dimanche 8 mars 2009

S. Zenia : Yella zik-nni



Ukkis si Tezwart


Isem n tewsit (prose) n yerisen i d-yeddan deg udlis-a, yemxalaf si tamnat γer taye. Anda i s-qqaren kra tamacahut, wiya qqaren-as, taağğit, takayt neγ taqsit. Tamacahut, γas mxalafen yismawen-ines, tettawi­d yef takunt (le merveilleux). Tadyant (neγ tajrirt neγ tamedrurt...) tezga­-d ger umezruy d uferriγ(fiction) : ger wayen yellan d wayen yernan. Tamεayt (neγ taqulhat...), tettawi-d γef tedyanin timeyanin yesεan lmeεna, yerna tettuγal d inzi (d lemtel).

Deg udlis-a, llant tmucuha i d-nejmeε γer tlawin,

llant tid i d-nejmeε γer yergazen. Llant tmucuha i d-­ttawin i yimeyanen, akken llant tid i d-ttawin iwessaren gar-asen. Ṣṣenf-a wis sin, qqaren-as timucuha n yimeksawen (d timucuha tinutas=érotique). Llant daγen tmucuha yessesayen, nesla-asent yakan, nettnadi ad tent-id­-nejmeε γer zdat.

Lant tmucuha n yimesdurar, lant tid n yiedriyen. Timucuha n yimesdurar d waγzen d teryel (ney tama) i γef i d-ttawint. Timucuha-a, d tid i ttawint temγarin i yimeyanen. Ma yella d tid n yiedriyen, ttawint-d s

umata yef yigeldan d udabu d tlawin itettin d titbirin deg udrar n Waqwaq. Tigi d timucuha i d-ttawin yergazen ger­-asen. Ad naf yal tannuda s tmucuha-s.

Timucuha n tmurt n leqbayel, xulfent acemma timucuha n temnain nnien n Tmazγa ney n Yill-agrakal.Ahat d tarakalt (géographie) d wansayen( traditions)d wazal n tmetti i ten-t­yerran mxalafent γef tiya.

Cfiγ, nekkini s timmad-iw, nettiri, ad d-yeγli yi akken ad nsel i tmacahut. Llant tmucuha i umi nettales yal ass ur nεeggu deg-sent. Yal tikkelt d acu i yettbeddilen (neγ d acu i d-irennun) deg-sent, yezmer lal d awalen kan, yezmer d inehhiten (neγ wissen d acu i d-yettnulfun deg-sent !). Akken yezmer diγen ttbeddilent tmucuha, acku yal yiwen (seg wid neγ seg tid i yessnen timucuha) ittawi-tent-id akken i s-yehwa i netta ; yal yiwen amek i sent-yettak rru d cbaa. Win yessawalen timucuha, yeṭṭef awal, d bab n wawal, yezmer ad yawi tamacahut γer ani yebγa. Yezmer ad tt-yessiγzef, γas akken yiwen lgaleb i s-ines (?), yezmer ad tt-yessiwzel, ad s-yernu kra neγ ad s­-yekkes kra, ma ur yettu deg-s mai.

Tikwal, ttawin timucuha akken ad ttun lla. Tamacahut, ad ten-tesgen uqbel ad tayzag tasilt-nni yeccuen kan d aman. Uan n tegrest γezzifit. Seg wakken γezzifet, tezmer tmacahut ad tezzuzen taεebbut yelluen yeggumman nadam. Llan kra, seg wakken ssnen ad d-awin timucuha, settuyen i yiman-nsen, d wid i sen-isellen, llaẓ-nsen. Teddun d tmacahut ur ttakin d yiman-nsen, tessifsus fell-asen lif d tmeddurt-nsen rqiqen.

Tamacahut, tga amzun d ssinima ; tezzuzun, teslalay­-d tirga, tettawi win i s-isellen seg yinig yer waye. Γas ma yella tamacahut tessawal s inig, tettweṣṣi daγen γef yinig i d-yettawin ddanat ur yelli i yifen tameddurt ger imawlan-is, ger watmaten-is d warraw-is. Asaḍ ( awadem agejdan n teḥkayt), di tmacahut, γas yunag d uleqrar ad d-yuγal γer taddart-is, ad d-yuγal γer wid-is.

Azal-is : 260 idinaren. ma yella d ayen i yellan deg-s d agerruj.


Tamawt : llan wawalen d talγiwin n tjeṛṛumt ur gziγ ( fhimeγ )ara .

*amyag gzu qqaren kra d akken yella di Teqbaylit. Amyag-agi ur yettwassen (?) γer igawawen. Ur yelli deg uzegzawal n Dallet neγ deg winna n iẓura n Tmaziγt yura K. Naitzerrad ( Racines berbères attestées nadi di internet).


Tansa n Tiẓrigin Odysée :


Axxam n tẓrigin yemgarrad γef wemkan anda znuzen tiktabin. Axir a ttruḥem ar tḥanut (la librairie) u qbel 6 n tmeddit. ( ad nadiγ γef tilifun ufus ur zriγ ara anida terriγ. Axir winna). "La librairie" tezga-d ( ma yella ur ttuγ ara. Ur ssineγ ara tamdint n Tizi wezzu akken yessefk u yernu kerheγ ad seqqsiγ dinna : aṭaṣ n warraw n leḥram ttaran-iyi-d s tεerbubt neγ sin digaul dγa irewwi wallaγ-iw) γer yidis n tγiwant (la commune) taqdimt.


Atan ihi ayen ufiγ deg tektabt agi :


Editions l'Odysée


Rue des frères Belhadj Coop. Tazeqqa n°1

Nouvelle ville 15000 Tizi wezzu.

tilifun : (213)20600831 / tilifun/fax : (213) 26210793


amayel: lodyssee_edition@yahoo.fr






Aucun commentaire: