jeudi 25 septembre 2008

Meẓyan-U- Muḥ: Tamacahut Umeksa

Meẓyan-U-MUḤ : Tamacahut Umeksa - taẓṛigt HCA 2004

Yiwen usefru awezlan n taggra n tmacahut-agi igerrzen :



Tamacahut umeksa
Ad tt-ḥkun yiselmaden
Ad tti-id-taf yal tasuta
Di tarrawt n yimaziγen
S leqrun ur tettemsa
D ccbaḥa-s i d yennunten
S tira n tmaziγt tefsa
Am tefsut s yijeğğigen
Tamcahut umeksa
I warrac imeẓyanen

mercredi 24 septembre 2008


Win yebγan ad iεebbi tazrawt-agi :


DEA sur la terminographie




Tameṭṭut Taqbaylit

mardi 23 septembre 2008

Taktabt n Tasniremt (terminologie) baṭel

Tagi d yiwet n tektabt i win yebγan ad yesnulfu awalen imaynuten i Teqabylit, i Tmaziγt.
Tgerrez nezzeh u AFNOR mačči d akellex.
Win i ttyuran yeẓwer deg weḥric-agi n tmussni .
Tazmamt agi baṭel .





Atan anida i tzemrem ad tt-id-εabbim :

Terminologie: constitution des données

Lant daγen tiyaḍ . D γa yiwet γef usuqel telha aṭas .


Gouadec publications









lundi 22 septembre 2008

mercredi 17 septembre 2008


Uccen d tewtult



Tusa-d tefsut : tezzegzew tmurt, teğğuğğeg, fsant ttjuṛ, ttarwen lewḥuc . Iṛuḥ wuccen yewt-as llir i tewtult, yenna-yas :

- Yessetmam, ahatent sεant-ed arraw nsent : a ten-awint i tziri ad jgellben di leḥcic, ad ččen zzewteṛ neγ isegmi ufeqqus. Kem qqim dagi a kem yesummut lmir n lewḥuc !

Ur as-d-terri tewtult d aεrab wala d aqbayli, lameεna tegr-ed tinexsas: nnḍen-s lehduṛ n wuccen i wul-is, am cečči qebren-tt.

εeddan kra n-wussan, tuγal tuγ awal n wuccen : truḥ s izem tenna-yas stergigit :

- A lmir n lewḥuc, ad iyi-tserrḥeḍ: bγiγ ad ruḥeγ : εyiγ !

Yeεreḍ yizem a tt-id-yeṭṭef , a tt-id-yerr s abrid : iḥawet, yessag°ed, ur yufi Teεṣat : abaden ! Yewt-itt, yerẓa-tt : yenna-yas :

-Ddem, a Ben Yeεqub , ad tt-netleḍ !

Yebb°i-tt wuccen, yečča-tt, yemeceḥ idammen : yefreḥ iğεel ussan yelhan a d-uγalen.

dimanche 14 septembre 2008

mercredi 10 septembre 2008

Tuddar Iwaḍiyen : At-εadbelkrim





Llant 3 tuddar timeqranin deg Iwaḍiyen : Tawrirt εebd-Allah , Ait-εabdlkrim d At Buγla i wimi qqaren daγenni Adrar Amellal.
Sin izenqan i yellan di At-εabdlkrim win ufella i d-yezgan nnig n tejmaεt iwimi qqaren Azeqaq. Azniq nniḍen yella di lqern n wadda, nnig webrid , isem-is Tizṛa.

vendredi 5 septembre 2008

Mourad Zimou : Timγarin-nneγ

Timγarin-nneγ ḥemlent awal, d axeṣṣar . D acu kan, di tegnitt n Furaṛ irewwi-d uḍ̣emmin-nnsent d amessas imi tignawt ur tettbadda ara γef yiwen wawal ; tettneqlab. Acḥal d tikelt, mi d-tban tafukt, ad d-tessufeγ timγarin, ad d-mhḥedwalent ssya u ssya, awal yettawi-d wayeḍ wayeḍ yettawi-d gma-s. Akken kan ara d-stafint i wawal ad sent-yehwu yiγimi, ad d-yuγal usigna, ur uḥtament, netta daγen, asigna di Furaṛ , am yir inebgi, ur ittcawar ara, hakan ad d-isqulles. "Asigna d yir netta", i s-qqarent ahat temγarin. Mi d-icberber nnig-nnsent, ad yeglu s tili d usemmiḍ, dγa ad d-teγli tsusmi gar-asent am weεdil wergin nurad. Ad yennerni usemmiḍ ad ttnnerni tsusmi yid-s. Akken kan ara ḥ̣ulfunt temγarin-nni i tsusmi tetteqes ulawen-nnsent d usemmiḍ iskuṭṭuf di tfekkiwin-nnsent tukmicin, ad refdent tilmesyar-nnsent ad kecment s axxam. Deg wexxam daγen ad uγalent ad sqizzbent i ikanun ğğan-t γef wudem n tafukt n Furaṛ timṣeḍḥit. Lkanun, netta, ur issin ara cceḥna, ad tentimager s wul.
Ala timγarin i s-issnen i Lkanun, netta yezẓra ayenni, mi ara d-teqqim temγart tama-s ittḥulfu mi ara tebdu asxejweḍ di tirgin γef-i yesseḥbaber, ittḥulfu i ufus-nni yeεyan mi ara t-yeskikiḍ s wesγar m'ara s-d-iferren di tigermin-nni uẓebbuj yezzan di tafukt ṣṣmayeme. Akken ara megrent γer irebbi-s ad t-id-tuγal terwiḥt, ad yizwiγ wudem-is. Lkanun iḥemmel timγarin. Issen ad tent-imager m'ara d-rewlent i tnecnact n Furaṛ . Izmer i lbaḍna-nnsent, mi d-iqqiment γer yiri-s ad d-εiwdent akk deg wallaγ-nnsent i wayen nnant d wayen slant, yal imesli ad yaγ amkan-is, aẓayan akk deg yimeslayen ad d-yufrar iḍ-nni zdat n teslit.
D iṭij ad d-ffγent temγarin, d asigna ad kecment s ixxamen ; llan wussan deg i sent-iḍeṛṛru waya tlata n tikwal.
Nna Malḥa, ula d nettat, tḥemmel tafukt di Furaṛ . Ad teqqim kan ad d-tessiwel : « ... wa akka ? Yya awi-yi-n s iṭij... ». Win yellan deg-nneγ ; ama d Zizi, ama d nek d yemma nγ d Nna Dehbuc, ad ttid-nessuffeγ yer yiṭij. Ad teqqim γef tsumta-ines, ad teẓẓel iḍarren-is, ad teqqar « ccah ? ? ». D acu kan, nettat, ur tettγimi ara d temγarin nniḍen. Nettat ur tetteffeγ ara, nutenti ur d-keččment ara.

ukkis si :

Muṛad Zimu : Tikli d tullizin nniḍen
Adlis iffγ-d γur HCA di Tiziwezzudeg useggas 2005