dimanche 29 juin 2008

Ussan di Tmurt n Feraoun


Ussan di Tmurt n Mouloud Feraoun i d-yessuqel kamal Bouamara yeffγed i tikelt tisnat γer teẓrigin ENAG .


Ukkis

Awal γef wamek i d-tettili tmecre yezga, ay at lɛra! Ccah dγa, imi γer yiwen n ubrid i yessuffuγ!
Di tazwara ad d-yili wawal am targit, ad yazzel uhendawal.At tama n ufell ad
γilen s wadda i d-yeffeγ wawal-nni. Widak n tama n wadda daγ ad as-qqaren yekka-d seg tama n ufell. ttif ihi win ur nudi fell-as, ma ulac, ad teffeγ “targit” i taddart akkin, ad tt-yaf tɛcca, hendazi, di taddart nnien.
- ih, d tidet, at taddart-nne
γ ur urgan ara.targit n at ugemma-ihin.rnu, dinna, akken i d-qqaren medden, yella wayen yifen targit. D yiwet n taγa i d yemeslkayen, ttmeslay am kečč d nek ; tessawel-ed i lɛerc i wakken ad zlun axuten(lmal). A kra i d-yettesisen…
- mačči d ta
γat , d aleqqaq! Untiqen-is imezwura, i d-qqareb, ttwafraen, d imeslayen.yemma-s i yeffeγ leɛqel, deg tagdi , tessawled-dindid i uguram (ṭṭaleb). Mmiharen am sin n lɛeqqal ! γiwlet a lγaci !
- d ayen ur iqebbel le
ɛqel! Tenni-ed d yiwen n bu camart i d-yusan γer Tejmaɛt n ufella yules-it-id ?
- akka, ih. Ad iru
daγ γer wanda nnien, γer tudrin nniden . mačči ala nekni.
- I bucamar-a, tessne
-t ? teri-t? tesli-as ?
- Mačči d amcum, nekki. Aseggas-a, d yir netta. Fehmet! Tabuzegga
γt tewwe-ed ya. Ahat iteddu d wayen nnien ur neri ara .lasun, Rebbi yefka-yaγ-ed. D ttemman-nneγ ara yilin d imasayen(imebren) zdat n Rebbi i aγ-d-iremmqen, ama ulac ad-aγ-d-iqas!
- Ad lhun medden d temsalt-a n tmecre
. S ccedda neγ s talwit ad ɛemren agraw swayes ara suffγen asfel. Ma nenna-d tidet, lehur-a kkint tlawin deg-sen, acku aqerruy-nnsent yeɛmer ɛmrayen, rnu d nutenti daγ i yezgan d timeceyɛin : n Rebbi d Ccian.
- Maca, irgazen da
γ ssnen d acu ara xedmen. D lɛali, ay qqaren, izgaren-a ad ten-id-naγ, imi I ten-bγan akk medden.ulayγar ar ten-nessagged nnig wannect-a.
- Mačči d ibujaden, nekni, ay qqaren Yem
γaren n taddart. Tirga n tgezzanin neγ tikerkas-nnsent; ileqqaqen I d-yettmaren, lmal I d-yessawalen, ad ruen ad emmren! Maca, di tagara, aseggas dir-it, d tidet. Ihi asfel ma yeffeγ, mačči d ayen n dir-i.
Ad d-bezren idrimen s lem
γawla , ad sewwqen, ad d-asγen izgaren.imir, ad d-ibin kra yellan: ziγen ur urgan ur ten yekcim ulejlej; lǧiran-nni daγen, mi ten-terra tmara daγen, ad uγalen ad gen am yimezwura.hatan ziγ ttraǧun-aγ kan nekni ad nezwir i wakken ad amnen.
Ad d-tezzi nnuba-nnsen, ad d-as
γen izgaren.Tagara, ad mɛanadent tudrin, ta ad tettɛanad ta.maca lemɛanda-nni ur tessuruf ara akkin i lɛerc, di tegti .yal yiwen isellek iman-is ! meɛlum, yelha ma nessufuγ tir ti, seg tama-nneγ.ma d imcumen i
as –yeldin tawwurt, awer kkren!

ẓer dagi :


http://furulu.blogspot.com/


Tiẓrigin ENAG :

ENAG




samedi 28 juin 2008

Rachid Alliche : Caban d Muḥand


Ttif abelluḍ bu tcacit, wala lḥerma tamdellit


Taddart meqqret, tezga-d γef tiγilt am tudrin nniḍen. Yal tama tesεa taεessast i seg iẓri iwεa timizar alamma nneqḍaεent akka i wasif neγ akka i wedrar. Lawan-agi n ḥeṛtadem, i deg iskla εran, bedden d isγaren, ntan d iεekkzen, ayen yembawlen yettwaṭṭef, ayen iffren ittwafḍeḥ-d. Lawan-agi, ttḥuccun ifer i wulli, leqqḍen abelluḍ, zeddmen ara iḥwiğen deg wussan n tegrest. Tibergnin, iεacciwen, ččuren d isuγar ay ssakenwen imesdurar i wussan iwaεren, mara yekmen wulli, mara jebbdent tyugiwin γef teqlaḍin.

Tamazirt am wuxxam : d taεrict tis nat . Ad kkseḍ sseg-s ayen ara tiḥwiğeḍ deg wussan-nni. Anta tamazirt ur nesεi ma drus taseddart tamecṭuḥt i tqamtin ? Ma teḥres-ik tegnitt, yewweḍ-d igenni ar tmurt, a d-sserḍeḍ si tmazirt azal ara issṛen, akken ibγu yili lḥal.

Di taddart, leḥyuḍ sεan allen, tiγemmaṛ snulfuyent-d titli, cceqayeq n tebburt tturarent s ṭṭya n yiṭij di tlemmast n wag°uns. Anda nniḍen, acag°, tasaft , lεerṣa n lkeṛmus, ttekkan
di kra yedran, εemden i yal taberḍaayt.

Assen deg tendh tmes, deg wayla n At Aεli, asal yewwḍ-d am lebṛaq. Terγa tmazirt, yerna uεacciw. Medden akw zṛan, aεecciw deg-s lεawla n usseggas, asaγur d walim. Ayen deg iffeγ uberreḥ, ffγen-d leṣḍul sseḍwayen deg iberdan, uzzlen yeγyal s tbettiyin. Msawalen yemdanen. Cayeḥ. kra yellan din yerγa. Times tufa lebγi-s ; tessaweḍ armi d abrid.
Tualwin imawlan ttiẓẓifent, ssakint-d ssadat nnsen, εannunt-asen ,daεεunt i kra ixedmen, daεεunt s Yiγil Σaysi.
Irgazen nnsent reffden srusun s wallen. Ma d wid ur teεni temsalt dewwiṛen akka d wakka, ssemsawayen di kra ara d mlilen.

AT Ali d imṛabden n taddart. Iεeggalen nnsen am wayla nnsen ftin. Yal tikkelt, kra n win deg-sen iwumi tettunefk teswaεt, ad ismekti aya zṛan akw medden. Di tikli, deg umeslay, di tlemmast n ṛṛeḥba, di lufeq. Ula di tẓẓalit. Taẓẓalit n win yeṛwan d asfillet n win yernan ayen i s d izzin. Adrum nnsen yaεmeṛ, lγaci nnsen ṭṭfen akw imukan, ama di taddart, ama di temdint. Ṣṣawḍen armi i d-yegra γersen umur ameqran di tferkiwin n lεarc . Tagi uγen-tt, tayeḍ tedda-yasen di leγlaḍ, tayeḍ teb°i-tt-id ṛṛhina.
Assa llan ger yecriken nnsen wid ixeddmen fell-asen deg uεarqub neγ urti i ad as-n-d-ğğan imawlan-nnsen . D aklan imellalen. Acrik γersen ittalas lεewla useggas ger wuwren d lxeḍra taquṛant. Ma d mm-is n taddart, atan ad as-rnun isuṛdiyen. Wagi isεa tanezduγ, rnu γer-s mačči d abeṛṛani. Abeṛṛani ad as-fken axxam i netta d warraw-is : daya. Iwakken ad issiweḍ wecrik ass-is, fell-as kan ad issexdem s wass tameṭṭut-is d warraw-is.

Ass deg ara teḍḍru txeṣṣart, akken tebγu tili, ad akw ttwaγen. D rregmat, d tiytiwin d yir awal. Kra yeḍṛan d nutni i d imasayen. Am tmes n wass-a, lemmer llan din, lemmer i ten yuγ lḥal din, tili kra ur d-iḍṛi.

Acku, skud iγelli yiṭij, skud tettrusu-d talwit. Cwiṭ ubeḥri yettawi-d taṣnant n tergin . Taṣnant-agi tessenqes anezgum am lebxuṛ. Tegra-d d lwehma anwa ara tt-iqazmen? At Ali ssusmen akken ma llan, ur ṣṣawḍen s iğadermiyen ur d-ndihen imeqqṛanen-nnsen. Atnin deg uxxamen-nsen, atnin ar lecγal-nnsen, atni di lğama; tewweḍ-iten teṣnant. Taṣnant n tuksiwin n sser.
Caban At Ali ufan-t yefser rrif n wasif. Azekkayen.
Taserdunt-is tezzi-d d taεennanit; mi dewweḍ ar tebburt n wexxam, tdmmer-itt s udamum , tekcem ar lḥaṛa anda tebded; tettgani acrik ara s-ikksen tabarda. D aṭaṛus, s imeṭṭawen-is, i d-issufγen imawlan. Aydi itezzi i tbarda. Tabarda tamellalt tesnaεt-d γer ubeṛdi-s asṛid idammen
Qellbent di tejmaεt, qellbent di lqahwa, ur t-ufin . Nudan di tmizar ur t-ufin. Imir ffγen-d yergazen nnsen, ijenwiyen, timggeḥlin ddaw ucluḥ, glun s yiḍan nnsen. Ffγen wa deffir wa, s tussṛa.

Ufant yetti γef wudem . Udem-is yesleγ seg uzwiγ d yejdi . Allen berrant am tid n wezger, timelli tennejbad; ma d imi yelli, am win yettfan. Ufan anda yettwet . D icerrig ameqqran. Yeḥnunef-d si tmadaγt ihin usawen armi d rrif n waman, idim yettqiṭṭir, yexleḍ d wakal. Yessawḍ-d tiyita alarmi d asif. Yetteḍfi yakk s idammen . Yiwen si laεmum-is yebber aceṭṭiḍ deg waman , syin yesεadda-yas-t γef wudem, yekkes ikerrisen γef icettiḍen.

Caban d atterras nnsen. D ilemẓi. D netta i inehhṛen akamyun, yettawi yessewṣal sselεa; Yal ṛṛeḥba yewweḍ-itt, yal ssuq yerza γures, ass-a dagi, ass nniḍen dihin, tikli am zal am yiḍ; ur issin iγimi. Di taddart , acḥal d yiwen seg i d-ttenkaren ur t-nessin; ittrusu-d seg ukamyun iwakken ad irkeb tasedunt, ad inneḍ i tferkiwin nnsen. Anekcum-is lawan n lmeγreb; ur itekk ara tajmaεt. Itεeddi si tmizar , ger lεerṣat n lkermus, ger ifergan inijjel.
Ass-a tbub-t-id tserdunt-is abrid abrid; yezgr tajmaεt i yetran. Iseqfan n tejmaεt d ilmawen, atan ula d ass-a ulac win ara-t-id iwalin.

------------------
Tamawat I widak izedγen di Paris neγ di rrif-is, iran ad teγren, ungal-agi yella di tmeṛkaḍit Couronnes n temdint n Paris.

vendredi 27 juin 2008

Nubba Yella waya (Amaṭṭaf wis sin)n Slimane Belharet










Rzut γer dagi :


http://radio-slimane.com/




Tiγin n tektabin n Ait Ighil di Fransa




Win yebγan ad yaγ tiktabin n Mouhand Ait Ighil ad yaru γer dagi :


hamane@seddouk-ouffella.com


ẓer ugar isallen dagi :

http://www.seddouk-ouffella.com/spip.php?article213



Tiktabin iweğden :
  • Allen n tayri ( 110 isebtaren)
  • Atlanta ( 101 isebtaren)
  • Tchekov s Teqbaylit ( 161 isebtaren)
  • Axeddeε d Guher ( 125 isebtaren)
  • Tazelmat texṣer ... ( 101 isebtaren)
Yal taktabt azal-is 6 n euro. Yedda-d deg summa-yagi azal n uceggeε.

mercredi 25 juin 2008

Tiliẓri s Tebruṭunt



Tagi d tiliẓri s Tebruṭunt i d-sbedd yiwen n werbaε. Nitni i d-yekkren di tmurt n Fransa kkaten akken ad rren tarwiḥt i tmeslayt-nnsen . Ma taγumit ğğant i yeqmayliyen.

http://www.gwagenn.tv/



Tala n tmedwin

Lemεinsṛa di Wagnun

Lemmer d lebγi "les chercheurs"-agi nneγ ad d-ffγen cwiṭ seg iburuten akken ad leqḍen lecγal nat zik i iteddun ad negren .

mardi 24 juin 2008

Tabirukraṣit

Igerrez nezzeh ccγel n ulemzi-yagi. Dacu isura-ines xuṣṣen di tmeslayt.