mercredi 22 juillet 2009

Zahir Adjou


ADJOU
- majdgloire. - -

Zahir d amurar (??)n tgitart . Yettekka deg usbeddi n tarbaɛt ideflawen. Tura d taselmad n uẓawan di lqebba ( rif n Lezzayer).

Amurar : joueur, ur ttseheqqe
ɣ ɣef wawal-agi

Ugar isura dagi :

zahir Adjou


Adiwenni d Z. Adjou :

Adiwenni

dimanche 19 juillet 2009

Taqelɛit n At Ḥemmad


L
e N. - .

Dagi d yiwen n weḍris ɣef umezruy n tutlayt n Tmaziɣt di temdint n Lezzayer si tallit n Bulugin. Zer dagi :

amezruy_tutlayt_Tmaziɣt di_Lezzayer

jeudi 16 juillet 2009

Tizimert n lfeṭṭa



Macahu !

Ad telhu !

Ad teḍbeε amzun d asaru !

Tella yiwet n tmeṭṭut tfaz di ṣṣifa. Ass-n, terfed tadist. Yiwet n tmeddit, mi yeγli yiüij, tεedda ad d-teffeγ γer beṛṛa, twala aggur deg yigenni, tekker tenna-yas:

- Menhu yifen wayeḍ, nekk yid-k, ay aggur ?

Dγa yerra-yas-d waggur, yenna-yas :

- Ma d kemm ifeγ-kem ! ma d lxelq-nni yellan deg uâebbuḍ-im yif-iyi !

Teddem tusem s llufan yellan deg uεebbuḍ-is. Azekka-nni, tekker tεawed acebbeḥ i yiman-is, tuγal terfed allen-is s aggur, tenna-yas daγen :

- Menhu yifen wayeḍ, nekk yid-k, ay aggur ?

Yerra-yas-d daγen waggur :

- Ma d kemm ifeγ-kem ! ma d lxelq-nni yellan deg uεebbuḍ-im yif-iyi !

Kul ass akken armi tuyes ad s-d-yini waggur ayen nniḍen. Tameṭṭut, tuγ deg-s tmes : d acu-t, a Ṛebbi, lxelq-agi ara yilin deg uεebbuḍ-is yif-itt, yif aggur deg ṣṣifa ?

Asmi d-turew, tesεa-d taqcict. Ma tella yemma-s-nni tfaz di ṣṣifa, nettat terna. Yakan aggur s timmad-is, yenna-yas : tif-iyi. Ihi tekker-d teqcict, tzad ama deg zzin ama deg tiḥḥeṛci. Yiwen wass, tenna-yas yemma-s :

- Yya-n a yelli ad nger, nekk yid-m, azeṭṭa.

Tenna-yas teqcict : - Ih, a yemma, yya-n ad t-nger !

Tekker tefka-yas takurt annect annect ila-tt, tenna-yas :

- Segrireb takurt-agi, tettabaεeḍ lxiḍ alamma yewweḍ s ixf-is, mi tewwḍeḍ ver wanda yella yexf-is, ẓẓu din asegru.

Tṛuḥ teqcict meskint tuv-as awal i yemma-s. Nettat teẓra-tt tettasem yes-s, γas d yelli-s, imi i tt-tif deg ṣṣifa. Teẓra teqcict meskint ur yettfak ara lxiḍ ḥaca ma yewweḍ yexf-is ver teẓgi n lewḥuc. Teẓra ma tewweḍ γer lγaba ur tettissin ara abrid ad d-tuγal, dγa ad tt-ččen lewḥuc. Ad d-teqqim yemma-s-nni ulac tin ara tt-yifen deg ṣṣifa. Tεedda tṛuḥ teqcict-nni meskint, tettabaε lxiḍ. Takurt tfessi tettegririb, tfessi tettegririb, tfessi tettegririb… ur tewwiḍ ixf-is. Taqcict, qrib ad tt-yeüüef yiê, mazal ur ifuk ara lxiḍ-nni. Yufa-tt-id yiwen wergaz, yenna-yas :

- D acu i kem-id-yewwin, a yelli, γer dagi ?

Tenna-yas :

- D yemma i yi-d-yennan ad nger azeṭṭa, tefka-yi-d takurt-agi ad tt-fsiγ, ad tebεeγ lxiḍ alamma d ixf-is i wakken ad ẓẓuγ din asegru.

Yenna-yas : - Nnaγ a yelli, yemma-m-ayi tebγa ad kem-tneγ.

Yerna yenna-yas : - Yya-n ad kem-jemεeγ !

Yeddem yawi-tt yid-s, yejmeε-itt. Taqcict meskint tefṛeḥ, teslek-d seg lewḥuc n teẓgi, tedda-d yid-s. Ziγen, argaz-nni d azrem, yettuγal-d kan d argaz ma yella kra n win umi ara ikellex. Ma d taqcict-agi, tuγal εzizet deg wul-is maci d kra. iḥemmel-itt am tiṭ-is. Kullec ad tt-id-yaweḍ. Kra n wayen ara d as-tini, ad as-t-id-yawi : kullec, kullec… kullec. Yiwen wass, yenna-yas :

- Naγ a yelli, nekk ḥemmleγ-kem, kemm tḥemmleḍ-iyi.

Tenna-yas : - Akka i tella !

Yenna-yas : - Ad m-iniγ kra… ad yi-taγeḍ deg-s awal ?

Tenna-yas : - Ini-d kan, ad k-aγeγ awal.

Yenna-yas : - Balak ad taliḍ γer tγurfet-ihin neγ ad d-teṭṭileḍ seg ṭṭaq-is. Γur-m ! Ha !

Tuγ-as awal. Iεedda lweqt, acḥal akkayini, almi tuγal d tilemẓit ack-itt. Ur tettali γer tγurfet-nni ur d-teṭṭal seg ṭṭaq-is. Almi d yiwen wass, tenna-yas deg wul-is " D acu-t wagi tura ? " seg wasmi lliγ d tamecṭuḥt, yeqqar-iyi, yur-m ad tkecmeḍ γer tγurfet-ihin. D acu i yellan din ?… tura d ayen ad kecmeγ …”. Tεedda tṛuḥ tuli γer tγurfet, teṭṭal-d syin, seg ṭṭaq. Twala ameksa n sselṭan yewwi-d lmal. Tesked lmal-nni, twala gar-asen yiwet n tzimert n lfeṭṭa. Mi d-twala tzimert-nni taqcict, tenṭeq γur-s, tenna-yas :

- Ahah ! walit kan ! ṣṣifa ur nuklal… baba-s d azrem ad tt-yečč !

Terra-d teqcict ṭṭaq-nni. Terra-tt i yimeṭṭi. Tettru, tettru, tettru almi qrib ad yejreḥ yeẓri-s. Almi d tameddit, yusa-d wezrem. Yufa-tt-id tban tettru, yenna-yas :

- D acu i kem-yuγen akka ?

Nettat tettru kan, tugi ad as-d-tini. Yuval yeεqel, yenna-yas :

- Waqila tuliḍ γer tγurfet ? Teṭṭaleḍ-d seg ṭṭaq ?

Tenna-yas : - Ih a Baba, ṭalleγ, walaγ tizimert n lfeṭṭa, tenna-yi-d : ṣṣifa ur nuklal… baba-m d azrem ad kem-yečč ! ”.

Taqcict, s tidet, tugad ad tt-yečč, tenna-yas i baba-s :

- Dγa d tidet ad yi-teččeḍ ?

Yenna-yas Baba-s : - Azekka uγal γer ṭṭaq-nni, mi kem-twala ad am-tini “baba-m d azrem ad kem-yečč…” kemm ini-yas “nekk baba Iḥemmel-iyi ur yi-itett ara ! nẓem aγbel i leγben-im … d kemm ara yemmeččen deg tmeγra-w. D nekk ara yav mmi-s n sselṭan yerna d kemm ara nezlu i tmeγra-w ”.

Azekka-nni, tuli teqcict ver tγurfet, tṭal-d seg ṭṭaq, twala-tt-id tzimert n lfeṭṭa, tenna-yas daγen :

- Ahah ! walit kan ! ṣṣifa ur nuklal… baba-s d azrem ad tt-yečč !

Terra-yas teqcict :

- Ur yi-ttaḍen ara aγilif, nekk baba iḥemmel-iyi ur yi-itett ara. Nẓem lhemm i lhemm-im a tin ara yemmeččen deg tmeγra-w.

Tenna-yas tzimert : - A wer tawḍeḍ …

Tenna-yas teqcict : - Nniγ-am err aγbel i leγben-im, nniγ-am d nekk ara yaγ mmi-s n sselṭan u d kemm ara yezlu i tmeγra !

Tizimert tamcumt yekcem-itt lxuf, texbabeḍ armi tessemsex yakk iman-is. Nettat yellan n lfeṭṭa tuγal yakk d aγebbar. Almi d tameddit mi yerra umeksa taqeḍεit n lmal s axxam, iger-as tamawt mmi-s n sselṭan, yesteqsa :

- D acu i s-igan akka i tzimert n lfeṭṭa ?

Yenna-yas umeksa :

- Nekk ur ẓriγ ara, ğğiγ-tt tkess armi tt-id-ufiγ akka.

Iεedda, yeddem mmi-s n sselṭan, yenna-yas :

- Azekka ad dduγ ad ẓreγ

Azekka-nni, yaweḍ mmi-s n sselṭan s amkan n tkessawt, la yeggar tamawt. Yekka kra n tegnatin din almi yesla i tzimert la thedder d teqcict-nni. Tizimert tettales-asen-d i lehduṛ-nni, taqcict tettarra-yas-d s wamek i tt-iweṣṣa baba-s. Yesla-yas i teqcict teqqar-as i tzimert : “… err aγbel i leγben-im, nekk ara yaγeγ d mmi-s n sselṭan ”. Yeṭṭalay deg-s mmi-s n sselṭan, iwala-tt tfaz di ṣṣifa. Dγa tesxef-it, tewwi leεmeṛ-is. Yenna-yas deg wul-is : “ d tihin kan ! ...”.

Mazal d-yewwiḍ s axxam, yenna-yas i baba-s :

- Ha-t-an ihi a Baba, ala nettat ara yaγeγ …

Baba-s, yewhem, yenna-yas :

- Nnaγ a mmi, ad taγeḍ yelli-s n wezrem ?

Yenna-yas mmi-s :

- Nniγ-ak d tinna, d tinna kan ara yaγeγ … d yelli-s n wezrem kan ara yaγeγ ma ulac ur zewwğeγ ara yakk di ddunnit-iw !.

Yuγal Baba-s armi s-yedda di lebγi, yeqbel. Yeẓra ulamek nniḍen. Kkren ṛuḥen ver wezrem, xeḍben-tt-id. Yefka-yasen-tt-id wezrem. Netta, yakan ttagaden-t, yecreḍ fell-asen :

- Ha-t-an ad as-tt-fkeγ ad tt-yaγ, lameεna, awer yettak Ṛebbi, lukan ad d-yeḍru yid-s sγur-wen cwiṭ n ẓẓur kan akka γer-s, ad n-aseγ ad ken-ččeγ, ččeγ tamurt i γef tteddum. Yerna, tuqqsa-w, tessnem-tt ma yella win tzeggel… Ihi γurwat i d-Iḍerrun yid-s n wayen n dir !

Xedmen tameγra, yawi-d mmis n sselṭan yelli-s n wezrem d tislit. Feṛḥen, d aya. Azrem-nni, yuγ lḥal, d azrem, yecreḍ di mmi-s n sselṭan ad yečč di yelli-s tizimert-nni n lfeṭṭa. Yewwi-tt, yečča-tt. Mi tt-yezla, nneγlen idammen-is di tebḥirt-is. Dγa yemγi-d din yiwen wezrem d amecṭuḥ. Yettimγur cwiṭ cwiṭ almi yuγal d lweḥc annect ila-t. Taqcict, mi iεedda useggas γef zzwağ-is, terfed s tadist. Tesεa-d aqcic. Yusa-d lweḥc-nni, yewwi-t deg yiḍ. Ma d nettat yeḍla-yas akkit idammen γef wudem-is, γef yiran n uqemmuc-is i wakken ad εudden medden d nettat i yeččan mmi-s.

Tekker-d azekka-nni, tufa-d mmi-s ulac-it. Lameaεna yiwen ur tt-yumin, nnan-as akk : “Ttett llufanat !”. Kkren nudan, nudan, nudan ur ufin ara yakk lateṛ n weqcic. Nnan-as : “ihi d nettat i t-yeččan !”. Ihi tikkelt-a zeεfen kan fell-as. Yili, nettat s timmad-is, ur teẓri ara anda yedda mmi-s.

Yezzi-d useggas, terfed daγen s tadist, tesεa-d aqcic wis sin. Yusa-d daγen lweḥc-nni deg yiḍ, yewwi-t. Nettat yeḍla-yas daγen idammen i yimi-s. Daγen, nudan, nudan, nudan … ulac. Abrid-a daγen sumḥen-as. Nnan-as wis sin daven tečča-t …maεlic !

Almi d abrid wis tlata, yezzi-d useggas, tesεa-d aqcic, daγen teêḍra-yas akken. Tikkelt-agi d ayen ! nnan-as at wexxam : “ imi tebγa akka, timenγiwt, ur tt-nneγγ ara lameεna ad tuγal d taxeddamt “. Σeddan ṣubben-tt d akessar, rran-tt d taklit n wexxam. Win tufiḍ yeḥqer-itt, win tufiḍ yesεedda fell-as awal-is. Kkaten-tt, ur s-d-ttaγen kra. Yiwen wass, teqqim tettebraz axxam, almi ha-t-a tufa ccεeṛ n ucebbub, yefka-yas-t-id baba-s uqbel ad teddu d tislit. Ass-n, yenna-yas :

- Asmi ara teẓmek fell-am, neγ yella win i ixedmen deg-m ẓẓur, ger-it γer lkanun, anda lliγ ad kem-in-awḍeγ.

Mi d-temmekta ayagi, tenna-yas deg wul-is : “ Axxik ! annect-a yakk i iεeddan fell-i, ur d-mmektiγ ayen i yi-yenna Baba …” Dγa teddem tger acebbub-nni ver lkanun, mazal yebda la ireγγ, yaweḍ-itt-id Baba-s imir imir. Yufa-tt-id ttenneḍ leγbaṛ, tuγal ddaw taklit di ccan : ḥeqren-tt, kkaten-tt, terka ! Dγa yewhem, yerfa, yenna-yasen :

- D tihin i d yelli !

Nnan-as : - D tihin ih !!!

Yenna-yasen : - D Ṛebbi ay s-ixedmen akkahin !

Nnan-as : - Ih ! tesεa-d tlata warrac tečča-ten ! ihi tura nekni d ayen ! ur nezmir ara. Ma tebγiḍ ad tt-tawiḍ, awi-tt !

Yenna-yasen : - Teẓram ?! Awer d-yefreḍ Ṛebbii, ar imir-a ara tuγal γer leεli, neγ …

Ugaden-t, εeddan sselsen-as am teslit, rran-tt s amkan-is γer leεli. Σeddan γer sselṭan-nni, wwin-d aεudiw d tlata tmegḥal. Yenṭeq wezrem-nni γer sselṭan, yenna-yas :

- Kker ad d-tawiḍ arraw n mmi-k !

Kkren ṛuḥen wwin-d arrac-nni, feṛḥen akken ma llan. Dγa yenna-yasen wezrem :

- D tizimert-ik i sen-igan akka ! tuγal-d d lweḥc, tettas-d deg yiḍ ad ten-tawi ad ten-tečč ! tura lweḥc-nni nγiγ-t ! ma d arrac ğğiγ-ten γur-i i wakken ad ẓreγ ma yella ad tamnem yelli neγ ad d-tegrem fell-as ẓẓur. Yelli meskint terγa tasa-s γef warraw-is … kunwi tennam-as ttett-iten…terram-tt i leγbaṛ...

Ssutren-as akk ssmaḥ γef weḍlam i tt-ḍelmen. Kkren-d warrac-nni d irgazen, feṛḥen deg wexxam-nsen. Ma d taqcict-nni, tuγal γer leεli-s, tεac am tgellidt, terra-yas lxir i baba-s ur tt-neğği ara. Ha-t-an wamek tella tmacahut n tzimert n lfeṭṭa

Tamacahut-iw lwad lwad

Sawleγ-tt-id i warraw n leğwad

Uccen ad t-yeqqed

Nekni ad γ-yeεfu Ṛebbi



Ghania KHOUCHI : Tizimert n lfeṭṭa -Tiẓrigin- Baghdadi-

Lezzayer 2004

mardi 7 juillet 2009

abruy si "tceqquft" Ass n unejmaε




Ccix Aheddad Amezruy yettwattun


Ccix aḥeddad, d amdan ur yezmir yiwen ad t-yenker, mi d-yuder ṭṭariqa tareḥmanit neɣ nnfaq n urumi n useggas 1871.


Muḥend ameẓyan Ben Ɛli, d isem aḥeqqaqni n Ccix Aḥeddad. Ilul deg useggas 1790, deg taddart Sedduq u Fella, n lɛerc At Ɛidel. Yuɣ isem Aḥeddad s lḥirfa n baba-s. Ula d netta yexdem d aḥeddad meɛna akken i d-qqaren yimeqqranen : “Ayen akk yexdem d aḥeddad, yesneɛ-d sin n lmesbaḥat, yiwen yefka-t i zzawiya n Imula ; wayeḍ yeǧǧa-t i netta.” Leqraya yebda-tt ɣer Ccix Rabiɛ Belmuhub, di zzawiya n Imula yellan di Msisna, syin akkin ikemmel ɣer Ccix Aɛrab Nat Iraten deg At Smail. Ccix Aḥeddad seg wid iqeymen leqraya. Aya ibeyyen-it-id later n wayen yura neɣ i d-yeǧǧa (tibratin iceyyeɛ i lexwan ɣef twizi, Iǧaza n yefka i Ccix Muḥend Ben Abi Lqasem n At Jlil, tazwart yura i yiwen lmilef, …) Deg tudert-is, yeǧǧa-d setta n teḥdayin (Zineb, Tayaqutt, Lǧida, Ṭawes, Taɛelǧett, Lɣaya), d sin n warrac (Ccix Mḥend, Ccix Ɛziyez). Ccix Mḥend yella d lqayed deg Wat Ɛidel d temnaṭ Riɣa umbeɛd yuɣal d lqebṭan n Bu Beɣla aseggas 1851. Ma d Ccix Ɛziyez, yezga d lqayed deg Ɛamuca qbel ad yeffeɣ d amnafeq ɣer yidis n Lmeqrani.
Tawacult n Ccix Aḥeddad ur d-tekki seg uẓar amrabeḍ akken daɣen ur telli d tamerkantit. Lhiba yesɛa ɣer yemdanen tekka-d imi d aḥeqqani ; ur iqebbel lbaṭel. Win i t-id-iqesden deg zzeyyar neɣ deg wid i t-id-yeɛnan icetka-yas-d, yewwi lḥeq-is. Yiwet n tikelt yiwen deg tarwa-s yeḥkem ɣef yiwet n tmeṭṭut n taddart Tibuɛmucin, s lbaṭel. Tameṭṭut truja armi d-yuɣal Ccix, teḥka-yas i yeḍran. Din din iɛawed i tedyant. Yefra-tt s leḥkem, ad d-yuɣal lḥeq i tmeṭṭut.
Seg useggas 1857 armi d useggas 1871, iseyyer lecɣal n ṭṭariqa Tareḥmanit. Inmezrayen, uran belli, ṭṭariqa tucaɛ deg tmurt n Leqbayel, segmi tt-yeṭṭef Ccix Aḥeddad. Aṭas n lecɣal iwmi ibeddlen. D netta i d amezwaru i d-ibedden ɣef ṭṭariqa fiḥel ma yekka-d seg twacult yemrabḍen. Γas imrabḍen yettkelfen s useyyer n ṭṭariqa ur qbilen ara, meɛna lxuf deg uɣref yerra-yasen aḍar ɣer deffir. D amdan yettqadaren, yeqbel liɛana n medden d tirni, d amerkanti neɣ d igellil, d argaz neɣ d amɣar, yerna-d ula d tullas.
Asmi i d-yettqeddim umnekcam arumi, lecyax yettseyyiren leɛruc d zzawiyat d temɛemrin…, mtafaqen ad mlilen akken ad d-frun tadyant i ten-yeɛnan d urumi. Imar i d-yeffeɣ wawal n nnfaq n urumi, lkaɣeḍ i d-uran, yettwastenya deg uxxam n Ccix Aḥeddad.
Ass n 8 deg yibrir 1871, deg ssuq Msisna, isawel Ccix Aḥeddad ɣer nnfaq n urumi. Iḍegger taɛekkazt-is, yenna : “Ncallah, akken i ḍeggreɣ taɛekkazt-iw ɣer lqaɛa, ara nḍegger aɛdaw akkin i lebḥer.” S usiwel-a, inmazrayen nnan, ɣas ma Ccix aḥeddad, iṭuɛ Rebbi nezzeh, maɛna ur yelli d argaz yettkelfen s lecɣal n ddin. Asmi yendeh ɣer nnfaq, tikti tamezwarut yellan deg yinaw (discours) d tasertit ; ur d-isawel ara i lɣaci s yisem n ddin. Awal i d-yefta d win yettmeslayen ɣef tikci n uqbayli (akal) “Fransa tusa-d ad tekkes akal i yimawlan n tmurt... Fransa d tin yebɣan ad tebḍu Izzayriyen.” Azal n 250 tudrin n Leqbayel i d-yerran s wawal qeblen. Fkant-d azal n 120 000 n leǧwad.
Ass 18 yulyu 1871, yettwaḥbes Ccix Aḥeddad s lqebṭan Saussier, mmi-s Ccix Mḥend, yettwaṭṭef ass 20 yulyu 1871 d ubrid-is ɣer Bgayet, ma d Ccix Ɛziyez, yettwaṭṭef ass 30 yunyu deg At Hicam. Kkan kra wussan deg lḥebs Berǧ Musa (Fort Barral) di Bgayet, qbel ad ten-awin ɣer uxxam n ccreɛ n Qsenṭina, anda ḥekkmen fell-asen.
Ass 19 deg yibrir 1873, arumi yegzem tadyant : Ccix Ɛziyez, yeḥkem fell-as s lḥebs s teɣzi n tudert deg tegzirin n taydiwin (Noumea) di la Nouvelle Calédonie ; Ccix Aḥeddad d mmi-s Mḥend, yeḥkem fell-asen s 5 yiseggasen d lḥebs. Mi d-yuder jjuj leḥkem, Ccix Aḥeddad yerra-yas-d : “Kunwi tḥekkmem fell-i s 5 yiseggasen, ma d Rebbi yeḥkem s 5 wussan.” Mi zrin 8 wussan, Ccix Aḥeddad yensa din zdaxel lḥebs, yettwamḍel di Qsenṭina.

Ait Ighil Mohand

jeudi 2 juillet 2009

Malek Houd : Asiren yessaramen

Asiren yessaramen d amud isefra n Malek Houd