mardi 3 mars 2009

Kra n yeḍrisen n Dda Lmulud


Aniwi ur tezzuzen La colline oubliée, le sommeil du juste d yedlisen ni
en i yura Dda Lmulud ?

Wagi, d amaru, d amusnaw ilulen ass n 28 deg jember 1917 di Tewrirt Mimun deg At Yanni. Yebda leqraya di taddart-is, syen iru γer εemmi-s γer lmeṛṛuk, deg useggas 1928 iwakken ad ikemmel leqraya-s. Kra n yiseggasen kan, yuγal-d γer tmurt, anda yekcem γer tesnawit Bigeaut tin iwumi neqqar Emir Abdelkader. Ur iεeṭṭel ara, yunag γer Fansa, mačči iwakken ad yexdem meεna akken ad iγer. Seg tesnawit Louis-Le-Grand, yerra srid γer l’école normale supérieure.

Mi tebda tegrawla tagreγlant tis snat, tewwi-t Fansa γer unnar n ṭṭṛad, armi d 1940 i d-yuγal. Ifues tagnit iwakken ad yekcem γer tesdawit. Sin n yiseggasen mbeεd, yuγal daγ γer tegrawla. Yunag γer Fansa anda i d-yuγal s wudem unsib d aselmad. Deg useggas n 1947, yekcem-d γer tmurt, anda yesγer di Médéa d Ben Aknoun. Di 1952, yessuffeγ-d ungal amezwaru iwumi isemma La colline oubliée neγ Tawrirt yettwattun. Deg useggas n 1972, yebda yesγaray Tamaziγt di tesdawit n Lezzayer. Amecwar-agi ur iul ara imi ssrabes n udabu γelen-d lxuf d usermimez deg yinelmaden yeqqaren tutlayt-agi.

Yuγal Mulud Mεemri d imebber γef yiwen n usnari n umezruy, am wakken i yura yiwen n udlis ideg i d-yejmeε isefra n Si Muend U Mend. Deg useggas n 1980, deg waggur n meγres, ssawlen-as-d yinelmaden n tesdawit n Tizi Uzzu ad d-yeg asarag γef udlis-agi n yisefra. Deg ubrid-is, ur t-ğğin ara yimsulta ad yawe γer tesdawit. D tin dγa i d ssebba i d-yessawen tafsut n tmanyin i d-yessuffγen amennuγ γer ubrid. Am wakken i yettekki Dda Lmulud deg temlilit n Iεekkuren di γuct 1981, anda i d-yettwahegga yiwen n usenfar d abaγur γef tutlayt tmaziγt.

Deg Paris, yella d aqerru γef yiwet n tesγunt “Awal”, am wakken daγ ur yeγfil ara γef yisaragen di yal tamnat iwakken ad yessuffeγ tutlayt-is seg tatut.

D amagday, d amusnaw, yenjer abrid i tmaziγt imi isers deg yifassen n wid i d-iefren adlis amezwaru n tjerrumt. D adlis i yeldin allen i waas n yineγmasen i yettarun ass-a s tmaziγt.

Deg tuγalin-is si Lmerruk anda yeḥḍer i yiwet n temlilit γef tmaziγt, tqubel-it-id yiwet n lmusiba di temdint n Ain Defla, yeglan s rru-is. Qaren-d: d ttejra i d-yeγlin fell-as!

Yemel Mammeri deg At Yanni, di taddart-is.

M. Smail

aγbalu

----------------------------
Dagi llan kra n yeḍrisen yura Dda Lmulud d idewanniyen yexdem d kra n yeγmisen. Sit dagi :
Iḍrisen d idewanniyen d Dda Lmulud

2 commentaires:

Anonyme a dit…

azul,

snat n "tucḍiwin" i yellan deg weḍris-agi, win i t-id-yuran yettban-iyi-d yewwet kan iεedda, yarnu zaεma deg ujirnan; ad t-γren akk medden !!
hattaya :

- Mεemri ur yebdi ara aselmed n tmaziγt di 1972, yebda yakkan iseggasen n 60, yeḥbes (neγ ḥebsent !! )aseggas n 73/74.

- mačči d adlis " les isefra de Si Muḥend" γef ur teğğin ara ad imesslay, d adlis "Poèmes kabyles anciens"

- mačči d "tagrawla tagraγlant" i yeḍran iseggasen n 39/45, d lgirra tagraγlant, d ṭrad, msenγent tmura !!

win yuran kra yarut akken ilaq, mulli fiḥel, ulayer asγleḍ deg yemdanen (ladγa ma s tmaziγt)!!

alih fi laman

idlisen_nnegh a dit…

Azul a gma,

Tanemmirt-ik γef timawin-inek.
Atan teγriḍ aḍris-agi yernu terniḍ-as-d yiwen uwennit igerrzen. Dacu γas yecceḍ cwiṭ umesjernan deg wayen i d-yenna ulac aγilif meqqren : awid kan ad ilin widak yettarun s Teqbaylit. A lemmer ad neḥseb acḥal i d-yegren fell-aγ tikerkas (u mazal widak i
ten-yettamnen)s yilsawen-nniḍen..