jeudi 25 décembre 2008

Dda Muqran ( asaru awezlan s Teqbaylit)


Da Mokrane(Court Metrage Kabyle)de Arezki HARANI
envoyé par djamkabyle


Arezki Harani d bu tamart yetturaren lkarṭa. Asaru-yagi ixedmit deg issuggasen 80. Lqahwa tezga-d di "15éme" di temdint n Paris. Arezki Harani d tagi i lḥirfa-ines: ixeddem di sinima ma yella widak i d-yuraren deg usaru neγ widak i d-as-yefkan afus tuget deg-sen d ixeddamen. Γef akken i d-nnan kra di internet yetteka deg-s Slimane Chabbi ma d Ccna n Brahim Izri ad fell-as yeεfu Rebbi.





vendredi 19 décembre 2008

Si Muḥand

jeudi 18 décembre 2008

mercredi 29 octobre 2008

samedi 11 octobre 2008

Asegzawal n iγersiwen


wagi d asegzawal n iγersiwen s Fransist d Tamaziγt d Taεrabt .

Tzemrem ad teγrem kra n isbetaren deg-s dagi :

http://www.tawalt.com/publication_16.htm

samedi 4 octobre 2008

Timlilt tussnant γef usemezday n Tmaziγt


Ass n 6, 7 d 8 n waggur n tuber i d-iteddun ad ili yiwet n temlilt tussnant γef usemezday n Tmaziγt di Inalco .

Zer ugar isallen dagi :


Timlilit tussnant


Assmezday : standardisation yekka-d si amezday : standard

amezday : atan akken i t-yebna Berkai : am-zdey-a

zdey : rassembler, unir ( Kb, Tmzght, Mzb)

Brahim Saci di Radio Ṣummam

Iwal



Iwal iwal a ultma
Ur lliγ am ass-a
Imeṭṭawen irγan
Ad ssun iẓuran
A tajeğğigt n Uwras
Ay aḍu n telli
Tesmektid g isemḍal(ur ssineγ ara awal-agi)
Dihya d Yarbas
Tacawiyt a kem-issegman
S iγeẓran n idammen
Telliḍ tura γur yitran
Ur nettu ayen i kem-yenγan (?)
Nedjahi icna-d ass-a
Tabrat –nni i d-nniḍ (?)
Γur illis n umeγnas




jeudi 25 septembre 2008

Meẓyan-U- Muḥ: Tamacahut Umeksa

Meẓyan-U-MUḤ : Tamacahut Umeksa - taẓṛigt HCA 2004

Yiwen usefru awezlan n taggra n tmacahut-agi igerrzen :



Tamacahut umeksa
Ad tt-ḥkun yiselmaden
Ad tti-id-taf yal tasuta
Di tarrawt n yimaziγen
S leqrun ur tettemsa
D ccbaḥa-s i d yennunten
S tira n tmaziγt tefsa
Am tefsut s yijeğğigen
Tamcahut umeksa
I warrac imeẓyanen

mercredi 24 septembre 2008


Win yebγan ad iεebbi tazrawt-agi :


DEA sur la terminographie




Tameṭṭut Taqbaylit

mardi 23 septembre 2008

Taktabt n Tasniremt (terminologie) baṭel

Tagi d yiwet n tektabt i win yebγan ad yesnulfu awalen imaynuten i Teqabylit, i Tmaziγt.
Tgerrez nezzeh u AFNOR mačči d akellex.
Win i ttyuran yeẓwer deg weḥric-agi n tmussni .
Tazmamt agi baṭel .





Atan anida i tzemrem ad tt-id-εabbim :

Terminologie: constitution des données

Lant daγen tiyaḍ . D γa yiwet γef usuqel telha aṭas .


Gouadec publications









lundi 22 septembre 2008

mercredi 17 septembre 2008


Uccen d tewtult



Tusa-d tefsut : tezzegzew tmurt, teğğuğğeg, fsant ttjuṛ, ttarwen lewḥuc . Iṛuḥ wuccen yewt-as llir i tewtult, yenna-yas :

- Yessetmam, ahatent sεant-ed arraw nsent : a ten-awint i tziri ad jgellben di leḥcic, ad ččen zzewteṛ neγ isegmi ufeqqus. Kem qqim dagi a kem yesummut lmir n lewḥuc !

Ur as-d-terri tewtult d aεrab wala d aqbayli, lameεna tegr-ed tinexsas: nnḍen-s lehduṛ n wuccen i wul-is, am cečči qebren-tt.

εeddan kra n-wussan, tuγal tuγ awal n wuccen : truḥ s izem tenna-yas stergigit :

- A lmir n lewḥuc, ad iyi-tserrḥeḍ: bγiγ ad ruḥeγ : εyiγ !

Yeεreḍ yizem a tt-id-yeṭṭef , a tt-id-yerr s abrid : iḥawet, yessag°ed, ur yufi Teεṣat : abaden ! Yewt-itt, yerẓa-tt : yenna-yas :

-Ddem, a Ben Yeεqub , ad tt-netleḍ !

Yebb°i-tt wuccen, yečča-tt, yemeceḥ idammen : yefreḥ iğεel ussan yelhan a d-uγalen.

dimanche 14 septembre 2008

mercredi 10 septembre 2008

Tuddar Iwaḍiyen : At-εadbelkrim





Llant 3 tuddar timeqranin deg Iwaḍiyen : Tawrirt εebd-Allah , Ait-εabdlkrim d At Buγla i wimi qqaren daγenni Adrar Amellal.
Sin izenqan i yellan di At-εabdlkrim win ufella i d-yezgan nnig n tejmaεt iwimi qqaren Azeqaq. Azniq nniḍen yella di lqern n wadda, nnig webrid , isem-is Tizṛa.

vendredi 5 septembre 2008

Mourad Zimou : Timγarin-nneγ

Timγarin-nneγ ḥemlent awal, d axeṣṣar . D acu kan, di tegnitt n Furaṛ irewwi-d uḍ̣emmin-nnsent d amessas imi tignawt ur tettbadda ara γef yiwen wawal ; tettneqlab. Acḥal d tikelt, mi d-tban tafukt, ad d-tessufeγ timγarin, ad d-mhḥedwalent ssya u ssya, awal yettawi-d wayeḍ wayeḍ yettawi-d gma-s. Akken kan ara d-stafint i wawal ad sent-yehwu yiγimi, ad d-yuγal usigna, ur uḥtament, netta daγen, asigna di Furaṛ , am yir inebgi, ur ittcawar ara, hakan ad d-isqulles. "Asigna d yir netta", i s-qqarent ahat temγarin. Mi d-icberber nnig-nnsent, ad yeglu s tili d usemmiḍ, dγa ad d-teγli tsusmi gar-asent am weεdil wergin nurad. Ad yennerni usemmiḍ ad ttnnerni tsusmi yid-s. Akken kan ara ḥ̣ulfunt temγarin-nni i tsusmi tetteqes ulawen-nnsent d usemmiḍ iskuṭṭuf di tfekkiwin-nnsent tukmicin, ad refdent tilmesyar-nnsent ad kecment s axxam. Deg wexxam daγen ad uγalent ad sqizzbent i ikanun ğğan-t γef wudem n tafukt n Furaṛ timṣeḍḥit. Lkanun, netta, ur issin ara cceḥna, ad tentimager s wul.
Ala timγarin i s-issnen i Lkanun, netta yezẓra ayenni, mi ara d-teqqim temγart tama-s ittḥulfu mi ara tebdu asxejweḍ di tirgin γef-i yesseḥbaber, ittḥulfu i ufus-nni yeεyan mi ara t-yeskikiḍ s wesγar m'ara s-d-iferren di tigermin-nni uẓebbuj yezzan di tafukt ṣṣmayeme. Akken ara megrent γer irebbi-s ad t-id-tuγal terwiḥt, ad yizwiγ wudem-is. Lkanun iḥemmel timγarin. Issen ad tent-imager m'ara d-rewlent i tnecnact n Furaṛ . Izmer i lbaḍna-nnsent, mi d-iqqiment γer yiri-s ad d-εiwdent akk deg wallaγ-nnsent i wayen nnant d wayen slant, yal imesli ad yaγ amkan-is, aẓayan akk deg yimeslayen ad d-yufrar iḍ-nni zdat n teslit.
D iṭij ad d-ffγent temγarin, d asigna ad kecment s ixxamen ; llan wussan deg i sent-iḍeṛṛru waya tlata n tikwal.
Nna Malḥa, ula d nettat, tḥemmel tafukt di Furaṛ . Ad teqqim kan ad d-tessiwel : « ... wa akka ? Yya awi-yi-n s iṭij... ». Win yellan deg-nneγ ; ama d Zizi, ama d nek d yemma nγ d Nna Dehbuc, ad ttid-nessuffeγ yer yiṭij. Ad teqqim γef tsumta-ines, ad teẓẓel iḍarren-is, ad teqqar « ccah ? ? ». D acu kan, nettat, ur tettγimi ara d temγarin nniḍen. Nettat ur tetteffeγ ara, nutenti ur d-keččment ara.

ukkis si :

Muṛad Zimu : Tikli d tullizin nniḍen
Adlis iffγ-d γur HCA di Tiziwezzudeg useggas 2005

dimanche 31 août 2008

Ablug : tamazight-assa


Ablug s Tfransisst γef Tmaziγt d Imaziγen





http://tamazighte-assa.blogspot.com/


vendredi 29 août 2008

Belεid At-ali


sγyur Σmar MEZDAD

I – BELΣID MESKIN... TAMEDDURT-IS

Ass n 12 magu 1950, deg wexxam n wid ur nḥellu deg-giwen n sbiṭar di tama tazelmaṭ, yemmuṭ Uqbayli meskin. Tenγa-t tusut. Imḍel d aγrib. Yiwen ur isli. Yiwen ur as-ifriḥ. Yiwen ur iqriḥ.
Anwa-t umexluq-a ? D Belεid « bu tektabin », amaru n tmaziγt. Tiras-s meḍlent ur εad ddirent. Belεid bu tmucuha. Amaru yezwar wiyiḍ. Fell-as i tura C. Lacoste : «... d yiwen si Leqbayel yebḍan γef sin idelsan : idles n teqbaylit d win n tṛumit ». Meεna nekk a d-iniγ Belεid, ul-is γer teqbaylit kan i-gedda. Acku, lemmer i s-ihwa ad yaru s tefransist am netta am-miyiḍ - fiḥel ma nebder-ed ḥedd. Zik zik ilmed tafṛansist imi yemma-s tesseγr-it di yal tama. Maεna γas akken yemma-s tessγer tafransist, arraw-is yakk tesseḥfed-asen taqbaylit. Amazuz maḍi d Belεid ittaru-tt.
Belεid, ilul deg useggass n 1909 deg Aẓru Uqellal (deg At Mangellat). Tameddit n wass qbel lεica iwwet lbaṛud deg wezrug. Daγen tiγratin : « ilul-ed wergaz, irna-d ubeckiḍ » akken qqaren deg wawal. Irna-d γef tlata warrac nniḍen, d snat teḥdayin.Yemma-s, qqaren-as Dehbiyya, nettat akken i d-nenna tesselmad tafṛansist.Teγra,«Tticixett ». acku di lawan-nni illa baba-s (Jeddi-s n Belεid) ixeddem γer Baylek (di lamiri). Tekcem γer uγerbaz n teḥdayin di Taddart Ufella (Larebεa n At Yiraten). Teγra din armi tessaweḍ γer le Brevet. Armi tewweḍ 17 iseggwasen, teffeγ at-tesγer. Zik zik sneflen-tt-id di taddart. Yuγ-it yiwen d argaz l-lεali. Iğğa-t at-texdem, γur-es lεeqliyya t-tatrart tufrar-ed γef lawan deg way deg taqcict tettwarked. Ffγen si tmurt, imi Dehbiyya ur t-id-isaḥ ara at-textir anda ara tesγer. Tugi at-tetruzi. Fkan-as amkan ttagin wid itruzan. Asmi εyan di lγerba, am nettat am at wexxam-is, uγalen-d γer tmurt. Ṭṭfen lqahwa di Micli, Din i ilul Belεid. D wi s setta. Nesmekti-d aḥric-a di tmeddurt n Belεid, i wakken a d-nini tin i t-id-irebban d lall n tmussni, ama s teqbaylit ama s tefṛansist. Belεid ixtar !! S teqbaylit i gettaru.
Akken mazal-it d acawrar, asmi izger γer Fṛansa, yewwi-t dadda-s Mbarek. Iqqim tlata ṛebεa iseggasen armi yessaweḍ γer ukayad(diplôme) amenzu : Aselkiw(certificat), ugin-as a t-isεeddi. Γef xemseṭṭac iseggasen i-gebda lemḥayen. Yuγal-ed γer Aẓru. Zewğen-a akken d ameẓẓyan. Taqcict n taddart. Cwiṭ teqqim twureb. Yuγal tebra. Zik zik i s-εerqent i Belεid meskin. Irwa jjih di Micli, netta d ilmeẓyen nniḍen, wiwumi εerqent dayen : dduminu, tissit seg galluy γer tmeddit, amenḍer di leqhawi ttbernat. Yibbas Iṭṭawel-it armi d Lezzayer. Ahat ad yaf axeddim si leεḍil i s-d ssawalen γer lεesker. Aqadum n tmenğart yaf din iman-is. Cwit kan rran-t d lkabran, amecwar yuγal sserğan. Isseγra, iwehha aṭas : ṣṣifa, ṭṭiεa, taḍsa. Ulac anda ur iggar iman-Iεeğğeb meddenTafṛansist isṭerḍiq-it am aman. [..].
Deg ussan-agi yesεedda di lεesker i bdan neṭṭden-t yakk leεyub : ccemma, ddexxan, ccrab. Ccrab yuγ-as idammen. Sin iberdan i tsseγlin di legṛad. Acku m' ara isew ur yettaṭṭaf ara iles-is. Awal d aεrab wayeḍ d aqbayli. Tettergigi-d tasa-s γef tmurt t-tmeslayt-is.
yettkemmil

samedi 16 août 2008

Asikel : axxam aqbur di Tkout ( Awras)



Amawal :

Asikel
: voyage . D awal yellan di Tmaziγt ( Taheggart d tiyaḍ)
aqbur : d awal yellan di Tmaziγt ( Tamziγt n Waṭlas alemmas )

lundi 11 août 2008

samedi 2 août 2008

Ramadane At Mansour : Isefra nat zik





http://www.sefraber.com/php_creations/sefraber/cms/



vendredi 1 août 2008

lundi 28 juillet 2008

Tazrawt: tasniremt n « l'électrotechnique »

Tazrawt n Duktuṛa γef tasniremt (1) ( terminologie) n « l'électrotechnique » i d-ihegga Mahrazi Mohand atan tura tella di ssuq i win iran akken ad tt-id-yaγ
Ad smektiγ d akken tazrawt-ayyi d akemmel n wayen yexdem di majister yesεedda di tesdawit n Bgayet .


Ad as-nini tanemmirt-ik !


Dagi d tansa anida tettnuzu (arut di tekwat « nom de l’auteur » mahrazi »)

(Atelier nationale de reproduction des thèses. "C ' est sérieux" am akken yeqqar winnat). Sit dagi :

http://www.anrtheses.com.fr/


Neγ wali dagi :

http://www.anrtheses.com.fr/Catalogue/SCat_343.htm


(1)
A/Aziz Berkai

Tasniremt : tasn+irem+t
terme, atan akken i t-di-suqel : irem < tiremt : part, portion, tour de rôle ( kb, Tamzight) termet : espace de 12 heure ( de jour ou de nuit ) ( Taheggart).

Dacu awal terme n Tefransist (di la terminolgie) dagi anamek-ines : " mot ou expression qui dénome une notion précise) Robert.
Ihi nekk ur walaγ ara d akken d tasniremt i yessefken d tsuqilt i "la terminologie"

------------------
Agzul :

Principes et méthodes pour l'élaboration d'un dictionnaire terminologique français-berbère dans le domaine de l'électrotechnique Mahrazi, Mohand (1967-....) Grossmann, Francis : Directeur de thèse [s teḥqqiq, yettsekka deg-s K. Nait Zerrad ].

wali dagi :

http://w3.u-grenoble3.fr/grossmann/



Résumé :

Le berbère, la langue autochtone de l'Afrique du Nord, est minoré depuis plusieurs siècles. Disséminée sur un vaste territoire, la langue berbère se présente aujourd'hui sous forme d'une multitude de dialectes distincts. Au moment où les autres langues évoluent, créent des termes et adaptent le lexique à leurs besoins, cette langue, en raison, non seulement de sa marginalisation, mais surtout de l'interdiction dont elle fait l'objet par tous les pouvoirs successifs, s'est figée, et son lexique s'est considérablement appauvri. En effet, pour les locuteurs de cette langue, un manque immense en matière de termes dénommant les nouvelles réalités se fait sentir. La reconnaissance de la langue berbère en Algérie et au Maroc, les deux principaux pays concernés, et son introduction dans l'enseignement nécessitent son aménagement, surtout en matière de vocabulaire technique et scientifique. C'est donc afin de répondre à ces nouveaux besoins terminologiques et à une demande sociale pressante, que nous avons décidé d'entreprendre ce travail, plus spécifiquement consacré à la terminologie de l'électrotechnique. Notre recherche s'inscrit dans une perspective d'aménagement linguistique visant à promouvoir la langue berbère, et à la faire passer du statut " d'objet d'enseignement et de recherche " à celui " d'instrument d'enseignement et de communication scientifique et culturelle " en lui fournissant une terminologie scientifique adéquate. Notre projet débouche sur une démarche méthodologique générale pouvant servir la conception d'un dictionnaire terminologique bilingue, et plus précisément sur l'élaboration d'un dictionnaire électronique.


vendredi 25 juillet 2008

Dihya : taqeccabit


Dihya :Taqeccabit (+paroles en Tacawit )
envoyé par ziri95

Di kra n tmiwa n tmurt Leqbayel tiyedrin anamek-ines irden

Di Tmaziγt n watlas alemmas, inumak n ametna d wi :

Ametna : période de pluie, pluies continuelles, averse de neige, chute de neige, tourmente de neige. (ẓer Taifi asegzawal Tamazight-Français)

Di tuγect-agi tametna ahat anamek is d « : pluie, période de pluies »

Yiwen udiwenni d Dihya ẓer dagi :


Adiwenni d Dihya




jeudi 24 juillet 2008

mercredi 23 juillet 2008

H. Zennia : ansi i d-kkiγ, anda tedduγ


Hacène Zennia d anaẓur n sinima, yettidir di tmurt n Marikan. Yessufγed yiwen udvd anda i d-iṣewwer kra n temnaḍin n tmurt n Leqbayel.


dagi d yiwen udewenni d Hacène Zennia :

adiwenni d H. Zennia

Dagi llan kra n isura nniḍen :

http://zenniastudio.com/berbers/levhar.htm

Ukkis seg udvd-yagi :

Aγrum Ujilban
envoyé par ziri95





dimanche 20 juillet 2008

Amar Mezdad : Tarzeft ɣer xali-s




Mi yekcem ɣer usensu n Mbarek Iḥeccaden, iqubel-it-id yiwen umexluq ur as-yeččur ara tiṭ. Muḥend-Ameẓyan yeƫmeslay-it, winna yeqqar-as-d kan “ ih !” neɣ “aha°” ! Amar d azul-nni i s-yezzwer ur as-nehwa ara. Ma d ameslay-is, fiḥel ma yeldi icenfiren, yeƫmeslay tuɣmas zemment : “ Mbarek Iḥeccaden, ulac-it, ma d tameddit ad yili.”

Sya ar d-yaweḍ Mbarek Iḥeccaden, yeffeɣ ad d-yawi amecwar di temdint tamcumt. Inuda iwala, yekcem aglaf n warẓezzen annect-ilat, acu arẓezzen-nni d imdanen. Ashurru, ader, ali. Iteddu irennu, armi iḥulfa i igerzan-is qqaren “ Dayen tura, neɛya !" Mi yekka uzizwu, ccix yedden tukkuẓzin, anida llan slan-as-d, yuɣal ɣer usensu.

Mačči d amexluq-nni yellan llinna i t-id-yemmuggren tura. Argaz-a, meqqer, iḍal i 70 iseggasen akkin. Udem-is ur d awerdan, aṭas d tikkelt i t-iwala di ssuq di Tmurt : yezga yeƫƫawi-d amecwar d wat-taddart-is, widak yemden di leɛmer.

Yebra i weɣmis-nni yeqqar. Yekkes nnwaḍer cuddent s ileẓwi tama tayeffust. Iwala-tent cuddent, d tama tayeffust i d-iwehhan ɣur-s. Isellem fell-as, winna yezmumeg-as-d, ikad amzun yeƫraǧu-t.

_ D keč i d mmi-s n Salem ? Ihi, ziɣ d argaz, Llah-ibarek !

Imekken-as-d afus-is, ihuzz-it. Mbawlen icenfiren, yebɣa ad as-d-yernu awal neɣ sin, acu ulac kra i s-d-yerna ; ahat yuggad ad t-yagar yiles-is. Amdan-a yeƫkad ur yessugut ara : yal awal s wazal-is. Imi d axeddaɛ.

Muḥend-Ameẓyan iger afus ɣer lǧib iwakken ad ixelles. Winna yezzwer-as-d :

_ Fiḥel ma txellseḍ, werɛad i d-tluleḍ asmi msefhameɣ d baba-k ! Aẓar aẓar-nneɣ ulac lexlas gar-aneɣ. Ahat teɛyiḍ, kra yekka wass keč d tikli. Mbarek ass-a yeƫwaṭtef, alamma d azekka ara d-yas. Ihi, ad tenseḍ. Mi nečča imensi ad ak-mleɣ anida ara teserseḍ aqerru-k ɣef yiman-ik !

Tura tillas zik i d-ɣellint, wezzil uzal di tegrest. Din i ččan imensi : taqerɛeƫ n Selecto, seksu iseqqa s yigis[i], aseggri-nsen d čina. Muḥend-Ameẓyan iteƫƫ, argaz l-lɛali irennu-yas di limin. Ma d ameslay s cceḥḥa.

Mi fukken učči, yekker yezwar-as ɣer yiwen wegnir ulac deg-s tafat, amzun d aẓekka. Neƫƫa yedda deg igerzan-is. Ulin kra n tmeddayin. Syin yeldi-yas yiwet n tewwurt, yekcem. 5 neɣ 6 d aterras i yellan din. 3 gnen, ɣumen s lliẓarat teǧǧa tiɣmi. Yiwen yeqqar aɣmis. Wayeḍ yeƫẓalla. Aneggaru yeṭtef raddyu ɣer tmezzuɣt-is yesseflid i umaṭtaf wis-sin, Abcic Belɛid icennu “A yelli-s n taddart-iw.” Isellem fell-asen. Sslam yezgan, mačči ass-nni ara yeǧǧ tannumi : yiwen ur as-d-yerra awal. Ha d agugem i ggugmen, ha ur as-d-slin ara, yal wa anida ireṣsa.

Argaz i t-id-isulin, ur as-d-yerna awal, yerra tawwurt. Yesla i igerzan-is mi teddzen agnir. Ɣef tewwurt yenta lkaɣeḍ, yura s trumit : yegdel usired icettiḍen d usewwi di texxamt-a.

“ Ad tafeḍ imawlan usensu ɣur-sen restura d wemsired.”

D asemmiḍ. Taxxamt tneggi. Anegmires[ii] yeɣli-d yakk si ssqef, yeƫkad-d uɣanim yecfa-d i lebḥer mi yerɣa. Iɣraben weccmen seg waman yeƫƫezririgen. Tasfayluƫ d tamecṭuḥt maḍi, ur ikeccem ara deg-s wemcic, terna temdel. Tidi isebbaḍen d wurḍan ddukklen i tinzar, hebbjen deg-sent.

Yekkes liẓar. Yeḍleq tafersaddit, yerra-ƫ ɣef sin s tehri. Yeƫƫel iman-is deg-s. Yeɣli s ussu. Yekref iḍarren.

“ Anda ngen ad yali wass !”

Llan wid yegganen mi ara ɛyun. Anida i sen-yehwa ilin, mi ɣlin ɣer wussu ad uɣalen d tabarda, ulac targit, ulac axerri, ulac ambiwel alamma yuli wass : ustu d yeɣsan ad lwin, ad d-kkren fsusit, cuffent wallen si naddam. Ass amaynut ad t-mmaggren s lqahwa akked uyefki d wezgen n texbizt.

Llan wid, ma ɛyan ad yennejli fell-asen yiḍes : leɛtab n wass rennun-as win n yiḍ. Ur teqqnen ara tiṭ, alamma kesnen iman-nsen, ad ƫƫezzin ad rennun, amzun d isennanen i ssan. Kra n wacu yezrin deg wass, tura ad d-yerzu ɣur-sen, ad t-ddren abrid nniḍen. Ad asen-yales tiɣrit. Ma nnuɣnan, ma nnuɣen d lǧar neɣ d ccif, tura ad d-ifrirent tlufa, ad qqazent d tistent inettun deg wul. Sennin tamudi, tasaɛeƫ deffir tayeḍ. ´Tƫawin tafat s wudem. Mi cwiṭ d tafrara, ad qqnen tiṭ-nsen, acu tanafa d tin wezzilen, ur tezzren ara deg yiḍes yelhan. Tafada, ad d-akin, ddrewẓen yakk, ifadden ƫƫuɣun, allen d tizeggaɣin. Werɛad yebda wass, agerbuz tuɣ-it s tɛekkemt yugaren!

Mi tekfa raddyu s tsureƫ, winna yessefliden iger-d takassiṭ anida yeqqar bab-is : “ Serreḥ-as a Wiza, serreḥ-as ! “ Ahat azgen n tsaɛeƫ mi tfukk tkassiṭ, winna yeqqaren aɣmis, isens tafat.

Limer mačči d asxerxer yeggten, nezmer ad d-nini teɣli-d tsusmi. Asxerxer d usuḍu zgan akken i ddukkulen ! Mi isens tafat winna yeqqaren aɣmis, yezzer di naddam ɣas bibb-it ur yeƫƫaki. Cwiṭ akken yebda alejlej yeqqar ansi i k-yehwa ad as-d-tesleḍ : “ Mačči ass-a, mačči ass-a !”

Muḥend-Ameẓyan seg wid yekkat ɛeggu s ɛawaz : d tannumi tura, kra yezrin deg wass tura ad d-yifrir. Limer i d-yufa Mbarek Iḥeccaden deg usensu-ines, azizwu ad yeddu yid-s ɣer Xali-s ameɛzuz ; syin ad yeṭtef lkar aneggaru, lembat-ines di taddart.

Yemmekti-d taddart, yemmekti-d lluzin. Yemmekti-d iswi igan aqermud, yeƫḍilli-d ur d-ikeccem. Yemmekti-d asirem, simal simal yeƫkkunsur. Mi t-nnulen iraggen n ṣsnan, tidi d isebbaḍen, yemmekti-d taxxamt anida yeẓzel. Yemmekti-d leɛtab yezgan deg ijufar-is, seg wasmi ikelles unecfu !

Mazal-it yeqqar, werɛad yekcem ɣer lluzin, mi yebda wesmiri n tidi-ines. Imir-nni, meẓzi maḍi. Deg imezwura unebdu mi d-yeffeɣ si lycée, deg umur ad yesggunfu am neƫƫa am-wid yeqqaren merra, iteddu d aḥeccac. Yeƫḥuccu asaɣur neɣ imegger timẓin deg uzaɣar. Iquranen di tlemmast n Yunyu, ƫƫafen-t-id yeṭtef amger-urumi. Deg utemmu i yeƫnusu neƫƫa d iḥeccacen nniḍen. Yiwen d ajennad, qqaren-as Kiki-Western. Iḥemmel aṭas sinima degmi i s-semman akken. Yeƫƫarra iman-is d acow-boy. Amger-is yeqqar-as Winchester, igirru deg yidis i t-itess am John Wayne, ma d tikli-ines s uleɣwi. Tamettut n bab n tgemmi, d tamɣart maḍi, teƫƫawi-yasen-d aman d weɣrum, isemma-yas Squaw. Yal iḍ yeƫbeddil meskin tamurt tameddurt, mi t-teddem tnafa ad yeƫƫuɣu : “Fell-asen ! Fell-asen :!” Yeƫƫargu les Indiens!

Yiwen wass amcum, Muḥend-Ameẓyan teqqes-it tɣirdemt tedda-yas-d di tmeqqunt n usaɣur. Icuff yiɣil-is yuɣal annect-ilat, yugar taylewt, yerna di tezweɣ. 3 wuḍan ur yeṭtis, kkatent deg-s tisfiwin, armi i s-iga tajbirt Kiki-Western. Mi ƫ-ifukk yenna-yas : “ D tajbirt n les Indiens ayen, Imaziɣen n Marikan, azekka ad tejjiḍ !” Dɣa azekka-nni yejji.

Tuɣ Kiki-Western, 3 iseggasen-ayen seg wasmi yejweǧ. Azrar n dderya yeɣli-d fell-as : 2 d akniwen, 2 d inilban, wa ur ireffed wa. Tamezduɣt ulac, tigemmi ulac, yerna-d dderya.

_ Ziɣ uggaɣ d tideƫ, ddunit-a d sinima ! Akken i d-ɣellint i ferrunt, lihana ad d-teglu s liser. Bu-tissas werǧin yeɣli ! Deg texxamt usensu, Muḥend-Ameẓyan ɣlint-d yakk fell-as, am tmaynutin am teqlibin, akken akken armi i t-yeddem yiḍes. Yezzer di tnafa, yedda yid-s Kiki-Western.

Naddam ucmit am-win yegnen ɣef uezgḍuf. Kiki-Western d Muḥend-Ameẓyan unagen ɣer yiwet n tmurt zedɣen izerman. Affar di lqaɛa yuɣal d izerman d irqaqen, d izegzawen, kessen deg-sen izamaren, tiɣetten. Isekla mačči n wesɣar, kra n lǧedra yellan d azrem yugar 2 iɣallen di tehri. Ifurkawen daɣen d izerman ƫƫeclawan deg igenni d imuddiren, tisuqas d iferrawen. Muḥend-Ameẓyan d Kiki teddun gar izerman ileɣɣun, nnig-sen yal wa ileddi-d imi-s. Qqsen Kiki-Western : mi yeɣli ɣef waffar, affar-nni yeqqes-it-id daɣen, ziɣ affar-nni daɣen d izerman. Yekna Muḥend-Ameẓyan ɣur-s iwakken ad t-id-yeddem. Imir, Kiki yuɣal d azrem ula d neƫƫa. Yemmeɣ-d ɣur-s yeṭtef-it deg ufus, isers-as tisiqest gar wallen. Yenna-yas : “ Cehhed, ass-a yewweḍ-d wass-ik ad temteḍ, ad k-qqseɣ neɣ ad k-summeɣ !”

Yuɣal ur t-yeqqis ara, yebda yessegḍay deg-s. Yebda-t seg iḍarren. Mi isebleɛ azgen deg ugerbuz, yerra-d nnefs, yenṭeq ɣer Muḥend-Ameẓyan, yenna-yas : “Acimi akka teqqureḍ ?”

Muḥend-Ameẓyan tura yessikkid amek armi Kiki-Azrem yeƫsummu agerbuz ur nella d ayla-s, ur nella d win n wemdan : ɣas di tfekka d argaz, aqerru d win n umulab. Mi s-iḥulfa isumm-it Kiki-Azrem, Muḥend-Ameẓyan di tnafa amzun d kra i t-ixenqen. Iwet ad d-isuɣ, tiɣri tugi ad d-teffeɣ. Tidi teƫcercur, iḍegger taduli. Ixebbeḍ, d ayaziḍ yemmezlen, yexbabeḍ ur yeǧǧa tama.

Ziɣ widak akked yecrek taxxamt, akken ma llan dduqqsen-d yiwen yiwen. Mi d-yuki yufa-d winna yesmuzguten i weBcic-Belɛid nnig-s, yeṭtef-it si tuyat yeƫhuzzu deg-s. Muḥend-Ameẓyan yeldi-d allen-is, iɣil di taddart i yella, yufa-d iman-is deg usensu, argaz yeƫhuzzu deg-s akken ara ihuzz tazemmurt tinna ur nuriw akken ilaq.

Ddeqs i yeqqim akken ibat. Yuɣal yewwi-d s lexbar anida yella : Kiki-Western yeffeɣ deg wallaɣ-is, yeǧǧa-t akked wid ur yessin. Yerna awerdan yezga yedderwec !

Yenna-yas i winna yeƫhuzzun deg-s : “ Ixser-iyi yiḍes ! Tƫxil-k semmeḥ-iyi !” Winna : “ Ssmaḥ, ssmaḥ, a gma, mačči anagar keč i ƫ-yeččan.”

Yeẓra naddam dayen iruḥ. Isakked tamrilt, yaf-iƫ akken kan izeggen yiḍ. Iḥulfa i tembult teččur, tebɣa ad tfelleq. Yurǧa armi tensa teftilt, uɣalen ɣer yiḍes, yekker. Yeldi tawwurt xmat-xmat, yeffeɣ ɣer wegnir, yerra metwal abduz[iii]. Rriḥa n ibeẓdan temmeɣ-d ɣer tinzar. “ D aman i ulac, neɣ ƫcuḥḥun-asen.”

Mi d-yuɣal ɣer wussu, iḍes tura dayen iruḥ. Yeɣli tinnegnit, ifassen ddaw uqerru, allen bbeɛrerrint reṣsant di ssqef, ddhen-is yebda asikel : anagar tidak n dir i d-iɣellin tura, mzukrarent-d, d azrar isennanen isennin allaɣ d tasa : tamurt taɣribt, axeddim aɣrum, tudert tameƫƫant. Abazin n tikta yezzer deg-s. Yedden ccix agemmaḍ, yesla-yas mi yeqqar : “....taẓallit tif iḍes !” Meqqar wid yeddan d webrid-is, tura ad d-kkren, ad aɣen luḍu i wasmi ara mmaggren bab-nsen.

Yuki-d winna i t-id-yesnekkren llinna. Yeffeɣ ɣer wegnir. Ur yeqqim ara aṭas yuɣal-d. Syin yeɛna widak yakk yeṭtsen, isaki-ten yiwen yiwen. Bdan asṭenten. Imṭerḥen n wuzzal, ssebbaḍ imsemmer. Asbecbec asggeḥgeḥ. Ffɣen akken d tarbaɛt, ṭtfen abrid n weɣrum. Axeddim amcum d azaglu ɣef yiri : ma yella, ẓzay, yerẓa bab-is ; ma yenfa, amdan ad d-yeggri ḥezluṭi.

Tazzla ɣef weɣrum terra amdan d tamacint : iḍes, tanekkra zik-zik. Iɣsan ḥeffun simal zerrin wussan. Tazzla ɣef weɣrum tewɛer, rnan timura n medden. Tebḍa tasa d win turew. Agerbuz da, allaɣ dihin. Yir učči d yir iḍes, yir tudert d yir afud. Tuggdi tessa-yasen iger n yedmim d yidim, ƫƫeglilizen deg-sen yal ass. Ddurt yezrin tezga tif tin i d-iteddun. Tarwa d imawlan ɛellqen ɣur-sen, tudrin ɛellqent ɣer laẓ. Laẓ yeƫleqqim taɣribt, azrar n firaq, adrar tawada[iv] yezgan. Taɣribt fell-aɣ d teɛrurt i ɣ-d yemɣin, ur teƫƫekkes ur tmeḥḥu, wa yeƫƫaǧǧa-ƫ-id i wa.

Mi yuli yiṭij, tafat tkad-d di teḍwiqt, Muḥend-Ameẓyan tuɣ yekker. Yerreẓ yakk.

“ Xali-Ceɛban-a, acu i yi-t-id-yewwin tura. Ula d udem-is limer ad t-id-mmaggreɣ deg webrid wellah ur t-ɛqileɣ : argaz werǧin ssineɣ, tura ilaq ad nadiɣ fell-as. Kra neggujel, ur d-cfiɣ yusa-d ɣur-neɣ ɣas ulamma yiwen wass. Tuǧǧla n temẓi ɣef weltma-s ur d-tergagi tasa-s. Tura ass am wass-a, limer ur tekkeɣ ara fell-as, ur yeƫfakka ara wawal. Anagar yiwen deg warraw-is i zemreɣ ad ɛeqleɣ, yusa-n ɣur-neɣ send-ilindi d winna akkin. Tilawin-nneɣ msakit ɣilent akken i mazal ddunit, gma-k d gma-k. Zgiɣ qqareɣ-as : Mačči am zik, tura ulac xali-m di tessirt !”

Tawwurt n texxamt tujjaq, teǧǧa abrid i wergaz ikcem-d : yessen-it Muḥend-Ameẓyan deg wudem. D bab n usensu, mmi-s n taddart-is. D argaz l-lɛali i d-beddren medden deg wayen yelhan kan. Mbarek Iḥeccaden yezwar-it-id s awal :

_ Lɛeslama-k, a Muḥend-Ameẓyan. Mreḥba yiss-k. Iweṣsa-yi-d fell-ak wecrik-iw, neƫƫa d baba-k, ad s-yeɛfu Ṛebbi am iḍudan ufus, d imeddukkal. Ur iyi-d-tufiḍ ara iḍelli, dayen yečča-yi ccɣel !

Degmi qqaren argaz l-lɛali anida teddiḍ ad k-yeṣser, i-mi d neƫƫa i d-yebdan awal, Muḥend-Ameẓyan tennefsusi tyersi i s-yeƫƫin. Yekkes-as taɛekemt. Yerra-yas :

_ Wellah ur ƫƫuɣ lxir-ik a Dda-Mbarek, limer mačči d keč wellah ur ẓriɣ anida ara nseɣ : ur d-bniɣ ɣef lembat. Nniqal nniɣ-as aggwaḍ tuɣalin, yuɣal mačči zik i d-wwḍeɣ, yerna ur ssineɣ abrid ɣer teqrart anida yezdeɣ Xali-nni. ½ur-s i d-usiɣ, ddiɣ-as di lebɣi i temɣart !

_ Win yuɣen awal i lwaldin, yugem amur-is n lbaraka. Aha tura, mi tesardeḍ, teswiḍ lqahwa, Xali-k, ad k-siwḍeɣ alamma d tawwurt-is.

Mabrek Iḥeccaden yemdel tawwurt, yuder.

Muḥend-Ameẓyan isared, aman di tbernint deffir tewwurt. Syin yuder ula d neƫƫa. Yaf din Mbarek Iḥeccaden yeƫraǧu. Yaf lqahwa d weɣrum ula d nutni ƫraǧun. D aɛessas-nni i d-yufa iḍelli, mačči d winna yessnen Salem, acrik n Mbarek, d winna i t-id-yemmuggren s yir tamuɣli, i s-d-iserban. Ulac awal, ulac azmumeg.

_ Akka i d yir axenfuc ! Amdan-a uggaɣ ula d neƫƫa yeƫwaɣ, amzun yeksen talsa akken tella, dayen iɛuhed taḍsa !

S yiwen wawal i yeƫmaggar yakk imsaɣen. Win i t-yeɛnan ɣef texxamt, ad as-yini : Ò Ulac ! «, amzun d atterḍeq i yetterḍiq mačči d ameslay. Ma d Mbarek Iḥeccaden, ha ur as-yuki ara, ha yunef-as.

Mi fukken lqahwa, ffɣen. ṭtfen abrid usawen, azniq yeƫƫakk-iten i wayeḍ armi wwḍen kra n tmeddayin di leɛli ugarent adrar. Bdan ƫƫalin. Muḥend-Ameẓyan iḥulfa i teglulin-is hebbjent. Mbarek Iḥeccaden, ɣas s waṭas i t-yugar di leɛmer, amzun di luḍa i yessuruf. Wissen ma d tannumi, neɣ ahat argaz-a mačči d menwala. Yuɣal ibren-d ɣur-s :

_ Ahh, a Muḥend-Ameẓyan, ula d keč ziɣ iḍarren-ik s taḍut i gan mačči s wustu. Yerna nniqal seg wedrar i d-tusiḍ, neɣ d iseggasen tesɛeddaḍ di lluzin i k-yerran d ameɛlal. Yerna kunwi s ilmeẓyen n tura mačči am nekkni zik....

Yebda ameslay ɣef yelmeẓyen n zik-nni, d tasuta-s i d-yemmekti. Ulac lihana ur nulen, ulac ɛeryan neɣ laẓ i ten-izeglen. Aṭas i teddun ḥafi. Armi i d-yeggra deg iseggasen yezrin deg umadaɣ, d amjahed, amek i nnuɣen iRumyen, amek i ṛwan tiquranin. Syin iseggra-d awal, yezwar Muḥend-Ameẓyan, tuɣ neƫƫa yewweḍ-as-d ɣer yixf n yiles-is :

_ Ih, yerna yehwa-yi kan ƫmeslayeɣ, ar tura mazal lihana : isni, tuggdi ugin ad aɣ-brun !

Tura kecmen deg yiwet n tezribt ur tewwiḍ sin iɣallen di tehri. Sin ma mlalen, ur zmiren ad kken deg-s. Iṭij ɣur-s werǧin ur d-yessin abrid, yezga yiḍ ɣas deg uzal-qayli. Yiwet n rriḥa turez-asen agerjum, tekkat s aqerru :

“Ad as-tiniḍ izulixen n Lzayer ɣer da yakk i d-mlalen. Aƫƫa twaɣit, aƫƫa tmaṭ anida zedɣen medden ! Yerna mi ara n-yas yiwen seg-sen ɣer tmurt, ad as-qqaren Azayri. Amḍiq-a amzun d laxert. Wellah ar t-yif win izedɣen addaynin. Yerna ɣezzif umecwar.”

Ddeqs i rnan di tikli. Ula d Mbarek Iḥeccaden, tura isusem, anagar ayen yenna seg-llina. Win i d-mlalen d amsebrid, ad as-senden ɣer weɣrab, neɣ ad ddarin tawwurt n wesqif, iwakken ad yaf ansi ara yekk. Ddan acu ddan, nnig wezgen n tsaɛeƫ, yuɣal Mbarek Iḥeccaden ibedd zdat yiwet n tewwurt, yenna-yas :

_ Atan wanida yezdeɣ Xali-k. D wa i d axxam-is. Ad yeg Ṛebbi kan yella, ma ulac-it alamma nuɣal-d tameddit.

Yesṭebteb deg yiwet n txelxalt d tazurant, am tinna ƫƫarran i yezgaren mi ara ten-nehren ɣer leɛric. Axxam ikad d aqdim, d aTerki i t-yebnan, wi cfan ar d-yekcem uRumi.

Tawwurt d tawezzlant amdan ur ikeccem alamma yekna. Tiḍwiqin-is ulac deg-sent maḍi, ulac ansi ara tekcem tafugt, ulac ansi ara yekcem wezwu. Taqrart-a, ad yili Ṛebbi d imawlan, mačči am ta am tinna iwehhan illel, yerna deg wawal kra din d Lzayer. Taqrart-a d imeɣban i ƫ-izedɣen. Mačči am Lzayer am tayeḍ.

Yerna Mbarek Iḥeccaden asṭebteb. Ddeqs i urǧan, yuɣal yeččenčen useḍru, slan i wawal :” Cckun ?”

Mbarek Iḥeccaden, s lemḥadra :

_ Axxam n Xali-k d taɛrabt i ƫmeslayen, ƫƫun tameslayt-nsen !

Yerra-yasen awal ansi i k-yehwa ad as-d-slen :

_ D aggaw-nwen i d-yewwḍen !

Dɣa tawwurt teldi. Teffeɣ-d teqcict d tameẓyant, ad tili 10 iseggasen. D tawraɣt yakk, ula d acebbub yebda ineṣsel, anẓad ur yenṭid ɣer wayeḍ. Tiqejjirin-is, d tiẓedyin, tifettusin d tiseḍwa : ad teggaleḍ ur tḥennteḍ ar taqcict-a seg tissist i d-tuɣ aẓar.

Tenna-yas :

_ Stenna cwiya, druk neẓgi bbaba.

Mbarek Iḥeccaden :

_ Acu i k nniɣ, aƫƫan tuzzel ad d-teẓzeg i baba-s !

Tuzzel deg wegnir, tleḥḥu teɣɣar : “BBaba ! BBaba !”, taɣect tura deg wanu i d-teƫƫaweḍ.

_ D wa i d axxam n Xali-k ! Aṭas aya seg wasmi yezdeɣ da. Asmi texla taddart, neƫƫa ɣer da i d-yerwel : ur yembawel ara sya seg useggas 57. Ad as-tiniḍ lḥuma-ya tuɣ-as adif, yugi ad yeffeɣ sya. Ulac iṭij, ulac azwu. Medden yakk beddlen tamezduɣt di 62-nni, asmi gguggin ɣef yexxamen-nni yakk ǧǧan iRumyen, neƫƫa yeẓza da. Yerna ɣur-k ad tɣileḍ yessen arraw n taddart-is, yezga iman-is i iteddu, amzun ireggwel fell-aɣ. Twalaḍ ula d yelli-s mačči s tin-nneɣ i s-tesawel, yerna akka yakk arraw-is. Yiwen seg-sen, amectuḥ-nni deg iqcicen-is, winna iwumi semman Redwan, yeǧǧa ačamar. Agguren-a ineggura ur d-iteffeɣ ara si leǧwameɛ. Ɣef wakken sliɣ, ula d iḍes din i yeggan ! Ma d ussan-a, yiwen ur yeẓra tamda i t-yeččan ! Tessneḍ-t neɣ aha° ?

Ma yessen-it ? Gar warraw n xali-s, anagar neƫƫa i n-irezzun ɣer tmurt. Zik, yal anebdu yezga dinna. ineggura-ya ur n-yeƫƫas ara.

Nniqal yebɣa ad as-yerr awal Muḥend-Ameẓyan, acu yugi ad d-yeffeɣ si tgerjumt-is. Iḥulfa i yimi-s yekkaw, yerra imetman sin neɣ 3 iberdan, syin yini-yas :

_ Twalaḍ !

_ Win igezmen aseɣwen, ad as-teggri tyersi. Ula deg umadaɣ, win yeǧǧan tarbaɛt, ad t-ddmen lewḥuc !

Qqimen zdat wesqif. Ţraǧun, ahat taqcict-nni yugi baba-s ad d-yeddu. Cwiṭ akken tuɣal-d d tazzla, tigerzatin-is amzun d tidebbuzin ɣef ttbel.

_ Qal-kum BBaba, sebbru cwiyya, druk neǧǧi !

_ Aql-aɣ, a yelli nesber, leɛqel ur aɣ-yeffiɣ ! I kemmini, a yelli, isem-im akken ?

_ Ana Nabila !

_ Ihi, kem d yelli-s n Ceɛban ?

_ Ih, ana bent-u !

_ Ihi ur tessineḍ ara maḍi taqbaylit ?

_ Nefhem-ha bberk !

_ Acimi akka, a yelli ?

_ Xtac iqul-na ccix f-lemsid, hadi mačči lluɣa !

_ A yelli, awer yaweḍ ccix-agi-inem, ihi amar d neƫƫa i iḥekmen deg wexxam-nwen ? Ahh, a ddunit inegren !

Slan i dderz deg wegnir. Simal simal yeƫƫaẓ-d. Mi ten-id-iwala Ceɛban isuɣ-d :

_ Mreḥba yis-wen, ziɣ d keč, a Mbarek !

Isellem fell-asen, iwet-asen deg weɛrur, ihuzz-iten : d ilef mi ara yeƫhuzz tibelluḍin ma yella kra ara d-yeɣlin.

_ Ass-a d waggaw-ik i d-ddiɣ. Atan Muḥend-Ameẓyan, mmi-s n weltma-k.

_ Ihi d keč i d Muḥend-Ameẓyan, aggaw-nneɣ. Llah-ibarek, tessefraḥeḍ. Aḥeq Ṛebbi ar ɣur-neɣ i d-tuɣeḍ aẓar ! Acu tenniḍ, a Mbarek, icettel neɣ ixebbel ?

Mbarek Iḥeccaden neƫƫa amzun ɣef terggin i ibedd, iḥar ad yerwel :

_ Uggaɣ icettel ! Ihi nek ilaq ad adreɣ, ɣur-i ƫƫuɛad.

_ Awah, ad tkecmeḍ ad tesweḍ lqahwa.

_ Mačči n wass-a ! Ihi, a Muḥend-Ameẓyan, tura, abrid ɣer llutil tessneḍ-t ?

Dɣa yeɛna abrid ukessar.

Nutni deg sin kecmen. Yezwar xali-s, Muḥend-Ameẓyan iḍfer-it. Agnir isulles, ulac deg-s tafat. ½af wakka yeƫwali agnir mačči n xali-s kan iman-is, yecrek neƫƫa d iǧiranen nniḍen. Taftilt, ɣas d azal, agemmaḍ-in, temmal abrid ara aɣen.

Mi ifukk wegnir kecmen yiwet n texxamt ahat 8 iɣallen teɣzi tehri. Tasga tayeffust deg-s ttabla d ikkersiwen, tasga n zelmeḍ tewwi ameṭreḥ, di tlemmast n tɣerɣert teẓzel tmiddawt, tbubb ifenǧalen.

_ Qim, ay aggaw !

Muḥend-Ameẓyan yeqqim.

_ I yemma-k, meqqar ur ƫ-yuɣ wara ?

_ Am neƫƫat am medden : ur ƫ-yuɣ wara, ur ƫ-yezgil wara!

Akken sersen iman-nsen, xali-s yebda awal. Yemmeslay, yemmeslay armi i d-yewweḍ ɣer baba-s, Salem yemmuten 34 iseggasen-aya. Isnekker-d iɣsan-is di laxert. Ikad wemdan-a iɛellef awal, kra i s-yekkes Ṛebbi di tmussni iceffer-as-t deg yiles. Tura, awi-t err-it ɣer Salem meskin yerkan deg wakal, yemmuten iwakken ad yissin tilelli wezger i t-id-iqublen.

_ D baba-k i d amcum. Ad as-isemmeḥ Ṛebbi, seg wasmi tekcem axxam-is, ur tufa iman-is meskint, neƫƫa si zik ur as-iga ara azal. Yezga di lɣerba, iseggra amadaɣ ! Yugem-d lmut s ufus-is. Yemma-k meskint yeǧǧa-ƫ-id d taǧǧalt ! Limer yeƫƫaɣ awal, zik ara d-yerkeḍ tamdint, ad yaɣ amkan ɣef yiman-is, yili mazal-it ɣef ddunit, ur d-iɣelli ara lhem fell-awen.

Muḥend-Ameẓyan iḥulfa i kra yebda ireggi aseqqi deg ugerzi-ines. Idammen ƫƫalin-as-d ɣer twenza. “Acu akka i s-yexdem baba i uyennat-a. Yebda tiyita deg-s werɛad nesers iman-nneɣ, amzun ɣef ssebba i yella ! Argaz 34 iseggasen ugar seg wasmi yekcem akal, ayennat-a tura yeksa-t-id !”

Acu, d awalen-a i s-yerra :

_ Awah, lhem ur izad ara fell-aɣ. Llan wid nif, llan wid i ɣ-yifen. ½as ma nelluẓ zik, tura neṣser.

Dɣa, winna am weglaf ma yekkes-as userggel :

_ Ihi ziɣ am keč am neƫƫa ! Yerna nek ɣileɣ anagar ttikkuk i d-icebbun di baba-s !

Tawenza-s tekres, timmi-ines tuli d asawen ad d-tennal ssqef, imi yerra d akessar yegla d cclaɣem. Isuɣ, amzun di teẓgi i yella :

_ Nabila ! Ǧib lqahwa, xeff !

Imir, tenṭeg-d Nabila, tewwi-d yid-s ssniwa, fell-as aberrad n lqahwa d win uyefki. Tekna-d meskint s tɛekkemt yeggten. Teffeẓ iles-is, tuggad kra din ad as-tebru. Tiɣaltin-is kkatent ad d-qqersent. Tesers-d kra din. Yerna-yas :

_ Gull yemma-k teɛṭi-k lmɣerfat, xeff !

Tenṭeg daɣen abrid nniḍen.

Muḥend-Ameẓyan, deg wul-is : “ Uggaɣ yesseḥjab, d tideƫ ! Ula d xalti-nni ur d-teffiɣ ara ! I yessi-s timeqqranin di 4 yid-sent ? Arraw-is, ahat ffɣen. Ihi ziɣ d tideƫ beddleɣ tamurt !”

Tuɣal-d Nabila, tegla-d s tɣenǧawin.

Winna :

_ Lḥasun sskwer, err i iman-ik !

Yeddem Muḥend-Ameẓyan azgen n tɣenǧawt n ssker, iger-it ɣer ufenǧal, yerwi-t, ula d nniya terwi :” Acu ara yi-d-yawin ɣer da ? D ṛray i ulac, ccah ! Ayen yeḍran yid-i drus, nek yeƫƫaɣen awal i Malḥa !”

Yebda ijeɣɣem lqahwa amzun d tirggin i itess. Xali-s yeɣli di baba-s : ur as-yeǧǧa ara i Salem yekkan akal wi-cfan aya ! Nenna-d imi n xali-s d aglaf iwumi yekkes usergel, d asif yeǧǧa waggug, d aqjun yessḍen mi s-tekkes tekmamt ! Yerna Muḥend-Ameẓyan yeƫḥessis, deg uzaylal i d-yugem ṛray-is. Mi yerra ifeẓ, yini-yas i xali-s-nni :

_ Ihi, i warraw-ik anida llan, aten-ad zik-zik i teffɣen.

Winna yeƫkaki-d, am-win i t-id-yewten s ubeqqa :

_ Arraw-iw werɛad i d-kkiren, ur ṭtisen ara zik. Ussan-a mačči zik i gganen.

Muḥend-Ameẓyan, deg wul-is daɣen : “Anagar win ur nufa axeddim ur neggan ara zik : aɛiwez d isumaren msakit iwumi yeƫƫunefk ! Amexluq-a, taluft n warraw-is ur nxeddem ara tuɣal-as d leḥya. Tura yekkat ad yerr aɣerbal i yiṭij, yugi ad d-yini ula d arraw-is rwan-tent. Yerna anemḍer di tmurt-a ulac win imenɛen seg-s. Tugeƫ deg yelmeẓyen ur xeddmen ur geddmen, deg yiḍ ƫɛawazen, deg wass ƫƫektilin iberdan. ³elqen ɣer yiri imawlan-nsen, ugaren ddekkar deg yir lawan.”

Tura xali-s yerra iles-is gar tuɣmas, awal ur t-id-yerna. Isusem, anagar aqerru-s i yeƫƫenguguyen, si zdat ɣer deffir am ttaleb ɣef telwiḥt, allaɣ-is ibeddel tamurt. Tuɣal-d Nabila. Tewwi-d aman lal n wexxam yebdan lhem si temẓi.

Mi fukken lqahwa, xali-s yufrar-d agemmaḍ-a, yeggul-as:

_ Wellah, alamma terniḍ.

_ Dayen ṛwiɣ. Ur zmireɣ ara i waṭas n lqahwa.

_ Ihi, dayen !

Tura mi iwala xali-s isusem, ifukk agurreɛ-ines ɣef kra ur t-id-newwiḍ, ɣef wid i t-yifen, ɣef wid yemmuten, yenna-yas Muḥend-Ameẓyan :

_ Ihi, a xali, tura ilaq ad adreɣ !

Winna ur d-isukk limin :

_ Yirbeḥ !

Yekker Muḥend-Ameẓyan, yerra metwal tawwurt, tura abrid yessen-it. Yerna xali-s deffir-s. Isuɣ :

_ Nabila, lbabb !

Tuzzel-d Nabila am tcireƫ deg wennar. Terra tawwurt deffir-sen.

Mi wwḍen azrug yenna-yas :

_ Ihi, ay aggaw, ur iyi-d-tenniḍ ara acu i k-id-yewwin ! Yak d lxir ?

_ Limer am nek, wellah ur ƫ-id-kkiɣ da. D yemma meskint i k-yurgan, ddiɣ-as di lebɣi, usiɣ-d rziɣ-d fell-ak. Mačči am tasa am tayeḍ.

Winna yesfeḍ aktayen i s-d yeƫƫalin, yuggad ad tgelden fell-as. Yerra-ƫ i teḍsa :

_ Ad tafeḍ d lxir n Ṛebbi i ƫ-id-yebdan ! Ihi, tura, a Muḥend-Ameẓyan, axxam tessneḍ-t. Ma yella kra i k-ixusen, ɣur-k ad tsetḥiḍ, cerken-aɣ idammen ! Ad k-iḥaseb Ṛebbi, ma ur iyi-d-tenniḍ !

_ Acemma ur yi-ixus, taswiɛt-a. Acu bɣiɣ ad ak-iniɣ yiwet n tɣawsa, ma ur tfeqɛeḍ ara !

_ Xali-k, werǧin yefqiɛ, ttbiɛa-w tewseɛ, tugar azaɣar, ayen i k-yehwan ini-t-id !

_ I xalti-nni, acimi akka ulac-iƫ deg wexxam, ahat terzef?

_ Anida ara terzef akka ? Deg wexxam i ƫ-tuɣ, ur yella wanida ara teffeɣ. Acu, teẓriḍ, di temdint, nekkni s wi, tilawin-nneɣ yiwen ur tent-iẓer, ma ulac ad aɣ-awin lǧiran d awal.

_ Eyyah, ihi d aseḥjeb i ƫ-tesḥejbeḍ, yerna nek ɣileɣ d kra i ƫ-yuɣen. Yak cerken-aɣ idammen, ahat ulac aseḥjeb gar-aneɣ.

_ D tideƫ, acu akken llan medden ad nili !

Muḥend-Ameẓyan, awal ur t-id-yerna, amzun iwḥel-as wemcic deg tgerjumt. Yebren akkin, yewwi abrid ukessar.

“ Aql-i tura tuɣal-i d nndama. Acu ara yi-d-yawin ɣer umexluq-a. Tama nniḍen, limer ur d-usiɣ ara ɣur-s, ur yeƫfakka ara fell-i wawal, tamɣart yezgan tesnarmat : deg imawlan-is, d wa kan i s-d-isager uẓekka. Neƫƫa ur t-teƫƫu ara, ɣas allaɣ-is kra din yeƫƫu-t. Meskint di nniyya-s, tɣil mazal am zik i teddunt temsal, tura kra din yenggelwa.

Ayen yellan zik d iseɣ, tura reggwlen yakk medden fell-as, ẓzay ! Ulac win ara yeǧǧen deg wayla-s ilmend n weltma-s neɣ n warraw-is, wa ur ilaq ad yeḍmeɛ deg wayeḍ. Ulac win ur nbubb amur-is deg waldun i d-yeɣlin ɣef yemdanen. Agemmaḍ n wedrum d amnaṛ ! Win ara yerzun ɣef wayeḍ armi yebbuhel, neɣ d kra i yeṭtammaɛ. Ulac win ara yefken asfel ɣef wayeḍ, ɣas ulamma deg wul kan. Akka ƫƫazzalen medden deg iberdan i ƫƫazzalen wafrayen deg wulawen : wa ur yeqḍiɛ wa, wa ur yennul wa. Teqqur tasa. Yeqqers useɣwen gar watmaten. Yeqqers useɣwen gar taddart d warraw-is.

Zik ɣas amdan teddem-it teɣribt, timiṭ gar-as d taddart ur tgezzem. Inig tuɣalin zgan ktalen teɣzi n taddart. Akken i ƫnernayen, akken i ddukkulen alamma yeɣli-d ccib ɣef uqerru, ad ḥfun yeɣsan, ad yexdeɛ ugecrir. Syin lamana ad taweḍ bab-is, deg wakal-is. Timeqbert n taddart d tawwurt ideg teffɣen tikkelt taneggarut. Amin, a lmumnin. Ɣas rsent tmedlin, yuɣal wakal, yessed uẓekka, timiṭ ur tgezzem, yezga gar yemdanen, yezga deg yilsawen : wa d aẓekka n leflani, yuɣ tardast-ines deg wakal.

Ma d tamɣart meskint di nniyya-s, tɣil tura gma-s yerbeḥ yufa-t. Neƫƫa yezzer di temdint, yeɣli deg-s am umeksa tečča temda. Nabila tamaẓuzt-is, tbeddel ula d tameslayt. Xalti-nni aƫƫan deg yir ḥala, terna aneḥjeb ɣer ccib n leɛmer-is. Ma ɣef Redwan ur yella wayen ara d-nini ! Yeẓza di lǧameɛ, ula d iḍes din i yeggan, ahat amur ameqqran d tarewla ɣef ddiq ideg llan.

Mi d-yuɣal s axxam, yenna-yas i temɣart :

_ ẓriɣ-d gma-m ameɛzuz, isenggelwa-d iɣsan n baba di laxert ! D aya kan i d-suliɣ ɣur-s !

_ Ggal-iyi ar tkecmeḍ axxam-is, teẓriḍ-t s wallen-ik ?

_ Nniɣ-am ur t-yuɣ wara, Llah-ibarek, annect n yilef. Ihi asmi yennejla akka ɣer Lzayer, iman-is i iruḥ neɣ d lɛesker i t-yewwin yid-sen ?

Mi tesla s gma-s ur t-yuɣ wara, am-wakken yekkes-as kra usigna i yeẓri-s. Icerreg weɣmemmas, tekcem tafat allaɣ-is, tennefsusi tyersi i s-d-teǧǧa yir targit. Tebda ameslay am wasmi ur tuḍin, awal yedda d wayeḍ snin am uẓetta, yerna winna yeddukklen. Yufrar usigna-nni yesfedlellen anecfu-ines.

Muḥend-Ameẓyan, tẓur-it-id yiwet tikti telha, tbubb-d yid-s asirem : “ I limer dɣa d tideƫ ad tejji, ad tfakk tudert s leɛqel-is, ad d-teffeɣ seg wanu ideg simal simal teƫƫezzer ?”

Neƫƫat :

_ D lɛesker i d-iẓɛen medden si taddart. Yeqqim acu yeqqim deg uqiḍun, yiwen wass yuder ɣer Lzayer. Drus i yeqqim dinna iman-is, syin yuɣal-d yewwi tamettut-is, imir-nni werɛad sɛan ara dderya. Seg wass-nni ur d-uɣalen, ama i lferḥ, ama i lqerḥ ! Nniɣ-ak, argaz terna tmettut werǧin ad yaf iman-is. Zik-zik i iɣelli, teƫƫaǧǧa-t tezmert akken i t-teǧǧa lbaraka. Argaz terna tmettut ur yeƫƫaf ara talwit ula deg uẓekka. Ma yesɛa amzun ur yesɛa ara, daɣen ma yeṛwa ur yeṛwa ara. Xali-k meskin d tmettut-is, tɣurr-iten ddunit. Diri-ten !

_ Ihi i-mi teẓriḍ akka diri-ten, acimi ar iyi-tceggɛeḍ ɣur-sen armi d Lzayer ? Deg tallit am ta !

Thuzz aqerru-s, terna-yas-d :

_ Ihi ur t-yuɣ wara ? Yerna urgaɣ-t s yir targit, yerna nek tirga-w teffɣent !

D tideƫ ayen i turga yella : d Redwan, mmi-s n gma-s, qqaren yeffeɣ d aremmaɣ.


ẓer uṭṭun annegaru n tesγunt ayamun :

http://www.ayamun.com/Juillet2008.htm


Awal n Dahbia Abrous igerrzen nezzeh γef wungal-agi ẓer dagi :

Abrous Dahbia


Adiwenni d Aεmar Mezdad :

Adiwenni γef ass-nni