mercredi 25 mars 2009

Tasertit s Teqbaylit : Said Khlil


---------------------


Aseggas-agi yezrin yella-d yiwen umeslay di Dailymotion, yiwen umeceqcer γef temsalt-agi n tmeslayt s Teqbaylit. Nniγ-d, nnan-d wiyaḍ : amek akka γas llan widak yessnen Taqbaylit, ama d imeγnasen n tsersit, neγ widak yekka-ten γef yedles Amaziγ, neγ d inaẓuren neγ imadyazen. Tameslayt snnentt, kra deg-sen s wudem alqayen, ifen nezzeh widak akka am nekk yesxerbubucen kan d asxerbubec. Tamaziγt d awal werğin yeffeγ seg imi nsen. Dacu mara ad mmeslayen di radyu, di tivizyu s Tefrasist kan, neγ s Teqbaylit-nni n tkerkas : yiwen n wawal d aqbayli 10 n Tefransist. Makenni di tilivzyu akk d radyu nerfa nessusem. Yuγal asmi i d-wwden γer internit. Nerra-d, neggurεed wa s usḥissef wa s reggmat, wa s usmejger.
Atan tura ziγ snen Taqbaylit, atan ihi Tameslayt n tmyettin-nneγ mačči kan d tin n ccna neγ d tmezdyazt.
Ihi ad rreγ tajmilt i widak yeldin inurar nniḍen i Taqbaylit. Γas ma yella ur ddiγ ara (1) yidsen di kra n temsal. Arnut-aγ-d d ay-agi ayen n tra.

(1)ur wufqef ara Ferḥat γef "l'autonomie", ur ddiγ d Rcd, ur ddiγ d Ffs, ur ssineγ Said Khlil. Dacu ẓriγ yella seg widak yettwaḥebsen ( yettwaqnen???, waqila akka i t-yura Mezdad, ur cfiγ akken yessefk) di tallit-nni 80. Tavidiyut-agi i d-fkiγ d amedya kan.

D izlan[1] ( aṭas) n isura ay yellan dagi:

http://www.wat.tv/recent/20avril

(1)Izlan yella s unamek aṭas deg umud n tmucuha Yella zik-nni n Zenia ( asbter 50). akka i t-yesexdem : ad yi-tegeḍ tizlan n txutam.

Yella ula di Dallet dacu di tallit-nni, γef wakken i d-yenna, yella ur tsexdamen ara aṭas medden. Ihi ur yettḥeqqeq γef unamek-nni.

Dallet asbter 941
" le sens propre du mot parait perdu du moins aux Ait Menguellat.

-Izlan dans l'xpression : d izli ( d izlan pour certains) , Beaucoup.
D izli i gemmuten!
- Mačči d izlan i gemmuten! même sens ( certains considèrent comme incorrecte cette dernière tournure avc négation pour signifier beaucoup)"

( yella unamek nniḍen n wawal izli. Meslayeγ-d yakan fell-as )

-----------
Ferḥat Mhenni di tmiṭ n Tiziwezzu s.. Tefransist




---------
Tayeḍ (mgeraddent)



--------------

mardi 17 mars 2009

Izli n Pink Floyd : Atom heart mother



Yiwen n yezli abaḥan n PINK FLOYD

Tamawt : d izli i d awal i iṣeḥḥan mačči d tizlit . Awal-agi ssawalent deg Iwaḍiyen ugar 80 isuggasen-ayagi . Yella deg umud Le roman du chacal , n Brahim Zellal memm-is n At Abdelkrim n Iwaḍiyen. Tizlit d " la chansonnette".
Ass-agi izli yenger γeg Iwaḍiyen . Llan aṭas imeslayen nniḍen i yessexdem : am tafukt , tura neqqar kan iṭij ( yiwen uẓar netta d ifeṭṭiwej), ayrad (izem ), llan wiyaḍ.
Mara nγer taktabt (1)-agi a negzu aṭaṣ n imeslayen i neqqar assa : azrem deg uqelmun, akken iqerḥent i nefεent . Lḥaṣul igerrez.

(1) adlis= icenfer Surfet-iyi ur riγ ad awen ṛzeγ ifadden. Dacu awal adlis ur iseḥha ara maḍi. René Basset asmi t-id-yelqeḍ di Timimoum yezgel di tira : yura livre deg wemkan n lèvre. Ihi adlis ira ad yini icenfer. Ma tegrem tamawt Mezdad deg wengal anegaru, Ass-nni, ur tisexdem-ara.
Γret di tagara n tektabt-agi yura Rachid Bellil (amnadi n tidet mačči d win n lbiru) γef tgurarin. Di tagra yefka-d yiwen umawal d amectuḥ anda i d-yedda wawal adlis.
Tagi i d tansa :
Rachid-Bellil

Ihi igerrez yezli-yagi neγ ala...

PINK FLOYD ATOM HEART MOTHER

envoyé par allainraphael

lundi 16 mars 2009

Tiliẓri s Tmaziγt ass n 18 di Meγres

Ihi tura waqila d tidet , iṣaḥaγ-d cwiṭ n wenkam. 6 swayeε deg wass yif ulac. Γas mačči d ungifen i nella :neẓra acimi tura i d-as-sserḥen i ciṭuḥ agi.

Deg weḍris-agi llan isallen iwelmen akken ad d-ṭṭfem tiliẓri n Tmaziγt di "satellite" :

http://www.depechedekabylie.com/read.php?id=68018&ed=MjA2Nw==



dimanche 15 mars 2009

Anγas n imsiwal n Tebṛuṭunt

Imsiwal ( widak yettmeslayen tabṛuṭunt) simmal neqqsen. Ma tkemmel akk-agi, iles-agi yetteddu ad inger.
Γas Taqbaylit mazal widak i da yettmeslayen ula d nettat, ma nkemmel deg webrid agi i d-newwi, γer dinna i tetteddu : mačči d 3 swayeε n uγerbaz (ur yernu i win yebγan),am akken i d-yenna Salem Chaker deg yiwen usarag , ara tt-id-ssuksen γer nnger i da tt-yettrağun.

amawal :
imsiwel ( imsiwal) : locuteur ( Berkai)

Ugar isallen :

La langue bretonne de moins en moins parlée

http://ouiaubreton.com/spip.php?article5003


vendredi 13 mars 2009

C. Grinevald

Collette Grineval d tamussnawt tamuqrant di tmeslayin n ihediyen n Marikan d ilsawen (tutlayin) yetteddun ad negren.



mardi 10 mars 2009

Tawila n Firefox akken ad iseddu iskilen n Tmaziγt


http://www.mozilla-europe.org/fr/firefox/





Tikkayin :

Options> Polices et couleurs (polices par defauts= amazigh Arial (1))> ok


Options> Polices et couleurs (polices par defauts= amazigh Arial> bouton (avancé)> ensuite cochez la case : Permettres aux pages de choisir leurs propres polices au lieu de celles choisies ci-dessus ok


Options> Polices et couleurs (polices par defauts= amazigh Arial >Encodages des caractères - encodage par défaut : unicode ( UTF 16) OK


Options>langues> bouton (choisir )> chosir une langues à ajouter : Français ok


Tzemreḍ ad teγreḍ isebtaren n Tmaziγt yellan di La Dépêche de Kabylie neγ anda nniḍen akken iwata.


(1) fren tasefsit i triḍ


amawal :

Takkayt : étape ( Nait Zerrad)
Tawila : configuration ( Bouzefrane)
Tasefsit : police de caractères ( Bouzefrane)



lundi 9 mars 2009

Win ur nesεi tagmat...

Sγur Mouloudj Mohamed

D ifadden i ibennun axxam. Ifadden irennun lǧehd i wawal. Ma yella d nekni, tagmat-nneɣ d tin tezdeɣ tuggdi, d tin yezzin s uɛrur i tiɣri n yal amdan s-isawlen. Tidyanin i d-nedder ar assa, d tid i d-yeǧǧan yir aṭṭan deg wulawen-nneɣ. Ẓdant ccwal, leqqment beṭṭu, snernint leḥsed... S yiwen n wawal, rẓant ifadden i tdukli, fkant afud i yal tikti yesnegfen lebɣi n tuddar, d usirem yellan yakan.

Acḥal n win yessawlen ɣer sswab, acḥal n win i ireẓnen awal, acḥal n win yefkan iman-is d asfel ɣef tudert ad tafulki, xas akken, awal-is yerra-ti- ssur n tuggdi, ẓẓerb n tsusmi... almi teɛreq ljerra i talwit, imi, nnuɣ tanumi d ccwal, nerra- d llsas i uxxam-nneɣ, ass-a, win ur nufi tagmat, ad yeḥsu d acu-t wazal n gma-s, gma-s nni ibeddel s wayeḍ, uletma-s nni yefka d aɛerbun i yixsimen-is. Yal wa si tama-s yeqqar wexxar akkin wagi d ayla-w, d acu n tɣawsa i d-yemlan abrid ɣer ɣur-i, wa ijebbed, wa ikerref, aql-aɣ kan anda bɣan ad nili. Nella kan i ccbuḥ, ncebbeḥ di teɣmert am uqabac yeḥfan. Ur yezmir ad yenqec, neɣ ad yekrez, ibedd d lexyal deg tebḥirt neɣ yuli inijel, azzu. Afus n teqbaylit yekref. Si zzman-is, tebna ɣef tidet, tagmat d yiseɣ, ass-a, teḥnunef zdat usurdi yessamsen udem-is, yenquqel wawal-is almi i tt-ggan ula d arraw-is. Tarwa-nni ɣef tefka tudert-is. Nettat yeḍran acḥal d leqrun di ṭṭrad, ccwal d waṭṭan, kkren-d ass-a wid yettun azal-is. Leqbayel ass-a, d wid yefkan tudert i yal lǧens. Urwen-d arumi, urwen-d aɛrab, aglizi… ma d nekni ulac win ara aɣ-d-yefken tudert ma yella mačči d nekni ad tt-id-yawin s ufus-nneɣ. Tudert-nneɣ d tin icudden ɣer tdukli-nneɣ. D nettat ad d-yerren asirem yewsin, d nettat ad d-yawin ayen i iruḥen, d nettat ad d-yerren azal i teqbaylit. Taqbaylit d abrid-nneɣ, d ul-nneɣ, d tudert-nneɣ, yes-s ay nedder, yes-s ara nidir ɣer zdat, lmut-is d tin nnegh, tudert-is d tafat i wallen-nneɣ. Iberdan yessuffuɣen mačči aṭas i yellan, ihi, leqidc fell-as yegguni, tilisa ad tt-iḥadren, ad d-ilallen s tdukli… zwarent aɣrum-nneɣ.

aγbalu
----------------
Tamawt : niqqal sεiγ yiwen n weggur akken ad γreγ iskilen n Tmaziγt deg uγmis n La dépêche de Kabylie . Atan ufiγ-as-d ixef. Aḍris-agi kkseγ-t-id sinna , tura yettbaned (γuri) akken iwata deg weblug . Dacu ur zriγ ma llan imeγriyen yufan uguren akken ad γren aḍris-agi. Ihi tin/win ur yeṣṣawden ara a tiγer ad yid-yini, ma ulac aγilif. Tanemmirt.
Nekk ssexdameγ Firefox mačči InternetExplorer .

dimanche 8 mars 2009

S. Zenia : Yella zik-nni



Ukkis si Tezwart


Isem n tewsit (prose) n yerisen i d-yeddan deg udlis-a, yemxalaf si tamnat γer taye. Anda i s-qqaren kra tamacahut, wiya qqaren-as, taağğit, takayt neγ taqsit. Tamacahut, γas mxalafen yismawen-ines, tettawi­d yef takunt (le merveilleux). Tadyant (neγ tajrirt neγ tamedrurt...) tezga­-d ger umezruy d uferriγ(fiction) : ger wayen yellan d wayen yernan. Tamεayt (neγ taqulhat...), tettawi-d γef tedyanin timeyanin yesεan lmeεna, yerna tettuγal d inzi (d lemtel).

Deg udlis-a, llant tmucuha i d-nejmeε γer tlawin,

llant tid i d-nejmeε γer yergazen. Llant tmucuha i d-­ttawin i yimeyanen, akken llant tid i d-ttawin iwessaren gar-asen. Ṣṣenf-a wis sin, qqaren-as timucuha n yimeksawen (d timucuha tinutas=érotique). Llant daγen tmucuha yessesayen, nesla-asent yakan, nettnadi ad tent-id­-nejmeε γer zdat.

Lant tmucuha n yimesdurar, lant tid n yiedriyen. Timucuha n yimesdurar d waγzen d teryel (ney tama) i γef i d-ttawint. Timucuha-a, d tid i ttawint temγarin i yimeyanen. Ma yella d tid n yiedriyen, ttawint-d s

umata yef yigeldan d udabu d tlawin itettin d titbirin deg udrar n Waqwaq. Tigi d timucuha i d-ttawin yergazen ger­-asen. Ad naf yal tannuda s tmucuha-s.

Timucuha n tmurt n leqbayel, xulfent acemma timucuha n temnain nnien n Tmazγa ney n Yill-agrakal.Ahat d tarakalt (géographie) d wansayen( traditions)d wazal n tmetti i ten-t­yerran mxalafent γef tiya.

Cfiγ, nekkini s timmad-iw, nettiri, ad d-yeγli yi akken ad nsel i tmacahut. Llant tmucuha i umi nettales yal ass ur nεeggu deg-sent. Yal tikkelt d acu i yettbeddilen (neγ d acu i d-irennun) deg-sent, yezmer lal d awalen kan, yezmer d inehhiten (neγ wissen d acu i d-yettnulfun deg-sent !). Akken yezmer diγen ttbeddilent tmucuha, acku yal yiwen (seg wid neγ seg tid i yessnen timucuha) ittawi-tent-id akken i s-yehwa i netta ; yal yiwen amek i sent-yettak rru d cbaa. Win yessawalen timucuha, yeṭṭef awal, d bab n wawal, yezmer ad yawi tamacahut γer ani yebγa. Yezmer ad tt-yessiγzef, γas akken yiwen lgaleb i s-ines (?), yezmer ad tt-yessiwzel, ad s-yernu kra neγ ad s­-yekkes kra, ma ur yettu deg-s mai.

Tikwal, ttawin timucuha akken ad ttun lla. Tamacahut, ad ten-tesgen uqbel ad tayzag tasilt-nni yeccuen kan d aman. Uan n tegrest γezzifit. Seg wakken γezzifet, tezmer tmacahut ad tezzuzen taεebbut yelluen yeggumman nadam. Llan kra, seg wakken ssnen ad d-awin timucuha, settuyen i yiman-nsen, d wid i sen-isellen, llaẓ-nsen. Teddun d tmacahut ur ttakin d yiman-nsen, tessifsus fell-asen lif d tmeddurt-nsen rqiqen.

Tamacahut, tga amzun d ssinima ; tezzuzun, teslalay­-d tirga, tettawi win i s-isellen seg yinig yer waye. Γas ma yella tamacahut tessawal s inig, tettweṣṣi daγen γef yinig i d-yettawin ddanat ur yelli i yifen tameddurt ger imawlan-is, ger watmaten-is d warraw-is. Asaḍ ( awadem agejdan n teḥkayt), di tmacahut, γas yunag d uleqrar ad d-yuγal γer taddart-is, ad d-yuγal γer wid-is.

Azal-is : 260 idinaren. ma yella d ayen i yellan deg-s d agerruj.


Tamawt : llan wawalen d talγiwin n tjeṛṛumt ur gziγ ( fhimeγ )ara .

*amyag gzu qqaren kra d akken yella di Teqbaylit. Amyag-agi ur yettwassen (?) γer igawawen. Ur yelli deg uzegzawal n Dallet neγ deg winna n iẓura n Tmaziγt yura K. Naitzerrad ( Racines berbères attestées nadi di internet).


Tansa n Tiẓrigin Odysée :


Axxam n tẓrigin yemgarrad γef wemkan anda znuzen tiktabin. Axir a ttruḥem ar tḥanut (la librairie) u qbel 6 n tmeddit. ( ad nadiγ γef tilifun ufus ur zriγ ara anida terriγ. Axir winna). "La librairie" tezga-d ( ma yella ur ttuγ ara. Ur ssineγ ara tamdint n Tizi wezzu akken yessefk u yernu kerheγ ad seqqsiγ dinna : aṭaṣ n warraw n leḥram ttaran-iyi-d s tεerbubt neγ sin digaul dγa irewwi wallaγ-iw) γer yidis n tγiwant (la commune) taqdimt.


Atan ihi ayen ufiγ deg tektabt agi :


Editions l'Odysée


Rue des frères Belhadj Coop. Tazeqqa n°1

Nouvelle ville 15000 Tizi wezzu.

tilifun : (213)20600831 / tilifun/fax : (213) 26210793


amayel: lodyssee_edition@yahoo.fr






mardi 3 mars 2009

Kra n yeḍrisen n Dda Lmulud


Aniwi ur tezzuzen La colline oubliée, le sommeil du juste d yedlisen ni
en i yura Dda Lmulud ?

Wagi, d amaru, d amusnaw ilulen ass n 28 deg jember 1917 di Tewrirt Mimun deg At Yanni. Yebda leqraya di taddart-is, syen iru γer εemmi-s γer lmeṛṛuk, deg useggas 1928 iwakken ad ikemmel leqraya-s. Kra n yiseggasen kan, yuγal-d γer tmurt, anda yekcem γer tesnawit Bigeaut tin iwumi neqqar Emir Abdelkader. Ur iεeṭṭel ara, yunag γer Fansa, mačči iwakken ad yexdem meεna akken ad iγer. Seg tesnawit Louis-Le-Grand, yerra srid γer l’école normale supérieure.

Mi tebda tegrawla tagreγlant tis snat, tewwi-t Fansa γer unnar n ṭṭṛad, armi d 1940 i d-yuγal. Ifues tagnit iwakken ad yekcem γer tesdawit. Sin n yiseggasen mbeεd, yuγal daγ γer tegrawla. Yunag γer Fansa anda i d-yuγal s wudem unsib d aselmad. Deg useggas n 1947, yekcem-d γer tmurt, anda yesγer di Médéa d Ben Aknoun. Di 1952, yessuffeγ-d ungal amezwaru iwumi isemma La colline oubliée neγ Tawrirt yettwattun. Deg useggas n 1972, yebda yesγaray Tamaziγt di tesdawit n Lezzayer. Amecwar-agi ur iul ara imi ssrabes n udabu γelen-d lxuf d usermimez deg yinelmaden yeqqaren tutlayt-agi.

Yuγal Mulud Mεemri d imebber γef yiwen n usnari n umezruy, am wakken i yura yiwen n udlis ideg i d-yejmeε isefra n Si Muend U Mend. Deg useggas n 1980, deg waggur n meγres, ssawlen-as-d yinelmaden n tesdawit n Tizi Uzzu ad d-yeg asarag γef udlis-agi n yisefra. Deg ubrid-is, ur t-ğğin ara yimsulta ad yawe γer tesdawit. D tin dγa i d ssebba i d-yessawen tafsut n tmanyin i d-yessuffγen amennuγ γer ubrid. Am wakken i yettekki Dda Lmulud deg temlilit n Iεekkuren di γuct 1981, anda i d-yettwahegga yiwen n usenfar d abaγur γef tutlayt tmaziγt.

Deg Paris, yella d aqerru γef yiwet n tesγunt “Awal”, am wakken daγ ur yeγfil ara γef yisaragen di yal tamnat iwakken ad yessuffeγ tutlayt-is seg tatut.

D amagday, d amusnaw, yenjer abrid i tmaziγt imi isers deg yifassen n wid i d-iefren adlis amezwaru n tjerrumt. D adlis i yeldin allen i waas n yineγmasen i yettarun ass-a s tmaziγt.

Deg tuγalin-is si Lmerruk anda yeḥḍer i yiwet n temlilit γef tmaziγt, tqubel-it-id yiwet n lmusiba di temdint n Ain Defla, yeglan s rru-is. Qaren-d: d ttejra i d-yeγlin fell-as!

Yemel Mammeri deg At Yanni, di taddart-is.

M. Smail

aγbalu

----------------------------
Dagi llan kra n yeḍrisen yura Dda Lmulud d idewanniyen yexdem d kra n yeγmisen. Sit dagi :
Iḍrisen d idewanniyen d Dda Lmulud

lundi 2 mars 2009

Timuγliwin γef tira n Âmar MEZDAD


Timilit agi ad ili deg Wuxxam n Yedles n Bgayet ussan n 4 d 5 di meγres .

ẓer dagi ahil n temlilit-agi :

Timlilit γef tira n Mezdad


Dagi d yiwen n wawal i d-yewwi Mohammed Bessa γef Amar Mezdad :

Bessa γef Mezdad