Wali dagi :

Les Libyens en Egypte

lundi 23 février 2009

Kaddafi : Tafriqt ugafa d tamurt inekcamen

Atan wacu i d-yenna :

" Nukkni dagi di Tefriqt ugafa nusa-d si Tegzirt n Waεraben azal n 1000 isegassen tura. Llan widak id yusan 5000
isegassen( 1) meqbel"


Ilaq ad as-nebzer akken ad iεeyyer idammen-is ( test génétique) u a nẓer ansi i d-yekka s tidet.

Dγa γer temsal-agi n uεeyyer idammen, akken ad zren ma yella dγa imezdaγ Lezzayer d Imaziγen neγ ansi nniḍen i d-kkan. adabu n Lezzayer yexdem (2) yiwet n tezrawt d tameqrant xef tedyant-agi :

zret dagi :

http://www2.ku.edu/~lba/Publications/PDF%20files/2006/Algeria1.pdf

Tagi d taγmist anda d-teffeγ tezrawt-agi :


American Journal of Human Biology


Tella daγen yiwet n tmussnawt di temsalin- agi . Isem-is Clotilde Coudray zer da :


http://www.didac.ehu.es/antropo/11/11-10/Coudray.pdf


Texdem yiwet n tezrawt n Doctorat γef laṣel n imezdaγen n Tefriqt ugafa . Tazrawt-agi telle di tmarkaḍiyin, dacu ar tura mazal ur da ttnuzu ara.


Tella di tmarkḍit n tussniwin n tesdawit n Toulouse 3

Nadi dagi :

http://www.sudoc.abes.fr/


--------------------------------------------------------------------------------

Histoire génétique et évolution des populations berbérophones nord-africaines Coudray, Clotilde

Dugoujon, Jean-Michel : Directeur de thèse 2006 1 vol. (330 p.). : ill. en noir et en coul., graph., tabl. ; 30 cm Marqueurs génétiques : Berbères :

Thèses Génétique des populations humaines



Agzwel n tezrawt :


Ce travail décrit la diversité génétique de communautés berbères nord-africaines actuelles selon trois polymorphismes : les allotypes des immunoglobulines (système Gm), certains micro-satellites autosomaux et l'ADN mitochondrial. Des données originales sont présentées pour des populations du Maroc et d'Egypte. Notre étude s'appuie sur des données biologiques, archéologiques, historiques, géographiques et linguistiques dans le but de retracer les origines ethistoire génétique des berbérophones. Pour l¤ensemble des marqueurs, nos résultats montrent une proximité génétique entre les Berbères et les populations du sud-ouest de l'Europe mais une différenciation entre les groupes nord-africains et sub-sahariens. L¤analyse de la population de Siouah (Egypte) révèle une nette distinction entre ces Berbérophones et les Berbères du Maghreb. Enfin, nous constatons qu'au nord-ouest de l¤Afrique, il n¤apparaît pas de différenciation génétique entre les Berbérophones et les Arabophones.


(1) meḥsub, imaziγen

(2) txelleṣ imessnawen i tt-ixedmen dacu yetteka "le Centre de tranfusion sanguine "deg-s.

samedi 21 février 2009

Ablog Amaynut


Azul fell-awen,

Atan snulfaγ-d weblog( neγ weblug) amaynut. Fkiγ-as, di laεḍil, isem s Fransist, lexique kabyle de la botanique. Imir-a deg-s kan ismawen n yemγan s Teqbaylit. Dacu d ismawen iqburen ur nessin ara nukni at tsuta n tura. Isemawen-agi kkseγ-tnid seg yiwet n tezrawt texdem Massa Saliha Smail-Iggul ( tekfa-tt deg useggas n 2003).Massa Saliha Smail-Iggul d taselmadt n tasnilest deg tesdawit n Bgayet.

Ad tan ihi tansa n weblog-agi :

http://lexiquekabyledelabotanique.blogspot.com/


Imir-a deg-s kan ismawen usnan d widak n Teqbaylit d tuggniwin n yemγan. S ya γer sdat ad rnuγ i yal imγi ugar n isalen i d-ksseγ si tezrawt-agi igerrzen nezzeh.

Tamawt :
Ur ssineγ ara aẓar n wawal-agi, imγan . Dacu yella yiwen wenzi yettwasnen aṭaṣ di lğiha n Iwaḍiyen neγ ula d anda nniḍen . Anzi -yagi yeqqar " Imγi n ṣṣaba meεqul si ddaw tmurt i d-yemeqqul". Ahat seg wenzi yagi i d-yettwakkes wawal-agi.

jeudi 19 février 2009

mercredi 18 février 2009

Tigrawliwin n Imaziγen di Andalus di tallit n leḥkem n Banu umiyya


http://www.amazighworld.org/uploadedfiles/0809061220655697.pdf



dimanche 15 février 2009

Aγrum ujilban

D asaru i ixdem Hacene Zennia, yiwen ilemzi ilemden, ixedmmen di sinima. Hacene Zennia, yettidir di Marikan.

wagi d asmel-ines di internet :


http://zenniastudio.com/berbers/aghrum.htm


Ma d tagi d targa di youtube γef kra n wayen yexdem :


http://www.youtube.com/user/Zenniastudio


Dagi yella yiwen udiwenni yid-s :


http://www.zenniastudio.com/Docu/berber_trailer.htm





samedi 14 février 2009

Andre Basset : iḍrisen γef Tmaziγt

ANDRE BASSET : ARTICLES DE DIALECTOLOGIE BERBERE

D yiwet n tezzmamt igerrzen . Tazwart n Emile Benveniste

Aεebbi dagi :

http://www.ayamun.com/AndreBasset.zip

Neγ da :

http://ayamun.com/Telechargement.htm



jeudi 12 février 2009

Huyghe : dictionnaire Chawi-Arabe-Kabyle et Français (1907)


Tzemrem ad t-id-εebbim dagi :

http://www.megaupload.com/fr/?d=JYVBHOVF

Dacu yessefk asekles ( amarki) deg wemsel http://www.megaupload.com i wakken ad ittwaεebbi.

Asegzawal-agi d aqdim nezzeh, yernu yewεer i tifin. Γas ma yella yewεeṛ i tγuri cciṭeḥ, γas ma yella win i t-yuran ur yessin ara akken yessefk Taqbaylit uk Tcawit yella wayen ar ad nemger sseg-s.

mercredi 11 février 2009

Taqbaylit di Facebook



Tura llan widak i d-yettarun s Teqbaylit di Facebook. Ihi, win iran, win yexsen, win yebγan ad yefk afus yessefk-as ad yekles ( ad immarki). Dayen i isehlen maḍi.

Sit dagi :

Facebook s Teqbaylit

Llan imukan nniḍen dacu Facebook immal-d ayen i s-ihwan. Ilaq ad yetteki yiwen akken ad inadi wayen yebγa. Nadit isental n Berkus dinna i ttilin aṭaṣ n widak yettarun.

Ihi, a win yufan ad ttekin widak yessnen ad arun.




samedi 7 février 2009

Farid Belkadi

Di tazwra n tezlit-agi Farid Belkadi, yemla-yaγ-d yiwen n ṣṣenf n ccna ur nennum ara imi yemgarrad γef winna n Ṭawes Σamruc. Dacu, γas ma yella lffen-ines yella deg-s umaynut aẓar is yekka-d si Teqbaylit.

Seg wezgen n taγuct-agi d asawen d ccna aqbur, aqdim n Teqbaylit.


lundi 2 février 2009

U Lamara : Agellid n times


Agellid n times d yiwen wengal i d-yeffγen yakan di 2007 di internet. Ahat llan widak neγ tidak ur yeẓrin ara, neγ ur t-yufin, ara atan ihi anida tzemrem ad t-id-εebbim.
Γef akken i sliγ atan ad yeffγen asuggass-agi di ssuq.


http://www.kabyle.com/doc/Agellid_n_times.pdf




dimanche 1 février 2009

Tajmilt : Ccix Lfudil Awertilani

Ccix Lfuil Awertilani yemmut ur iwala asirem-is wa ad yidir di Lezzayer tilellit. Ulac wid i t-id yemmektin, ɣas akken yefka tudert-is i tmurt-is nnig 30 iseggasen, yettwattun almi d 12 meɣres 1987 i t-id-yemmekti udabu-nneɣ, yerra-d tafekka-ines ar tmurt-is ɣer At Wertilan.

Ccix Lfuil Awertilani d yiwen seg wid id d-yefkan aas i tmurt-is. I lul ass 06 di furar 1900 di taddart n Wanu deg At Wertilan (Sif), isem-is n tidet asanin Lfuil. Ikker-d di twacult yeɣran, baba-s yella d amasay n temɛemmert, yelmed leqran d wayen yeqqnen ɣur-s deg taddart-is.

Deg useggas 1922, wwin-tt ad isɛeddi lɛesker, irewwel-asen acal n tikkal. Din i yera amgared yellan ger imsulta izzayriyen d wid iumeyen.

Sya id-yewwi tikti iwakken ad yili ɣef wudem unekcam arumi. Asmi yekfa lɛesker, ikemmel andi akken ad isegmu tamusni-is, yewwi-d tikti tamaynut i yimezdaɣ n At Wertilan. Tikti-ayi teɣza deg wallaɣ, ur yesib yiwen ama d imebren iumyen neɣ lquyad nnsen. Ineggura ayi ttnadin fell-as, iru iǧǧa tamnat-is yerra ɣer Qsenina deg useggas 1930.

Mi yewwe ɣer din yerra ɣer wanda yella Ben Badis akken ad ikemmel i tmussni-s. Din yebda yettufrar-d am zzit ɣef inelmaden akk yettili, syin akkin yuɣal d amasay ɣef inelmaden-nni. Aseggas n 1932, yeqqel d agensas n weɣmis Ccihab akk d ujemuɛ n yedrimen. D wayi id azal i yesɛa ɣer Ben Badis.

D netta id imceyyeɛ-is ɣer tmurt n Leqbayel s isem n teddukli n imusnawen inselmen bac ad ilin ɣer tama-s, issexdam tameslayt n imawlan-is (taqbaylit), ilmend-is xilla id-ikecmen ar teddukli-ayi, ɣef aya yuɣal d aselmad (yettɛawan-it).

Di lawan-nni aas n imezdaɣ i irewlen si tmurt ar Fransa, tugett deg-sen ttun tamurt d wayen id-icudden ɣur-s.

Ihi Tadukli n imusnawen inselmen twala ilaq ad ceyɛen win izemren ad ixi acerrig yellan, wa aten-d yerr s abrid. Ɣas akken ran yuɛer lal aas ma wen aɛdaw s axxam-is am win yewen azrem ar lɣar-is. Ccix Ben Badis yeddem, yessers, yuɣal igzem-itt di ṛṛay-is ; yextar Ccix Lfuil awertilani. Acku nenna-d yakan ɣef wazal yesɛa ɣur-s, rnu yessen 03 n tutlayin (tamaziɣt, taɛrabt, tafransist) akk d termit i d-yewwi seg tmurt n Leqbayel.

Di tlemmast n useggas 1936, yerza ar Fransa, tazwara yettemlili, ixeddem isaragen i iminigen (s twafra) s wannect-a i yessawe ad issemlil iminigen n din deg tdukliwin. Yesker-d tazwara 06 n tdukliwin. Taɛekkumt ẓẓay-itt, iɣeblan ugten d ayen ur yezmzir at-yexdem iman-is, iɛedda yuzen-as Ben Badis wid ar t-iɛiwnen wa ad yili d netta i d aqerruy-nsen. Asmi yekcem useggas n 1938 ssawen ar 19 n tdukliwin s yisem "EL TEHDIB". 15 di Lpari, 03 di Rennes, yiwet di Marseilles. D ayen i as-d-yeglan s wuguren d udabu aumi neɣ d waraw n tmurt-is, ur neqbil ara ad yufrar ger-asen am Messali Laǧ (yuggad ɣef umkan-is ger iminigen) i yessawen armi yeccetka fell-as ar Ben Badis. Imi Ben Badis yessen-it amek iga, ur ten-yumin ara. D aya i t-yeǧǧan ad yerwel ar tmurt n Maer deg useggas n 1939, yerra ɣer "lǧameɛ El Azher" ansi id-yewwi agerdas.

18 di furar 1944, tella-d tlalit deg Maer n yiwen umussu i izdin 03 n tmura (Tunes, Lmerruk, Lezzayer), iswi-ines ad yesken i wegdud n umaan n wayen i ierrun deg Tefriqt n Ugafa. Ger n wid i t-id-issekren ad naf Ccix Lfuil. Amussu-a yura aas n tebatin i wegraw n tmura taɛrabin, akken daɣen i yuzen tabratt i wegraw n tmura idduklen deg useggas n 1945 akken aten-id yesmekti belli agdud n Tefriqt n Ugafa yettekkan deg ṭṭra amalan wis sin ar tama n Fransa akken ad awin timunent-nsen ur d yelli ara, tqubl-iten s imenɣeyen am wayen yeran di 08 mayyu 1945 di tmurt-nneɣ.

Yerza sin iberdan ar tmurt n Lyaman (tettidir uguren ger ugellid akk d ugdud-is). Tirza tamezwarut tella-d akken iwata yera agellid-is akk d iximen-is. Agellid Yeya yessuter deg-s as-d-iheyyi ahil n unegmi n tmurt-is di yal iricen (tasertit, tadamsa…).

Tirza tis snat yewwi yid-s ahil-nni ɣef wacu ara tebnu tmenawt n tmurt n Lyaman. Ahil-a qeblen-t akk. Agdud yebɣa ad yili ubeddel s lemɣawla ixsimen-is ufan-tt d tagnit ssekren ccewal llan-d imenɣeyyen i yeglan s tmettant n uglellid Yeya ass n 17 di furar 1948. Yuɣal mmi-s deg umekan-is ur yeǧǧi ara ixsimen-is wa yenɣa-t wa yegra-t ɣer lhebs, yerra kullec ɣef Ccix Lfuil d netta i d sseba n ccwal yeran d tmettent n baba-s. Iceyyee akk i tmura taɛrabin ad t-ṭṭfent, tamurt ara yerr ttagin-as ad yeres yeqqim azal n 06 n wayyuren s ufella n lbabur, almi d aseggas n 1948 i t-yeqbel unebba n Lubnan s lemeiwna n kra yemdukal-is ad yili din s twafra almi tersa taluft n Lyaman. Ɣas akken, yettaru deg yeɣmisen s yismawen n weyya ɣef temsalt n tmurt-is, lawan-a yufa ugellid-nni mačči d netta i d sebba n wayen yeran di tmurt-is iɛedda isume-as.

S tirza-ines seg tmurt ar taye, issawe ad ibeddel tamuɣli n tmura taɛrabin d tenselmin ɣef wayen i d-teqqar Fransa (agdud azzayri yeqbel s unekcam aumi) yerra-d deg yiwen n weɣmis "amek ihi i llan-tt tegrawliwin seg Amir Ɛebd Lqader (1830-1847), Wlad Sidi Ccix ar Bubeɣla, Lalla Fama n Sumer ar tegrawla n Ccix Lmeqrani d Ccix Aeddad (1871)"

Ass n 10 mayyu 1945 yessuter seg tebratt i iceyyeɛ i Wegraw n tmura idduklen, ad nadin ɣef tidett n wayen yeran deg Lezzayer deg ineruyen n 08 mayyu 1945. Seg useggas n 1950 yessuget leqdic yerza nnig n 40 n tmura : Surya, Turk, Ssewis, Biljik, Hulanda, Legniz… Yuɣal yerra tamuɣli-ines ar tmura n Asya yerza ar Lhend, Sɛudi, Pakistan, Sirilanka, Anduniz… deg useggas n 1952. Yal tamurt ar iɛeddi, ad imlil d imasayen-nsen, tugett n tmura-nni fkantt-d awal akken ad ɛiwnent Lezzayer bac ad tawi timunent.

Tebda tegrawla ass 01-11-1954, tadukli n imusnawen inselmen ur d tefki ara tamuɣli-ines. Ccix Lfuil d netta i yellan d aqerru n tdukli-ayi di Maser, iburk-itt ifka-d taɣuri ass n 02-11-1954 i wegdud ad yili yid-s "i yegrawliwen izzayriyen ass-a d tamettant niɣ d tudert". " I n 1 n wember 1954, llan-d nnig n 30 ineruyen di yal tamnat n tmurt, si tilisa n Tunes ar tilisa n Lmerruk, ama di temdint n Lezzayer, Bufarik, deg temdintn Ɛzazga d Tizi akk d tmurt n Leqbayel, si Buɣni, Delles ar Bwira, si Burǧ Mnayel ar Draɛ Lmizan, llan-d daɣen di Qsenina, Bessekra, di Wawras akk d Tbatnet."

Deg useggas n 1956, tella-d temlilit n 4 n tmura timeqranin di Ssewis (Marikan, Russ, Legliz, Fransa), yura-asen tabratt inna-asen : "ilaq ad tafem tifrat i temsalt n Lezzayer, ad teǧǧem i wegdud ad yextir d wanwa ara yeddu wa ad tefkem timunent i Lezzayer akken itt-id tefka i tmura nnien". Mi yella di Lubnan, yerza ar tmurt n Turk (tella deg ugraw n Alasi) anda yessawe ad d-yawi tamurt-a ar tama n tegrawla n tmurt-nneɣ wa ad t-id-ɛiwnen ad t-awi timunent. Yella daɣen deffir n usbeddi n "Ɛmer Uɛemran" d agensas n Lezzayer di tmurt-a.

Lawan-a yeṭṭef-it waṭṭan, imejjayen ssutren deg-s ad yeǧǧ niɣ ad isenqes seg leqdic-is, yugi ad ibes niɣ ad isenqes. Ɣur-s d tamurt-is i izwaren tizmert-is, almi d 12 di meɣres 1959 yewwe ar leɛfu n Rebbi deg tmurt n Turk.

D way i d Ccix Lfuil Awertilani yemmut ur iwala asirem-is wa ad yidir di Lezzayer tilellit. Ulac wid i t-id yemmektin, ɣas akken yefka tudert-is i tmurt-is nnig 30 iseggasen, yettwattun almi d 12 meɣres 1987 i t-id-yemmekti udabu-nneɣ, yerra-d tafekka-ines ar tmurt-is ɣer At Wertilan.


Tukkist seg uγmis Aẓar